Årets första soluppgång vid Treriksröset

Solen över horisonten fast bakom fjällen …

Den 11 januari 2019 drar solen (sedd från Treriksröset) sin bana fortfarande under horisonten. Officiellt råder då fortfarande polarnatt – dock en ljus sådan, särskilt ”mitt på dagen” – alltså nära kl. 12:00 (för ”dag” blir det ju officiellt inte).

Treriksröset den 11 januari 2019 kl. 11:46 när solen i söder vid en ideal horisont

Treriksröset den 11 januari 2019 kl. 11:46 när solen i söder vid en ideal horisont

Dagen därpå når en bit av solskivan kortvarigt över horisonten. Det blir årets första dygn som har en dagslängd som är större än noll tidsenheter.

Treriksröset den 12 januari 2019 kl. 11:46 när solen i söder vid en ideal horisont

Treriksröset den 12 januari 2019 kl. 11:46 när solen i söder vid en ideal horisont

Detta gäller vid en ideal horisont med fri sikt mot söder och normala atmosfäriska förhållanden. Solens övre kant når upp till horisonten kl. 11:20, passerar ”som högst” i söder kl. 11:46 och går ner kl. 12:12 så att dagens längd ökar från ena dagen till nästa med ca 52 minuter.

Skyller på ”Baikkasvárri”

Men den som vistas denna dag vid Treriksröset kommer inte att få se solen. Inte på grund av vädret (vilket kanske skulle vara ett ganska vanligt skäl) utan på grund av berg som skymtar sikten mot söder.

Treriksröset den 12 januari 2019 kl. 11:46 när solen passerar vid horisonten mot söder med mer realistisk horisont

Treriksröset den 12 januari 2019 kl. 11:46 när solen passerar vid horisonten mot söder med mer realistisk horisont

Men vid klart väder kommer du troligen ändå att kunna upptäcka att solen måste ha gått upp. Bergstopparna norr om Treriksröset kommer att vara upplysta av solstrålarna. Det blir de söder därom förstås också men du ser då bara sidan som ligger i skuggan …

Solbelysta fjälltoppar runt Treriksröset (som också syns därifrån) den 11 januari 2019

Solbelysta fjälltoppar runt Treriksröset (som också syns därifrån) den 11 januari 2019

Kartan ovan är genererad med hjälp av programvaran ”Radio Mobile Freeware by VE2DBE”. I bakgrunden ligger en karta från OpenStreetMaps och jag har markerat Treriksröset med ett kugghjul. Jag lät programmet rita in skuggorna som alla berg kastar när solens överkant befinner sig 0,1 grader över horisonten. Områden som nås av solstrålarna är ljusare. De gula områdena syns från Treriksröset enligt programmet och de höjddata som jag använde. Ljusgula bergstoppa är alltså synliga från Treriksröset och de är samtidigt upplysta av årets första solstrålar.

  1. Golddabákti (894 m) solstrålarna når troligen inte ditt i första taget
  2. Iso-Malla (942 m)
  3. Márkos-Malla (1314 m)
  4. Saana (1029 m)
Solbelysta fjälltoppar runt Treriksröset den 12 januari 2019

Solbelysta fjälltoppar runt Treriksröset den 12 januari 2019

På de högsta topparna går solen upp till och med en eller två-tre dagar tidigare på grund av ”dip of horizon” effekten, vilket betyder att man på grund av jordens krökning kan se en bit under den matematiska horisonten.

Själv har jag aldrig haft äran att vistas vid Treriksröset.
Till dig som håller till i trakterna just i dessa dagar – hör gärna av dig och dela med dig dina observationer!

När når solstrålarna Treriksröset?

Den här frågan skulle kunna avgöras rent praktiskt om någon som befinner sig i trakterna rapporterar in detta. Eller så kan man, som jag, försöka att komma fram till datumet genom beräkningar. Det finns ett mycket trevligt program och/eller en webbsida som heter ”PeakFinder”. Där genereras fantastiska bergsiluetter från vilken plats som helst. Många toppar namnges och syftet är egentligen att man ska kunna identifiera dessa när man är ute och tittar på naturens under. Programmet presenterar också solens skenbara bana på himlen. Stegar man sig genom alla datum så kommer man fram till att de första solstrålarna skulle kunna kunna nå Treriksröset på förmiddagen den 14 februari för första gången. Solen drar sin bana oavbrutet över bergen mot söder först från och med den 21 februari 2019.

