Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta
Solen | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus | Neptunus

Månens och planeternas färd på stjärnhimlen

Månens (och planeternas färd) genom stjärnbilderna – allmän beskrivning
Stjärnkartorna visar himlens stjärnbilder en bit söder och norr om himmelsekvatorn med deras officiella gränser (streckade linjer). Det används astronomernas koordinatsystem med rektascension (avståndet från vårdagjämningspunkten – motsvarande longitud på jorden och avståndet från nollmeridianen) och deklination (avståndet från himmelsekvatorn, motsvarande latitud på jorden och avståndet från ekvatorn). Projektionen motsvarar den som används i en del kartböcker med himlens stjärnbilder. Denna karta har dock försetts med olika bakgrundsfärger och blir en kombination av himmelskarta och visibilitetsdiagram.

Stjärnor och stjärnbilder på mörkgrå bakgrund syns definitivt inte och befinner sig för nära eller under horisonten när solen står under horisonten. Även skymningen och gryningen antyds genom ljusa färger. Stjärnor som syns bra ska finnas framför en mörkblå bakgrundsfärg.

Kartan är en kompromiss. Den ska gälla i en månad – men observationsmöjligheterna variera förstås under en månad. Bakgrundsfärgen, som står för visibiliteten, gäller exakt det datumet som anges vid månen.

Månens position har ritats in för varje dag, antingen på kvällen (k), på natten (dubbla datum), på morgonen (m) eller mitt på dagen – beroende på när månen skulle kunna ses som bäst. Positionerna för de ljusa planeterna och solen har ritats in för hela månaden. Den aktuella positionen när månen står som närmast en planet har ritats ut extra och markerats med namnet på planeten.


1–8 maj: Månen rör sig från djurkretsens nordligaste del i Oxen till Lejonet och Sextanten. Månen tilltar och dess smala skära kan ses på kvällshimlen. Månen passerar den 4:e nära Jupiter och den 7:e är månen halv kommande.
Övergången mellan det grå och det blå kan tolkas som horisonten mot nordväst och väster i skymningen.
Det grå området, som markerar stjärnorna som definitivt är osynliga, förflyttas med solen. På denna karta gäller det för början av månaden. I slutet på månaden skulle det ligga betydligt längre åt vänster och det syns på sista kartan längre ner.


9–16 maj: Månen är på väg söderut genom djurkretsen från Lejonet södra del till Skorpionen och Ormbäraren. Jordens drabant syns nära Mars den 10:e och 11:e och vid fullmåne den 14:e nära Saturnus.


16–24 maj: Månen färdas från djurkretsens sydligaste del i Ormbäraren och Skytten till nordligare trakter i Fiskarna. Månen avtar och den 21:e är den halv avtagande. Månen syns vartefter enbart på morgonen och står sedan ganska lågt över horisonten i gryningsljuset. Övergången mellan det grå och det blå till vänster kan tolkas som horisonten mot sydost eller öster i gryningen.


24–31 maj: Månen rör sig norrut genom djurkretsen från Fiskarna till Tvillingarna. Den 25:e och 26:e passerar månen förbi Venus som i sin tur är svårt att upptäcka. Bästa tiden för att se månen är vid kl. 03:45. Dagen därpå förbli månen osynlig och den 28:e är det nymåne. Den 29:e är månen fortfarande osynlig. På kvällen den 30:e ska du kunna hitta månen med blotta ögat – bästa tiden är ungefär kl. 22:15. Månens tunna skära står då nära Merkurius som i sin tur inte längre syns med blotta ögat.
Gränsen mellan det grå och det färgglada till höger om solen den 28 maj (tjock gul prick) kan tolkas som horisonten mot öster eller nordost i gryningen. Området till vänster om solen kan tolkas som horisonten mot nordväst i skymningen. Som du ser är området nästan symmetrisk kring solen kring den 28 maj då månen står som närmast solen. I början på månaden skulle det ligga symmetrisk kring solens position i Väduren (första gula pricken på den röda linjen till höger om solens position den 29:e), alltså en bra bit till vänster om det inritade området (se animationen nedan).


