Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta
Solen | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus | Neptunus

Månens och planeternas färd på stjärnhimlen

Månens (och planeternas färd) genom stjärnbilderna – allmän beskrivning
Stjärnkartorna visar himlens stjärnbilder en bit söder och norr om himmelsekvatorn med deras officiella gränser (streckade linjer). Det används astronomernas koordinatsystem med rektascension (avståndet från vårdagjämningspunkten – motsvarande longitud på jorden och avståndet från nollmeridianen) och deklination (avståndet från himmelsekvatorn, motsvarande latitud på jorden och avståndet från ekvatorn). Projektionen motsvarar den som används i en del kartböcker med himlens stjärnbilder. Denna karta har dock försetts med olika bakgrundsfärger och blir en kombination av himmelskarta och visibilitetsdiagram.

Stjärnor och stjärnbilder på mörkgrå bakgrund syns definitivt inte och befinner sig för nära eller under horisonten när solen står under horisonten. Även skymningen och gryningen antyds genom ljusa färger. Stjärnor som syns bra ska finnas framför en mörkblå bakgrundsfärg.

Kartan är en kompromiss. Den ska gälla i en månad – men observationsmöjligheterna variera förstås under en månad. Bakgrundsfärgen, som står för visibiliteten, gäller exakt det datumet som anges vid månen.

Månens position har ritats in för varje dag, antingen på kvällen (k), på natten (dubbla datum), på morgonen (m) eller mitt på dagen – beroende på när månen skulle kunna ses som bäst. Positionerna för de ljusa planeterna och solen har ritats in för hela månaden. Den aktuella positionen när månen står som närmast en planet har ritats ut extra och markerats med namnet på planeten.


1–8 augusti: Månen rör sig genom djurkretsens nordligaste del och avtar. Månens skära passera förbi Jupiter den 4:e och båda kan ses på morgonhimlen. På morgonen den 5:e finns månens skära nära Merkurius men båda är svårt att upptäcka i gryningsljuset. Nymåne inträffar den 6:e sent på kvällen och på kvällarna den 7:e och 8:e förblir månen osynlig. Övergången mellan det grå och det blå området kan tolkas som horisonten i gryningsljuset mot nordost.
Det grå området, som markerar stjärnorna som är osynliga, förflyttas med solen. Som du ser är området nästan symmetrisk kring solen kring den 6 augusti då månen står som närmast solen. I början på månaden skulle det grå område ligga en bit förskjuten åt höger (så att det skulle vara symmetriskt runt solens position början på månaden) och i slutet på månaden en bit åt vänster om det inritade område (så att det skulle vara symmetriskt runt solens position i slutet av månaden).


Den animerade grafiken visar hur det egentligen skulle se ut om man gjorde en karta för varje dag mellan den 1 och 31 augusti. Här ser du hur det grå området flyttas och hur månen och planeterna flyttar på sig. Även det grå området är en kompromiss – den gäller för rätt ljusa stjärnor. De allra ljusaste objekten kan ses ibland även när de befinner sig i det grå området – som t.ex. månen eller Venus. För svaga stjärnor skulle det grå området vara ännu större.


9–16 augusti: Den 9:e ska man kunna se månens skära en stund före solnedgången lågt över horisonten mot väster. Den står i närheten av Venus som i sin tur är inte så lätt att hitta. Månen strävar snabbt mot sydligare trakter och går därför ner i skymningsljuset. Den 12:e och 13:e finns månen i närheten av Saturnus som troligen inte heller längre går att hitta utan kikare. Den 14:e är månen halv tilltagande och är på väg till djurkretsens sydligaste del.

Gränsen mellan det grå och det färgglada kan tolkas som horisonten mot nordväst eller väster i skymningen.


17–23 augusti: Månen rör sig genom djurkretsens sydligaste del. Månen tilltar och under fullmånesnatten mellan den 20:e och 21:e drar den en fortfarande rätt låg bana över horisonten. Men månen är på väg mot nordligare trakter.