Solens skenbara bana över himlavalvet den 14 februari 2018 sedd från Treriksröset mot söder

Solens skenbara bana över himlavalvet den 14 februari 2018 sedd från Treriksröset mot söder

Horisonten i min grafik bygger på resultat från ”Radio Mobile”. Den skiljer sig något från horisonten som genereras i ”PeakFinder” och som är mycket mer detaljerad. Men resultaten stämmer rätt bra överens ändå. Grafiken visar solens bana den 14 februari 2019. Den når nästan fram till bergkanten mot sydost och till och med åt sydväst. Med finns också solens lägsta bana vid vintersolståndet och dess högsta bana vid sommarsolståndet, samt banan vid vårdagjämningen och höstdagjämningen.


När går solen upp vid Treriksröset – en nästan filosofisk fråga?!

Vi har hittills konstaterat att solen går upp vid Treriksröset den 12 januari men att solen inte syns därifrån förrän i mitten på februari. Nu skulle man ju kunna tycka att man borde beräkna denna tid då solens första strålar tittar fram ovanför berget söder om Treriksröset.
Då ställer jag motfrågan – vem har nytta av detta egentligen? Det är väl typ ”bara” fotografen, som vill ta en bild på solens första strålar eller den som vill värma ansiktet i solstrålarna (som kanske inte ens värmer när solen befinner sig så pass lågt över horisonten …).
Och så fortsätter jag undra, vad som kommer att hända om solen passerar 6 grader nedanför bergstoppen i slutet på januari? Är det då den borgerliga gryningen och skymningen råder och jag måste använda ljus för att kunna läsa min karta? Svaret är nej – det kommer att vara (nästan) lika ljust även då (vid samma väderförhållanden) för att solen befinner sig fortfarande över horisonten.

Jämförelse: Solen 6 grader under bergstoppen och solen 6 grader under (matematiska) horisonten
Himlen över Treriksröset den 30 januari 2019 ungefär när solen passerar i söder (ca 6 grader under bergstoppen)
Himlen över Treriksröset den 30 januari 2019 kl. 15:45 när solen står 6 grader under horisonten

Om solen försvinner bakom ett högre objekt (grannens närbelägna hus, de höga norska fjällen väster om dig och dylikt) då har solen inte gått ner. Eller ju – kanske just i fall av berg så säger du kanske att solen har gått ner (bakom fjället) – väl medveten om att det inte mörknar på riktigt förrän solen har gått ner ”på riktigt” bakom den matematiska horisonten ett bra tag senare. Men försvinner solen på din altan i skuggan på grannens alldeles för höga hus tidigt på eftermiddagen, då skulle du säkerligen inte prata om att solen har gått ner (bara ditt humör kanske …).

Du börjar kanske anar vart jag vill komma. Det som avgör himlens ljushet i allmänhet (bortsett från väderfenomen) är solens höjd över eller under den matematiska horisonten. Står solen nära den börjar det hända saker och hamnar den nedanför den så händer det ännu mer. Himlen blir snabbt mörkare i takt med att solen hamnar allt lägre under horisonten. Himlen som du ser blir inte mörkare bara för att du ställer dig bakom ett hus och solen är borta. Det är den direkta solstrålningen som är borta hos dig men inte för omgivningen. Och det blir inte mörkt på riktigt hos dig då heller – och om så är fallet, så är det kanske dags att ta av sig solglasögonen.

Min slutsats är därmed följande: Det är helt korrekt att pratar om årets första soluppgång i samband när solens första strålar når över den matematiska horisonten för första gången även om solen skyms av föremål. För det är då himlen är så pass ljus som den brukar vara just vid soluppgången (eller nedgången) – vid samma väderförhållanden förstås. Och det är något som alla har upplevt och jag vill påstår att de flesta har en klar bild för sig hur ljust det är just vid dessa tillfällen. När solstrålarna slutligen når själva Treriksröset först drygt en månad senare är himlen ovanför dig i praktiken inte ett dugg ljusare än några dagar tidigare. För dig som håller till utomhus i naturen är det för det mesta viktigare att veta när det ljust eller mörkt än att få veta när du hamnar i skuggan av ett berg (vilket i och för sig också kan vara intressant …).

Du gillar kanske också...