Vintern börjar

Den 21 december 2012 börjar alltså vintern enligt kalendern, dvs. den astronomiska vintern. Den meteorologiska vintern började redan den 1 december, dvs. för statistikens skull sammanfattar man månaderna december, januari och februari till vintermånaderna.

Vintersolstånd är en tidpunkt, inte en dag

Kring vintersolstånd är dagarna som kortast och nätterna som längst på norra halvklotet. Tittar man i olika almanackor så ser man att vintersolstånd inträffar den 21 december kl. 12:12. Det är alltså inte en dag – det är en tidpunkt som avses, nämligen när jorden passerar en speciell punkt på sin bana runt solen, just då jordens södra halvklot lutar mest fördelaktigt mot solen. Vid sommarsolstånd är det tvärtom, då lutar jordens norra halvklot mest fördelaktigt mot solen.

Årstider - jordens bana runt solen
Illustrationen visar jordens positioner på dess omloppsbana vid vårdagjämning, sommarsolstånd, höstdagjämning och vintersolstånd (ej skalenligt)

Bilden nedan visar hur det ser ut om man tittar från solen mot jorden. Då behöver rotationsaxeln inte nödvändigtvis pekar mot solen; det gör den bara vid sommar och vintersolstånd.
Årstider

Vilken tidsangivelse är korrekt?

Beroende på vilken källa du använder kommer du att hitta bland annat följande förslag:
Kl. 11:11, kl. 11:12, kl. 12:11 och kl. 12:12
Men vilket är den mest exakta uppgiften då?
Jag brukar hämta mina uppgifter om årstiderna från boken ”Astronomical Tables of the sun, moon and planets” skriven av Jean Meeus, en känd astronom och meteorolog.
Här nämns tiden för vårdagjämningen 2012: 11:12:43
Alla dessa beräkningar görs i en universell tidräkning (så kallad True Dynamical Time”, förkortad TD) som är oberoende av jordens rotation och dess ändringar i rotationstiden (jordrotationen blir bl.a. allt långsammare).
Man kan säga (förenklad) att tidsuppgiften stämmer överens med världstiden plus en liten korrektion som ligger 2012 någonstans på -68 sekunder.
Korrektionen kan dock bestämmas först i efterhand (bland annat med hjälp av stjärnor som ockulteras av månen eller solförmörkelser).
Alltså kl. 11:12:43 TD motsvarar kl. 11:11:35 världstid (med en korrektion på ca 68 sekunder eller motsvarande 1 minut och 8 sekunder, se även tabellen nedanför).
21 december kl. 11:11:35 världstid motsvarar den 21 december kl. 12:11:35 svensk vintertid eller svensk normaltid – vilket avrundas till kl. 12:12.
Det är därför man ofta hittar uppgifter som skiljer sig med en minut (alltså avrundningsfel eller uppskattningsfel av den så kallade “delta t” korrektionen).
Eller så skiljer sig tidsuppgifterna med en timme eller två timmar och då har man använt sig av olika tidszoner, nämligen världstid, svensk normaltid eller svensk sommartid.
Hoppas det hjälper mer än det ställer till med förvirring. Men det gäller alltid att vara observant på vad det är för tidszon eller tidsskala som källorna använder sig av. Många är tyvärr inte tydliga i detta avseende. Jag använder i regel svensk normaltid på vintern och svensk sommartid på sommaren.
Och därmed är svaret alltså att vintersolstånd i Sverige inträffar den 21 december kl. 12:12.
Vintersolstånd - tabell med tidsuppgifter för åren 2007 och 2020
Tabellen anger när vintersolstånd inträffar under åren 2007 till 2020. Du ser hur tiden konverteras från den universella astronomiska tiden till världstid med hjälp av en liten korrektion som ökar med åren. Den anges både i sekunder och i minuter och sekunder i tabellen. Slutligen hittar du tidsangivelsen i svensk normaltid (genom att lägga till en timme till världstiden). Detta kan dock innebära att även datumet skiftar (vilket var fallet 2010 och bli fallet 2014).

Årets längsta dag och kortaste natt

I och med att vintersolståndet infaller mitt på dagen i år, så är det enkelt att avgöra vilken dag som är kortast i år. Det är förstås den 21 december.
Men vilken natt är då längst?
I praktiken har vi i år två längsta nätter, nämligen både natten till den 21 december och natten till den 22:e.

Inträffar vintersolståndet alltid 21:e eller 22 december?

Sedan många decennier tillbaka har vintersolståndet inträffat antigen på den 21:e eller 22 december. Att det infaller den 22:e blir dock allt mer sällsynt och sker en sista gång 2047. Därefter inträffar vintersolståndet alltid någon gång under den 21 december. 2084 är det premiär för den 20 december under förutsättning att vi behåller samma vintertid även då.

Jordens avstånd till solen och årets tidigaste solnedgång

Lite mer kuriosa: Jorden befinner sig nu nästan närmast solen på sin elliptiska bana. Den står som allra närmast solen i början på januari.
Den tidigaste solnedgången infaller inte med vintersolståndet. I Stockholm inträffade det redan den 15 december och i Malmö den 14:e – solnedgångarna försenas alltså redan vid vintersolstånd. Men som kompensation inträffar årets senaste soluppgång först efter julhelgen.

Dagens längd i timmar och minuter i norra Europa

I år är alltså den 21 december årets kortaste dag.

2012-12-21 Dagens längd i timmar i norra Europa
Grafiken visar dagens längds, dvs. antal timmar och minuter som solen befinner sig över horisonten. I Sverige är dagen som längst längs Skånes sydkust, där solen står lite drygt 7 timmar över horisonten. Ju längre norrut man kommer, desto kortare är dagen och i landets nordligaste del går kommer solen överhuvudtaget inte upp över horisonten.

André Franke