23–31 augusti: Månen avtar och hamnar allt mer i djurkretsens norra del. Den syns bäst på morgonen och den 28:e är det avtagande halvmåne. På morgonen den 31:e hittar du månen i närheten av Jupiter. Övergången mellan det grå och det ljusblå kan tolkas som horisonten mot öster i gryningsljuset.

Åter till toppen

Stjärnkarta i mitten av augusti när det är som mörkast


Stjärnkartan är en så kallad fisheye-projektion – alltså hela himlen visas på en gång. Kanten motsvarar horisonten och mittpunkten motsvarar punkten på himlen som befinner sig rakt över ditt huvud. Vid kanterna visas väderstreck och så som kartan publiceras visar den stjärnhimlen mot söder så som du ser den på himlen. Tittar du mot väster så måste du rotera kartan ett kvarts varv medsols så att ”V” hamnar i underkanten av grafiken.

Nätterna blir allt mörkare och strax efter mitten av månaden blir det åter igen riktigt mörkt mitt i natten. Därmed dyker allt fler stjärnor upp på himlen. Det som dominerar mot sydväst är sommartriangeln. Den består av stjärnorna Deneb i Svanen (Cyg), Vega i Lyran (Lyr) och Altair i Örnen (Aql). Karlavagnen (UMa) hittar du mot norr. Cassiopeja (Cas) eller himlens ”W” finns nästan mittemot på andra sidan Polstjärnan högt på himlen mot öster. Lågt mot nordnordost syns Capella, Kuskens (Aur) ljusaste stjärna och mot horisonten Jupiter. Mot sydost hittar du Pegasuskvadraten (Peg).

Åter till toppen

Solen


Solen som befinner sig mitt i stjärnbilden Kräftan i början på månaden, färdas nu allt snabbare söderut. Den når Lejonet den 10 augusti och i slutet på månaden står den bara 8 ½ grader norr om ekvatorn. Därmed befinner sig solen 10 grader sydligare än i början på månaden. Det märks tydligt på både när den passerar på allt lägre höjd i söder och att dagarna blir kortare.

Till en början når solen drygt 49 grader över horisonten men vid månadsskiftet augusti/september blir det bara 40 grader. Solnedgångarna tidigareläggs från ca kl. 21:15 till kl. 20:00 och soluppgångarna försenas från kvart i fem till strax före kl. 06. Därmed minskar dagens längd med nästan 2 ½ timmar. Solen når ännu djupare under horisonten på nätterna och på tidiga morgonen den 17:e når solen för första gången åter 18 grader under horisonten. Därmed slutar den astronomiska skymningen åter igen och mycket svaga objekt kan nu letas upp med teleskop igen.

Åter till toppen

Månen


Skymning, gryning, månljus och mörka nätter: Diagrammet visar när solen går ner (röda pilar neråt) och hur himlen blir mörkare under kvällen. Den borgerliga skymningen slutar ca 50 minuter efter solnedgången (ljusblå punkter). Den nautiska skymningen varar allt kortare och slutar ca 1 timme och 40 minuter efter solnedgången i slutet på månaden. Nätterna blir allt mörkare och på morgonen den 18:e hamnar solen för första gången mer än 18 grader under horisonten igen – den astronomiska skymningen slutar igen. Därmed börja de riktig mörka nätterna igen som tillåter observationer av mycket svaga himmelsobjekt igen. Eftersom även månen drar en högre bana över himlen vid fullmåne så blir dess ljus allt mer påtaglig när den väl lyser på himlen nattetid. Så just när de första riktig mörka nätter inträffar så lyser månen upp nätterna igen och månljuset stör observationer i alla fall till den 27:e på kvällen och fram till den 29:e på morgonen. Diagrammet visar också hur det blir ljusare på morgonsidan, när den astronomiska, nautiska och borgerliga gryningen börjar och när solen slutligen går upp (röda pilar uppåt). Månens upp- och nedgångar har markerats med vita pilar.
Mer om månens visibilitetsdiagram kan du läsa här.