Den animerade grafiken visar hur det egentligen skulle se ut om man gjorde en karta för varje dag mellan den 1 och 31 maj. Här ser du hur det grå området flyttas och hur månen och planeterna flyttar på sig. Även det grå området är en kompromiss – den gäller för rätt ljusa stjärnor. De allra ljusaste objekten kan ses ibland även när de befinner sig i det grå området – som t.ex. månen eller Venus. För svaga stjärnor skulle det grå området vara ännu större.

Åter till toppen

Stjärnkarta i mitten av maj när det är som mörkast


Stjärnkartan är en så kallad fisheye-projektion – alltså hela himlen visas på en gång. Kanten motsvarar horisonten och mittpunkten motsvarar punkten på himlen som befinner sig rakt över ditt huvud. Vid kanterna visas väderstreck och så som kartan publiceras visar den stjärnhimlen mot söder så som du ser den på himlen. Tittar du mot väster så måste du rotera kartan ett kvarts varv medsols så att ”V” hamnar i underkanten av grafiken.

Mitt i natten finns det tre planeter uppe över horisonten. Saturnus finns rätt lågt över horisonten mot söder och ungefär på samma höjd hittar du Mars åt sydsydväst. I nordväst håller just Jupiter att försvinna i horisontdiset. Planeterna finns nära ekliptikan – linjen som har ritats in på kartan med röda prickar. Ekliptikan kallas också för himlens “motorväg” – det är nämligen i dess närhet som man hittar planeterna och månen. Det är solens väg genom djurkretsen med de kända namnen på stjärnbilderna som används även som stjärntecken. Man kan också säga att detta är projektionen av jordens omloppsbana på himlen. Eftersom det alltid finns halva ekliptikan över horisonten så syns även i regel hälften av djurkretsens stjärnbilder. Lågt i nordväst syns fortfarande tvillingparet Castor och Pollux medan själva stjärnbilden Tvillingarna (Gem) håller på gå ner i horisontdiset. Kräftan (Cnc), som också befinner sig rätt lågt över horisonten i nordväst, är en stjärnbild med bara svaga stjärnor som troligen knappt går att se längre. Inte mycket högre över horisonten hittar man Lejonet (Leo) med Regulus i väster. Lejonet går även att hitta med hjälp av Karlavagnen (UMa), som finns mycket högt över horisonten i väster, snett över ditt huvud. Följer vi den röda linjen mot söder så passerar vi ytterligare en av djurkretsens stjärnbilder: Jungfrun (Vir) med Spica i sydväst. Även för att hitta Spica finns det än liten vägvisare. Följer du en tänkt båge från Karlavagnens handtag, så passerar du först en av himlens ljusaste stjärnor – Arcturus i Björnvaktaren (Boo) högt på himlen mot sydväst. Förlänger du den tänkta båge så träffar man på Spica. I horisontdiset i söder finns Vågen (Lib), som kan vara svårare att hitta. Speciellt Vågens sydligaste stjärnor går nog knappt att se utan kikare. Skorpionens (Sco) nordligaste stjärnor samt Antares kan du hittar lågt över horisonten mot sydsydost medan Skytten inte har kommit upp över horisonten än. Ovanför Skorpionen och Skytten i sydost hittar man Ormbäraren, djurkretsens 13:e stjärnbild, som inte finns bland stjärntecken. Ormbäraren bär förstås en orm, som också syns (Ser). När du tittar mot norr, så får du vrida kartan med 180 grader. Du ser att Karlavagnen (en del av Stora Björnen UMa) finns högt på himlen (nästan mitt på stjärnkartan). Pilen visar vägen mot Polstjärnan som finns i Lilla björnen (UMi). Cassiopeja (Cas) eller himlens ”W” hittar du snett nedanför Polstjärnan i nordost. I öster kan du hitta Sommartriangeln, som består av Deneb i Svanen (Cyg), Vega i Lyran (Lyr) och Altair i Örnen (Aql). För att göra stjärnkartan inte ännu mer oöverskådlig så använder jag de astronomiska förkortningarna på stjärnbildernas namn på stjärnkartan. Så står exempelvis CrB för det latinska uttrycket Corona Borealis – vilket betyder Norra Kronan.

