Nu börjar alltså vintertiden igen. Vi får tillbaka timmen, som togs ifrån oss i våras. Klockan 03 på söndag morgon den 26 oktober ställs klockorna tillbaka en timme och klockan blir 02 igen för andra gången samma natt. Efter så många år med att klockorna ställs fram och tillbaka mellan sommartid och vintertid så råder det ibland fortfarande osäkerheter om vad det egentligen innebär.
Att vi nu övergår från sommartid till vintertid igen har kort sagt följande konsekvens:
Helgen blir en timme längre, det blir tidigare ljust på morgonen (i alla fall kortvarigt) och tidigare mörkt på kvällen. Frågan är hur många dagar får vi ljusare morgnar? Frågan besvaras längre ner på sidan.

Sommartid och vintertid

En lite längre helg än vanligtvis

Denna helg blir alltså en timme längre för att vi får tillbaka timmen som vi ”förlorade” i våras. De flesta kommer troligen inte att känna av någon skillnad på söndagsmorgonen. Det enda som säkert många kommer att tycka är att ”oj, visst, klockan är ju först så mycket”.
Men sedan komma alla att känner av det på kvällen. När det har blivit mörkt ute och man har suttit inne en bra stund med lampan tänd och sedan tar en titt på klockan – oj, jag trodde att det var redan betydligt senare… så det är fortfarande sen eftermiddag och inte mitt i natten – fastän det känns som…

En timme mer på morgonen – en timme mindre på kvällen…

För naturen och jorden har tidsomställningen inte den minsta lilla betydelse. Jorden slutar inte bara snurra för att vi vrider på klockan – och knappast snurrar den bakåt i en timme för att vi ska få tillbaka timmen.
Man skulle kunna tro astronomerna skulle bli glada för att deras natt med mörker blir en timme längre.
Natten blir dock varken kortare eller längre bara för att vi lyckas ställa klockan framåt eller bakåt. Nätterna blir längre på hösten på grund av andra skäl. Så denna natt blir inte en timme längre utan bara ett fåtal minuter som de brukar bli vid den här årstiden.
Solen visar sig inte heller längre på himlen eller jag ska väl hellre skriva om att dagarna inte blir längre på grund av tidsomställningen – för solen kanske visar sig ändå inte på grund av vädret…

Men om längden på dagarna och nätterna inte ändras, vad får vi då ta för konsekvenser? Det är vi som får ändrade förutsättningar för vårt vardagliga liv, som styrs av klockan. Vi ska upp senare på morgonen och lägga oss tidigare. Den största effekten, som de flesta kommer att känna av är att det blir betydligt tidigare mörkt ute på eftermiddagarna/kvällarna och bara lite ljusare på morgonen.

Kort glädje i norr

I nordligaste Sverige är glädjen över ljusare morgnar kortast. Den 25 oktober går solen upp kl. 08:31 vid Riksgränsen, den 26:e kl. 07:35 på grund av att vi ställde om klockan. Att solen inte går upp exakt en timme tidigare beror på att dagarna blir kortare och solen går upp senare dag för dag. Utan tidsomställningen hade den alltså gått upp kl. 08:35, vilket är 4 minuter senare. Sammanlagt får vi alltså här bara 56 minuter “vinst” på morgonen. I och med att dagarna blir allt kortare går solen upp allt senare och redan den 8 november går solen upp något senare än den 25 oktober. Det är alltså bara 13 dagar däremellan som det blir ljusare på morgonhimlen än det hade varit om man inte hade ställt om klockan.
I landets södra del vara glädjen dock längre för att dagarna inte blir lika fort kortare som i norra Sverige. I Malmö är “vinsten” på söndagsmorgonen 58 minuter för att här skulle solen ha gått upp bara 2 minuter senare i vanliga fall. Det först den 24 november som solen går upp en aning senare än den 25 oktober och därmed får man 29 dagar med ljusare morgnar.
Men kom ihåg att dessa så kallade “vinster” på morgonen utjämnas iskallt av “förluster” på kvällarna. Första kvällen tappar du drygt 60 minuter på kvällen (60 minuter på grund av tidsomställningen + ett antal minuter som solen brukar går ner tidigare vid den här årstiden)

André Franke