Månens position på himlen under hela dygnet: Vill du veta om och var du kan hitta månen? Här får du svaret. Ett diagram som anger för varje dag och klockslag var månen finns (åt vilket väderstreck den står och hur högt över horisonten den befinner sig och vilken månfas vi har).


Grafiken visar månfaserna för varannan dag precis vid tidpunkten då månen passerar i söder. Dagarna däremellan anges höjden över horisonten när den står mot söder – 0 grader skulle betyda att månen då står precis vid horisonten och 90 grader att den skulle befinner sig rakt ovanför ditt huvud. Månen når dock inte dessa extremvärden i Norrköping när den passerar i söder, som du kan se. Värdena pendlar mellan ca 10 och 51 grader – så ibland drar månen samma bana på himlen som solen på sommaren och ibland samma bana som solen på vintern – fastän allt detta under en månad.
Vid nymåne den 6:e drar månen ungefär samma bana på himlen som solen. Den drar med andra ord en rätt så hög bana över horisonten. Under fullmånesnatten mellan den 20:e och 21:e drar månen ungefär samma bana som solen på senvintern på dagen.

Det du kan se är att månen passerar ungefär 50 minuter senare i söder varje dag och att den då också kan luta en del – beroende på om den är på väg mot nordligare eller sydligare trakter i djurkretsen.


Månens position efter solnedgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga skymningens slut. I stort sett kan du se månen mellan den 13:e och 23:e ett tag efter solnedgången och den står för det mesta ganska lågt över horisonten.


Månens position när det är som mörkast mitt i natten: Grafiken visar månens position på himlen när det är som mörkast, dvs. när solen står som djupast under horisonten i norr mitt i natten. Skulle du alltså vara vaken då, så kan du se månen från och med den 17:e fram till den 30:e. Månen befinner sig tidvis halvhögt över horisonten, som högst kring den 23:e.


Månens position före soluppgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga gryningens början. I stort sett kan du se månen fram till den 5:e och från och med den 21:e ett tag före soluppgången. Månen står tidvis rätt högt över horisonten, särskilt kring den 27:e.

Åter till toppen

Merkurius


Merkurius rusar genom stjärnbilderna. Den lämnar Tvillingarna den 7:e, gör ett kort gästspel i Kräftan och når Lejonet redan den 17:e. Den snabbas planetens vinkelavstånd till solen krymper från drygt 19 grader till lite mindre än två grader sent den 24:e. Då befinner sig den solnära planeten i övre konjunktion med solen (och befinner sig då bortom solen). Fram till månadsskiftet växer des östliga vinkelavstånd till solen till 7 grader. Planetens deklination (avståndet från himmelsekvatorn) minskar från nästan 21 grader till bara 7 grader. Merkurius ljusstyrka ökar från -0.1 till -2.0 vid den övre konjunktionen och avtar sedan till -1.2 i slutet på månaden. Den lilla planetens skenbara diameter mäter ca 7 bågsekunder i början på månaden och ca 5 i slutet. Merkurius är ungefär halvbelyst i början på månaden och nästan full i slutet.


Grafiken visar Merkurius och Jupiters position vid den borgerliga gryningens början. Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan (ungefär 50 till 55 minuter före soluppgången). Jupiter går att hitta ganska enkelt medan Merkurius kan vara svårt att upptäckas för blotta ögat. Men med hjälp av en kikare borde man kunna hitta den.


Visibilitetsdiagrammet för Merkurius visar att den lilla planeten går upp mer en 1 ½ timmar tidigare än solen. Det finns en liten chans att kunna se den svår observerade planeten även med blotta ögat i början på månaden. Bästa tiden för observationer förskjuts från strax före kl. 04 runt den 5:e till strax efter kl. 04 runt den 10:e. Med hjälp av en kikare ska det dock inte vara några problem att hitta den solnära planeten en bit snett nedanför Jupiter.