Åter till toppen

Solen


Solen lämnar stjärnbilden Väduren den 14 maj och fortsätter på sin skenbara färd genom Oxen. Solens deklination ökar med 7 grader och därmed står den ca 22 grader norr om himmelsekvatorn i slutet på månaden. Detta medför samtidigt att solen kommer allt högre upp över horisonten när den passerar i söder – ca 53 grader strax före kl 13 i slutet på maj (se grafiken nedan).


Solens uppgångar sker allt tidigare, i början på månaden vid kl. 05, i slutet vid kl. 04. Solnedgångarna försenas från ca kl. 20:45 till ca kl. 21:45. På morgonen den 17 når solen en sista gång djupare än -12 grader under horisonten. Därefter slutar den nautiska skymningen inte längre och observationer av ljussvaga objekt försvåras eller blir helt enkelt omöjligt framöver.

Åter till toppen

Månen


Skymning, gryning, månljus och mörka nätter: Diagrammet visar när solen går ner (röda pilar neråt) och hur himlen blir mörkare under kvällen. Den borgerliga skymningen slutar ca 60 minuter efter solnedgången (ljusblå punkter). Den nautiska skymningen (mellanblå prickar) slutar från och med 18:e inte mer alls. På tidiga morgonen den 17:e kommer solen en sista gång 12 grader under horisonten och natthimlen förblir allt ljusare.
Ljusa kvällar på grund av månsken kan inte riktigt längre prata om för att nätterna börja bli så pass ljusa att månens ljus inte kommer att bidra med så mycket mer ljus. Från och med 7:e är nätterna möjligen något ljusare på grund av månskenet och nätterna mellan den 13:e och 15:e (alltså runt fullmåne) märks det kanske att månens ljus bidrar till en något ljusare himmel än den hade varit utan månsken.
Man ser också hur det blir ljusare på morgonsidan, när den (astronomiska)/nautiska/borgerliga gryningen börjar och när solen går upp (röda pilar uppåt). Månens upp- och nedgångar har markerats med vita pilar.
Mer om månens visibilitetsdiagram kan du läsa här.

Månens position på himlen under hela dygnet: Vill du veta om och var du kan hitta månen? Här får du svaret. Ett diagram som anger för varje dag och klockslag var månen finns (åt vilket väderstreck den står och hur högt över horisonten den befinner sig och vilken månfas vi har).


Grafiken visar månfaserna för varannan dag precis vid tidpunkten då månen passerar i söder. Dagarna däremellan anges höjden över horisonten när den står mot söder – 0 grader skulle betyda att månen då står precis vid horisonten och 90 grader att den skulle befinner sig rakt ovanför ditt huvud. Månen når dock inte dessa extremvärden i Norrköping när den passerar i söder, som du kan se. Värdena pendlar mellan ca 12 och 50 grader – så ibland drar månen samma bana på himlen som solen på sommaren och ibland samma bana som solen på vintern – fastän allt detta under en månad.
Det du kan se är att månen passerar ungefär 50 minuter senare i söder varje dag och att den då också kan luta en del – beroende på om den är på väg mot nordligare eller sydligare trakter i djurkretsen. Månen står över horisonten tillsammans med solen den 28:e i samband då nymåne inträffar, vilket helt enkelt betyder att månen står åt samma håll som solen. Det är då den också drar ungefär samma bana över himlen som solen.


Månens position efter solnedgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga skymningens slut. I stort sett kan du se månen mellan den 1:e och 15:e efter solnedgången och åter den 31:e. Månen står tidvis högt över horisonten – särskilt runt den 7:e.


