Många gånger blir man förvånad över att det anges olika tider för samma plats och samma dag för solens upp- och nedgång. Vad kan det bero på och vilken angivelse är då rätt?

Om vi utgår ifrån att källorna till uppgifterna har räknat rätt, då kan det finnas åtminstone två förklaringar till varför de kan vara olika.

Inte exakt samma koordinater?

En förklaring kan vara att man inte har utgått från exakt samma koordinater för platsen, som uppgifterna gäller för. Städer är ju inga punkter med en exakt definierad longitud och latitud.
Men detta kan oftast inte förklara differenser på flera minuter.

Det mest sannolika är att man då har räknad med olika kriterier.
Särskilt i Sverige går meningar isär när det gäller beräkningar av solens upp- och nedgångar.

Solens midpunkt

En grupp tycker att solen har gått upp (ned) när halva solen syns vid horisonten. På detta vis beräknas tiderna i ”Svenska Almanackan” och i ”Astronomisk Kalender”.
Solnedgång

Solens överkant

Den andra gruppen tycker att solen har gått ned, när solens sista strålar slocknar när solens överkant försvinner vid horisonten (och tvärtom på morgonhimlen). Till denna grupp hör bl.a. de flesta astronomer, SMHI och förstås jag – och troligen de flesta andra människor, som njuter av soluppgångar och nedgångar – eller brukar du säga att solen har gått ner, när du fortfarande kan se halva solen?
Solnedgång

Den första definitionen innebär också att det för platser långt i norr påstås att solen står under horisonten, trots att den kanske nå en liten bit över horisonten.
Solen vid horisonten

Man ska dock komma ihåg att båda sätt utgår från en matematisk horisont, dvs. fri sikt mot horisonten utan hinder (föremål, som träd, byggnader berg, som skymmer horisonten).
Från att solens överkant syns till dess att solens mittpunkt har dykt upp går det i vanliga fall några minuter, i extrema fall kan det ta betydligt längre.
Därför är dagarnas längd beräknad efter den andra metoden alltid längre.

Vad tycker du? När går solen upp eller ner?

André Franke