En utmaning blir det att hitta både Merkurius och månens smala skära på morgonen den 5:e kl. 04. Jupiter kan väsa vägen medan Mars redan har bleknat i gryningsljuset.

Åter till toppen

Venus


Venus lämnar Lejonet den 11:e och fortsätter därefter sin skenbara färd söderut genom Jungfrun. Aftonstjärnan befinner sig drygt 8 grader norr om himmelsekvatorn i början på månaden och står nästan lika många grader söder om den vid månadsskiftet. Det östliga vinkelavståndet (elongationen) till solen ökar ganska sakta för att båda färdas med nästan samma hastighet genom djurkretsen (från 32 till 39 grader). Den ungefär trekvartsbelysta Venusskivan lyser med magnitud -4.0 och mäter ca 13 till 15 bågsekunder i diameter.


Grafiken visar Venus position strax efter solnedgången – när solen befinner sig 3 grader under horisonten. Det motsvarar ungefär 20 minuter efter solnedgången. Aftonstjärnan befinner sig ganska lågt över horisonten i väster och blir allt svårare att upptäcka. De flesta kommer inte att reagera på Venus för att när det är mörkt har den gått ner för länge sedan. Förhållanden blir allt sämre under månadens lopp trots att Venus står allt längre ifrån solen.


Venus går ner mindre än 1 timme efter solnedgången. Bästa tiden för att kunna hitta Venus lågt över horisonten i väster är kl. 21:45 alldeles i början på månaden, kl. 21:30 kring den 7:e och kring kl. 21:15 runt den 12:e.

Åter till toppen

Mars


Mars rör sig genom Tvillingarna och fortsätter sin skenbara färd genom Kräftan från och med 25:e. Deklinationen avtar från ca 23,5 till 20,5 grader. Eftersom solen och Mars färdas med ungefär samma hastighet genom djurkretsen så ökar vinkelavståndet bara sakta mellan dem – elongationen ökar under månadens lopp från 27 till 36 grader. Mars ljusstyrka ligger runt magnitud +1.6 och den lilla Marsskivan mäter ca 4 bågsekunder i diameter.


Grafiken visar Mars och Jupiters position på morgonhimlen vid den nautiska gryningens början under hela augustimånaden. Jupiter syns lätt med blotta ögat medan Mars är betydligt svagare men ändå synligt med blotta ögat i alla fall någon gång efter den 5:e. Avståndet mellan den röda planeten och gasjätten växer för att Mars drar ifrån den mycket långsammare giganten. Runt den 26:e står Mars i rak linje med tvillingparet Castor och Pollux.


Mars går upp vid kl. 02 under hela månaden. Eftersom solen går upp allt senare så förbättras förhållanden för att kunna se Mars rätt fort. Möjligen hittar du Mars redan i början på månaden med blotta ögat strax efter kl. 03 men det är lite tveksamt. Men efter första augustiveckan ska det inte heller mer vara några större problem för mer ovana observatörer att hitta vår röda granne. Följ gärna Mars rörelse framför stjärnhimlen i förhållande till tvillingarna Castor och Pollux.

Åter till toppen

Jupiter


Jupiter rör sig genom Tvillingarna varvid deklinationen (vinkelavståndet från himmelsekvatorn) börjar avtar något. Vinkelavståndet till solen fortsätter att öka snabbt från 31 till 55 grader. Gasjättens ljusstyrka ligger runt magnitud -2.0 och dess skenbara diameter mäter 33 till 34 bågsekunder.


Grafiken visar Jupiters och Merkurius position på himlen vid den borgerliga gryningens början (det är tidpunkterna som markerats med ljusblå punkter i visibilitetsdiagrammet nedan). Medan Merkurius kan vara svårt att hitta så går det däremot inte att missa solsystemets största planet.


Visibilitetsdiagrammet visar att Jupiter går upp allt tidigare – i slutet på månaden strax efter midnatt. I början på månaden syns Jupiter ungefär i två timmar, i slutet på månaden redan i 6 timmar.