Månens position när det är som mörkast mitt i natten: Grafiken visar månens position på himlen när det är som mörkast, dvs. när solen står som djupast under horisonten i norr mitt i natten. Skulle du alltså vara vaken då, så kan du se månen ungefär mellan den 4:e och 18:e. Månen står för det mesta inte speciellt högt över horisonten – som högst blir det runt den 11:e.


Månens position före soluppgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga gryningens början. I stort sett kan du se månen mellan den 12:e till den 24:e före soluppgången och månen står mestadels ganska lågt över horisonten.

Åter till toppen

Merkurius


Merkurius lämnar Väduren den 5:e och fortsätter sin skenbara färd genom Oxen. Redan den 29:e når den snabba planeten stjärnbilden Tvillingarna. Merkurius når sin nordligaste position med +25°32’ den 22:e. Vinkelavståndet till solen ökar från 6 till 22,7 grader den 25:e då den solnära planeten når sin största östliga elongation. Fram till slutet av månaden minskar vinkelavståndet något till 21 grader. Den lilla planetens ljusstyrka minskar från magnitud -1,8 till +1,2 under månadens lopp och dess skenbara diameter ökar från 5 till 9 bågsekunder.


Diagrammet för att snabbt kunna se om planeten i fråga är synlig för blotta ögat (grönt) eller inte (rött). Grafiken gäller för en månad och norra Europa från 52 till 72 graders nordlig latitud. Nu kan du kolla enkelt om en planet även syns på dina breddgrader om du nu inte råkar bo just i Norrköping… Kolla helt enkelt på den breddgraden du bor på. Merkurius syns denna månad tidvis från södra Sverige – men förhållandevis dålig. Från landets norra del syns den inte alls med blotta ögat. Kom ihåg att detta är en ganska subjektiv bedömning. Merkurius syns aldrig riktig bra från våra breddgrader. Tittar man enbart på alla observationsmöjligheter för Merkurius under flera decennier så hamnar denna kvällsvisibilitet på en skala från 1 till 10 på en 4:a eller 5:a. Det är alltså en halvbra Merkuriusvisibilitet för oss nordbor. Jämförd med andra objekt på himlen syns den dålig eller är svårt att hitta.


Grafiken visar Merkurius position på himlen vid den borgerliga skymningens slut. Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan (ca 1 timme efter solen har gått ner). Som högst står den ca 7 grader över horisonten den 19:e. Men Merkurius syns som bäst några dagar tidigare för att dess ljusstyrka avtar under månadens lopp. Denna gång får vi inte heller så mycket hjälp av något annat objekt som skulle kunna visa oss vägen för att kunna hitta den. Jupiter står dock inte alldeles för långt ifrån den och kan ge vissa ledtrådar.


Samma som ovan fast även för Jupiter. Ungefär där solsystemets största planet brukar går ner kan du hitta Merkurius. I skymningen står Jupiter en bra bit till vänster om den solnära planeten och dessutom är Jupiter ljusare och står högre över horisonten.


Merkurius går ner senare än solen – som senast vid midnatt runt den 23:e. Nu skulle man kunna tro att ett vinkelavstånd på 23 grader till solen och den lilla planetens nordliga position skulle vara mycket gynnsamma för en kvällsvisibilitet. I vanliga fall ja, men det finns ytterligare en faktor med i spelet: den långa skymningen – det dröjer helt enkelt för länge tills det blir tillräckligt mörkt ute – under denna tid hinner Merkurius närma sig horisonten. Men vissa chanser blir det ändå för att kunna se den svår observerade planeten – ungefär mellan den 7:e och 22:e. Störst är chanserna runt den 14:e vid kl. 22:30-tiden. Det kan vara bra att ha en kikare till hands när du ska leta upp Merkurius.


Grafiken visar himlen mot västnordväst eller nordväst på kvällen den 30:e vid kl. 22:15. Månens tunna skära finns då lågt över horisonten. Kanske behövs det kikare för att kunna upptäcka den men det ska även vara möjligt att hitta den enbart med blotta ögat. Merkurius, som befinner sig snett ovanför till höger om månen syns inte med blotta ögat. Du kanske hittar den med hjälp av kikaren lite senare. Jupiter ska kunna ses med blotta ögat vid samma tidpunkt. Den går lättare att se om du väntar en stund till men då har månen redan gått ner förstås.

