Årets kortaste dag

Dagarna blir kortare och kortare. Solen går ned tidigare och tidigare och går upp allt senare – om den går upp överhuvudtaget – vilket den ju inte längre gör i nordligaste Sverige. Årets kortaste dag inträffar den 21 december, samma dag som vintersolstånd. Det är kanske inte så mycket nytt.

Lite mer dagsljus på kvällen

T.ex. i Malmö går solen ner ca 2 minuter senare den 21 december än den 14 december. På eftermiddagen har då alltså dagen blivit 2 minuter längre än på själva dagen då vintersolstånd inträffar – men vid vintersolstånd ska det ju vara årets kortaste dag. Hur går det ihop?
Svaret hittar du på morgonsidan. Soluppgångarna försenas under samma period med drygt 5 minuter – dagen krymper alltså på morgonen med ca 5 minuter mellan den 14:e och den 21:e – och därmed är dagens längd den 21 december sammanlagd 3 minuter kortare än den 14:e.
Soluppgångarna försenas längst i söder även efter vintersolstånd, i t.ex. Malmö fram till den 29 december. Då går solen upp ännu 2 minuter senare än den 21 december. Men då har solnedgångarna senarelagts med ytterligare hela 6 minuter – så att dagens längd har ökat med sammanlagd 4 minuter sedan vintersolstånd.
Så årets kortaste dag förblir – oavsedd när det än vänder – alltid vid vintersolstånd.

Det vänder först i söder

Kollar man på solnedgångar runtom i landet och tar en närmare titt i almanackorna, så upptäcker man att det vänder på kvällen redan före vintersolståndet, samtidigt som solen fortsätter går upp allt senare även efter detta datum.
Mest påtaglig är skillnaden i södra Sverige. I Malmö inträffar årets tidigaste solnedgång redan den 14 december. Ju längre norrut man kommer ju senare vänder det. I Göteborg, Norrköping, Visby vänder det den 15:e. Stockholm ligger precis på gränsen där det vänder antingen den 15:e eller 16:e. I Gävle, i stora delar av Värmland och i större delen av Dalarna får vi årets tidigaste solnedgång den 16:e, i Sundsvall och Östersund den 17:e, i Umeå och Skellefteå den 18:e och i Piteå och Luleå den 19:e.
Ju närmare man kommer polarnatten, ju närmare kryper årets tidigaste solnedgång och vintersolståndet ihop.

2013-12-14 Årets tidigaste solnedgång
Grafiken visar när årets tidigaste solnedgång inträffar på olika breddgrader i norra Europa. Ju längre söderut man befinner sig, desto tidigare i december vänder det på kvällen och solnedgångarna inträffar senare med varje dag. Första kvällen handlar det förstås bara om någon eller några sekunder. Men det blir fler sekunder för varje dag som solnedgångarna förskjuts och det summeras ihop till några minuter efter bara någon vecka. Tiderna baserar på beräkningar där jag har använt mig av solens överkant – först när den befinner sig under horisonten har solen gått ner. Detta tillsammans med den så kallade refraktionen (solen lyfts en aning vid horisonten på grund av att ljusstrålarna bryts i atmosfären) gör att solen syns även en bit norr om polcirkeln.

Soluren går lite fel för det mesta…

Hur kommer det sig? De flesta har säkert hört talats om att en solur ibland går före, ibland efter. Det hela har att göra med att solen inte alltid står i söder mitt på dagen till följd av jordens lätt elliptiska bana runt solen och att jordens rotationsaxel lutar mot den. Så passerar solen ca 13 minuter tidigare i söder i början på november och 17 minuter senare strax före mitten av februari. Vid ekvatorn, där dagarna är lika långa året runt, varierar solens upp- och nedgångar i samma takt som den så kallade tidsekvationen, som i praktiken anger, hur mycket soluren går fel. Nere vid ekvatorn skedde årets tidigaste solnedgång alltså redan i början på november, då solurens tid och den verkliga tiden avvek som mest. Längre norrut varierar dagens längd över året allt mer – i extrema fall mellan 0 och 24 timmar norr om polcirkeln. Ju längre norrut man befinner sig, desto mindre betydelse får effekten som gör att solen står i söder vid lite olika tidpunkter under årets lopp och nära polcirkeln sammanfaller årets tidigaste solnedgång med vintersolståndet (och även årets senaste soluppgång).

Lite speciellt längst i norr

Kirunabor (och alla andra en bit norr om polcirkeln) behöver inte bekymra sig över detta fenomen. För att solnedgångarna ska kunna försenas överhuvudtaget krävs det för det första att solen måste går upp över horisonten…och det gör den ju inte närmaste tiden. Men längst i norr har man samma fenomen när det gäller slutet på den borgerliga skymningen. Den försenas också redan före vintersolstånd så att dagsljuset dröjer sig kvar en aning längre på kvällen på årets mörkaste dag – som samtidigt är årets ljuspunkt: Det är då det vänder och går mot ljusare tider!

André Franke