2013-02 Merkurius på kvällshimlen i februari 2013

Merkurius bjuder på årets bästa och för norra Sveriges del årets enda kvällsvisibilitet i februari. Har du aldrig sett den svår observerade planeten förut, så är det kanske dags för dig att ta chansen nu till bästa sändningstid på sena eftermiddagen/tidiga kvällen. Som bonus hjälper dig månens skära att hitta solsystemets innersta planet en kväll.

h1. En kort men bra kvällsvisibilitet


*Merkurius* lämnar Stenbocken, rusar nordvart genom Vattumannen och når Fiskarna redan den 18:e. Därmed hamnar den solnära planeten nordligare än solen och når trakter som solen når först senare i mars. Detta är den bidragande orsaken till att Merkurius bjuder på en rätt bra kvällsvisibilitet för oss nordbor – trots att vinkelavståndet till solen förblir förhållandevis små med ca 18 grader som mest. Att kvällsvisibiliteten blir ganska kort beror på att Merkurius passerar den del av sin bana som ligger närmast solen där den rör sig som snabbast. Redan efter månadsmitten blir Merkurius skenbara rörelse långsammare och den 22:e blir solsystemets innersta planet stillastående. Den rör sig därefter mot solens rörelse genom djurkretsen. Därmed minskar vinkelavståndet till solen snabbt i slutet på månaden.


Grafiken visar Merkurius position på kvällshimlen vid den borgerliga skymningens slut. Den övre delen gäller egentligen exakt Malmö (40 minuter efter solnedgången) men kan användas i större delen av Götaland och Svealand. Den nedre delen gäller exakt för Kiruna (1 timme efter solnedgången) men kan användas i större delen av Norrland. Merkurius position har markerats för varje dag och datum anges var femte dag.
I södra Sverige står Merkurius något högre över horisonten. Som högst når den nästan 10 grader vid den borgerliga skymningens slut den 18:e.
Som bäst syns den svår observerade planeten mellan den 10:e och 15:e februari. Även om den står något högre efter denna period så syns den sämre då för att Merkurius blir snabbt ljussvagare.

h1. Mycket nordligare men inte mycket sämre…


Grafiken visar Merkurius position på himlen den 16:e sett från olika latituder när solen befinner sig 3 grader under horisonten, alltså strax efter solnedgången. Det är dagen då Merkurius vinkelavstånd till solen är som störst med 18,1 grader. Som bäst står den solnära planeten 15,1 grader över horisonten när solen befinner sig 3 grader under horisonten (15,1+3=18,1). Detta är fallet lite söder om 30 graders nordlig latitud. Då befinner sig solsystemets innersta planet rakt ovanför solen. Vinkeln mellan horisonten och den tänkta linjen Merkurius – solen är då 90 grader. På 30 graders nordlig latitud är vinkeln redan något mindre. I Sverige är denna vinkel ännu mindre och som följd står Merkurius lägre över horisonten. Men i och med att vinkeln ändå är rätt stor så gör det inte så mycket skillnad mellan norra och södra Sverige. Vinkeln är ca 13 grader mindre i Kiruna än i Malmö – det är den i regel alltid (med några undantag) – för att Kiruna ligger ca 13 breddgrader nordligare än Malmö. Men ändå så står Merkurius bara några grader lägre över horisonten – och inte hela 13 grader.
I grafiken antydds också solens skenbara bana (det är projektionen av jordens omloppsbana på himlen) ekliptikan med röda prickar. Grå prickar (svårt att se) antyder himmelsekvatorn.

h1. Den 11:e blir det extra lätt att hitta Merkurius


Grafiken visar månens, Merkurius och Mars position på kvällen den 11 februari. Denna kväll blir det lätt att hitta Merkurius för att månens skära visar vägen. Har du lyckats hitta Merkurius så kan du även försöka att hitta Mars med hjälp av en kikare. Den står snett nedanför Merkurius och är ljussvagare. Grafiken gäller egentligen exakt för Borlänge men kan användas i större delen av landet.


Grafiken visar Merkurius position på himlen vid olika tidpunkter – sett från Borlänge – men grafiken kan användas i större delen av landet. Problemet med Merkurius är ju alltid att den står allt lägre över horisonten ju mörkare det blir. Det är alltså alltid en kapplöpning mellan att himlen blir tillräckligt mörkt för att kunna hitta Merkurius och Merkurius höjd över horisonten – så att den inte slukas av diset närmast horisonten och blir osynlig av det skälet.

h1. Öster om solen men synlig i väster

Oftast dyker det upp en förvirring när man läser att Merkurius befinner sig öster om solen (största östliga elongation nämndes i texten ovan) men att den då ska vara synligt på kvällen i väster. Tänk dig tidpunkten då solen passerar i söder mitt på dagen och Merkurius då till vänster eller öster om den. Den står då alltså mot sydost på himlen och har inte passerat söder än. Det gör den först senare. Den hänger alltså efter solen och går ner efter solen och syns därmed alltså på kvällshimlen i väster – trots att den står öster om solen…

Denna websida använder kakor. Om du använder sidan, accepterar du detta. This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.  Lär dig mer