Åter till toppen

Venus


Venus håller till i Fiskarna och hamnar tidvis (9:e till 12:e) även i Valfisken. Den 31:e är morgonstjärnan framme vid Väduren. Vinkelavståndet till solen minskar bara något från 43 till 37 grader. Morgonstjärnans skenbara diameter minskar från 17 till 14 bågsekunder. Venus ljusstyrka avtar något från -4,1 till -4,0.


Grafiken visar om Venus är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Du ser att förhållanden är ganska ogynnsamma och att det nästan inte sker någon förändring under månadens lopp. Observationsförhållanden i söder är bättre än i norr. I södra Götaland syns morgonstjärnan halvbra och längre norrut är Venus rätt svårt att hitta. Från norra Norrland syns den inte alls med blotta ögat.


Grafiken visar Venus position på himlen mot sydost strax före soluppgången (typ 20 minuter innan solen går upp). Morgonstjärnan befinner sig då ganska lågt över horisonten och är svårt att hitta utan kikare.


Visibilitetsdiagrammet visar att Venus går upp mindre än en timme före solen. Vana observatörer lyckas troligen att hitta Venus senare i maj igen även utan kikare. Lyckas du hitta Venus även i maj?


Grafiken visar himlen mot ostsydost på morgonen den 25:e och 26:e kl. 03:45. Månens skära finns den 25:e en bit snett till höger ovanför Venus. Morgonen därpå står månens smala skära en bit till vänster om morgonstjärnan. Vid den här tiden ska månen kunna ses med blotta ögat och är antagligen ganska lätt att hitta – medan det troligen blir en utmaning att kunna hitta Venus.

Åter till toppen

Mars


Mars rör sig retrograd, dvs. mot solens rörelse genom Jungfrun fram till den 21:e då den blir stillastående. Därefter rör sig vår röda grannplanet åter “åt rätt håll” dvs. åt samma håll som solen. Mars håller till ca 3 grader söder om himmelsekvatorn. Vinkelavståndet till solen minskar snabbt från 151 till 120 grader i slutet på månaden. Mars ljusstyrka minskar från magnitud -1,1 till -0,5. Den lilla Marsskivans diameter minskar från 15 till 12 bågsekunder.


Grafiken visar om Mars är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja! Mars syns denna månad bra från södra Sverige men förhållanden blir sämre – dels för att Mars blir ljussvagare och dels för att nätterna blir ljusare. Längst i norr blir Mars redan osynligt för blotta ögat i slutet på månaden.


Grafiken visar Mars och Saturnus position vid den borgerliga skymningens slut. Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Mars finns först mot sydsydost och senare lite svagare åt sydsydväst. Senare i maj kan du även se Saturnus redan på kvällshimlen – inte särskilt långt ifrån Mars.


Av visibilitetsdiagrammet framgår att Mars passerar ca 28 grader över horisonten i söder vid 23-tiden i början på månaden. Den 21:e passerar den söder redan vid solnedgången. Mars går ner i gryningen – strax före kl. 05 i början och vid kl. 02:30 i slutet på månaden. Den syns i princip från 20-30 minuter efter att solen har gått ner fram till ca 20 minuter innan den går ner.


Grafiken visar Mars, månens och Spicas position på kvällen den 10:e och 11:e vid kl. 23:15. Båda kvällar bildar de tre fina trianglar.

Åter till toppen

Jupiter


Jupiter rör sig sakta söderut genom Tvillingarna. Vinkelavståndet till solen minskar från 65 till 40 grader. Ljusstyrkan avtar från magnitud -2,0 till -1,9 och Jupiters skenbara diameter avtar från drygt 35 till 33 bågsekunder.