Jupiter, månens skära och Mars bildar tillsammans en vacker triangel på morgonen den 4:e. Bästa tiden är kl. 03:45 – då du kanske kan se även tvillingarna Castor och Pollux. Mars syns kanske bara i kikare. Längre ner mot horisonten finns även Merkurius som också kan vara svårt att se utan kikare.

Åter till toppen

Saturnus


Saturnus fortsätter söderut genom Jungfrun i gränstrakten till grannstjärnbilden Vågen. Ringplaneten befinner sig drygt 11 grader söder om himmelsekvatorn. Vinkelavståndet till solen minskar från 86 till 59 grader. Saturnus ringar syns bra – öppningen ökar sakta och ligger på runt 18 grader. Vi tittar snett ”uppifrån” på ringarna och ser mest Saturnus norra halvklot. Den vackra planeten är något ljusare än Spica (Jungfruns ljusaste stjärna) och något svagare än Arcturus i björnvaktaren. Saturnus ljusstyrka avtar från magnitud +0.6 till +0.7 och dess skenbara diameter ligger runt 16 bågsekunder.


Grafiken visar Saturnus position på himlen vid den borgerliga skymningens slut. Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Vid den borgerliga skymningens slut står Saturnus allt lägre över horisonten i sydväst och det blir allt svårare att hitta ringplaneten.


Visibilitetsdiagrammet visar att Saturnus går ner ungefär två timmar efter solnedgången i början på månaden. I slutet på månaden går ringplaneten ner ungefär 1 ½ timmar efter solen. Alldeles i början på månaden kan i alla fall vana observatörer fortfarande hitta Saturnus vid kl. 22:30. Runt den 10:e är den bästa tiden vid kl. 22 men troligen behövs det då redan kikare för de flesta intresserade för att hitta ringplaneten överhuvudtaget.


Grafiken visar Saturnus och månens position vid den borgerliga skymningens slut den 12:e. Månens porition har även ritats ut för den 13:e. På kvällen den 12:e befinner sig månen en bit snett nedanför till höger om Saturnus och på kvällen därpå en bit till vänster nedanför ringplaneten.

Åter till toppen

Uranus



Uranus rörelse sker retrograd (mot solens rörelse) genom Fiskarna. Vinkelavståndet till solen ökar från 116 grader till 147 grader. Uranus ljusstyrka ligger på magnitud +5.8 och dess skenbara diameter ligger runt 3.6 bågsekunder.


Uranus går upp i skymningen. I början på månaden kan den hittas lätt mellan midnatt och kl. 02, i mitten på månaden mellan kl. 23 och kl. 03 och i slutet på månaden redan vid 22-tiden. Månljuset blir störande under perioden 17:e till 26:e eller 27:e. Uranus passerar som högst ca 36 grader i söder vid soluppgången i början på månaden och vid 03-tiden i slutet.

Åter till toppen

Neptunus



Neptunus rör sig sakta mot solens rörelse genom Vattumannen. Solsystemets numera yttersta planet befinner sig drygt 10 grader söder om himmelsekvatorn. Vinkelavståndet till solen ökar från 154 till drygt 179 grader den 27:e då Neptunus befinner sig i opposition till solen. Därefter minskar vinkelavståndet igen, till 175 grader vid månadsskifte. Neptunus ljusstyrka ligger på magnitud +7.8 och dess skenbara diameter ligger runt 2.4 bågsekunder.


Solsystemets numera yttersta planet går upp i skymningsljuset, i slutet på månaden redan före solnedgången. I början på månaden kan du observera Neptunus ungefär mellan midnatt och kl. 02, kring den 15:e redan från kl. 23 fram till kl. 03. Månljuset blir störande framför allt på nätterna mellan den 17:e och 27:e.

Åter till toppen

Uppgifterna är beräknade för Norrköpings horisont och anges i sommartid/normaltid beroende på vilken som gäller.
Denna sida uppdaterades senast den 10 juli 2013.

Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta
Solen | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus | Neptunus

André Franke