Grafiken visar om Jupiter är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Jupiter syns till en början bra eller mycket bra från södra Sverige men förhållanden försämras snabbt. Från nordligaste Sverige blir Jupiter redan osynligt för blotta ögat under månadens lopp.


Grafiken visar Jupiters position vid den borgerliga skymningens slut. Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan (ca 60 minuter efter solnedgången). Solsystemets största planet står först halvhögt över horisonten i väster. I slutet på månaden hamnar den redan ganska lågt över horisonten mot västnordväst. Du ser även Merkurius position inritad för samma tidpunkter.


Visibilitetsdiagrammet visar att Jupiter syns fortfarande en stor del av natten i början på månaden. I slutet på månaden går den ner redan före kl. 01 och då syns solsystemets största planet enbart i två timmar på kvällen.


På kvällen den 3:e och 4:e kan du se månen snett nedanför Jupiter.

Åter till toppen

Saturnus


Saturnus rör sig retrograd, dvs. mot solens rörelse, genom Vågen. Ringplaneten befinner sig ca 15 grader söder om himmelsekvatorn. Vinkelavståndet till solen ökar snabbt från 169 till nästan 178 grader den 10:e – det är då Saturnus står i opposition till solen, alltså i princip mittemot solen. Elongationen minskar därefter snabbt till 158 grader i slutet på månaden. Saturnus ljusstyrka minskar något från magnitud +0,1 till +0,2 och dess skenbara diameter mäter drygt 18 bågsekunder. Ringarnas öppning minskar något till ungefär 21 ½ grader.


Grafiken visar om Saturnus är synlig för blotta ögat i norra Europa eller inte . Rött betyder nej, grönt betyder ja. Saturnus syns bra upp till mellersta Sverige till en början men förhållanden försämras under månadens lopp. Längst i norr är Ringplaneten osynligt för blotta ögat.


Grafiken visar Saturnus och Mars position på himlen vid den borgerliga gryningens början. Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan (ca 60 minuter före soluppgången). Saturnus finns då lågt över horisonten mot sydväst och Mars håller på att gå ner lite längre åt väster.


Visibilitetsdiagrammet visar att Saturnus syns större delen av de allt kortare nätterna. Saturnus passerar som högst ca 16 grader i söder vid kl. 01:30 i början på månaden och vid 23:30-tiden i slutet.


Grafiken visar Saturnus och månens position på himlen sent på kvällarna den 13:e och 14:e. Månen står första kvällen snett till höger om Saturnus och andra kvällen snett nedanför till vänster om den.

Åter till toppen

Uranus



Uranus rör sig sakta norrut genom Fiskarna i gränstrakten till Valfisken och planeten finns ca 5 grader norr om himmelsekvatorn. Vinkelavståndet till solen ökar från 26 till 55 grader under månadens lopp. Uranus ljusstyrka ligger runt magnitud +5,9 och dess skenbara diameter ligger runt 3,4 bågsekunder.


Uranus går upp lite tidigare än solen men det är förstås alldeles för kort för att kunna se den. Uranus förbli osynlig till ungefär mitten på juli.

Åter till toppen

Neptunus



Neptunus rör sig sakta norrut genom Vattumannen, ca 9 ½ grader söder om himmelsekvatorn. Vinkelavståndet mellan solsystemets numera yttersta planet och solen ökar från 63 till 93 grader under månadens lopp. Neptunus ljusstyrka ligger runt magnitud +7,9 och dess skenbara diameter uppgår till runt 2,3 bågsekunder.


Neptunus går upp lite tidigare än solen – ca 1 timme i början på månaden och ca 2 timmar i slutet. Det räcker dock inte för att kunna leta upp den – himlen är alldeles för ljust. Neptunus kan inte observeras förrän i mitten på juli.

Åter till toppen

Uppgifterna är beräknade för Norrköpings horisont och anges i sommartid/normaltid beroende på vilken som gäller.
Denna sida uppdaterades senast den 5 april 2014.

Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta
Solen | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus | Neptunus

André Franke