Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande

Månens och planeternas färd på stjärnhimlen

Månens (och planeternas färd) genom stjärnbilderna – allmän beskrivning
Stjärnkartorna visar himlens stjärnbilder en bit söder och norr om himmelsekvatorn med deras officiella gränser (streckade linjer). Det används astronomernas koordinatsystem med rektascension (avståndet från vårdagjämningspunkten – motsvarande longitud på jorden och avståndet från nollmeridianen) och deklination (avståndet från himmelsekvatorn, motsvarande latitud på jorden och avståndet från ekvatorn). Projektionen motsvarar den som används i en del kartböcker med himlens stjärnbilder. Denna karta har dock försetts med olika bakgrundsfärger och blir en kombination av himmelskarta och visibilitetsdiagram.

Stjärnor och stjärnbilder på mörkgrå bakgrund syns definitivt inte och befinner sig för nära eller under horisonten när solen står under horisonten. Även skymningen och gryningen antyds genom ljusa färger. Stjärnor som syns bra ska finnas framför en mörkblå bakgrundsfärg.

Kartan är en kompromiss. Den ska gälla i en månad – men observationsmöjligheterna variera förstås under en månad. Bakgrundsfärgen, som står för visibiliteten, gäller exakt det datumet som anges vid månen.

Månens position har ritats in för varje dag. Den gäller antingen på kvällen (k), på natten (dubbla datum), på morgonen (m) eller mitt på dagen – beroende på när månen skulle kunna ses som bäst. Positionerna för de ljusa planeterna och solen har ritats in för hela månaden. Den aktuella positionen då månen står som närmast en planet har ritats in med en tjockare prick och har försetts med namnet på planeten.


1–8 augusti: Månen rör sig från Stenbocken och Vattumannen till Oxen och därmed till nordligare trakter. Månen avtar och är halv avtagande på morgonen den 7:e. Övergången mellan det grå och det blå till vänster i grafiken kan tolkas som horisonten mot sydost i gryningen.


9–16 augusti: Månen rör sig genom djurkretsens norra del från Oxen till Kräftan och fortsätter söderut genom Lejonet. Månen avtar och är ny på eftermiddagen den 14:e. Fram till och med den 13:e syns månens smala skära i gryningen. Övergången mellan det grå och det blå kan tolkas som horisonten mot öster eller nordost i gryningen. Området är symmetriskt kring solens position vid nymåne. Det grå området, som markerar stjärnorna som är osynliga, förflyttas med solen. På denna karta gäller det alltså runt mitten av månaden. I början på månaden skulle det ligga betydligt längre åt höger, symmetrisk kring solens position den 1:e och i slutet på månaden längre åt vänster, symmetrisk kring solens position den 31:e. Se animationen nedan.


17–24 augusti: Månen rör sig från Jungfrun söderut till Ormbäraren. Månen tilltar och är halv kommande på kvällen den 22:e. Månens skära ska kunna ses för första gången den 17:e strax efter solnedgången. Den 22:e står månen nära Saturnus.
Övergången mellan det grå och det blå kan tolkas som horisonten mot väster i skymningsljuset. Det grå området, som markerar stjärnorna som är osynliga, förflyttas med solen.


24–31 augusti: Månen rör sig från djurkretsens sydligaste del i Ormbäraren och Skytten mot nordligare trakter i Vattumannen och Fiskarna. Månen tilltar och är full belyst på kvällen den 29:e. Gränsen mellan det grå och det ljusblå till höger kan tolkas som horisonten mot sydväst i skymningen.


Den animerade grafiken visar hur det egentligen skulle se ut om man gjorde en karta för varje dag under hela månaden. Här ser du hur det grå/svarta området flyttas tillsammans med solen och hur månen och planeterna rör på sig. Även det grå/svarta området är en kompromiss – den gäller för rätt ljusa stjärnor. De allra ljusaste objekten (som månen och Venus) syns dock ibland även när de befinner sig i det grå/svarta området. För svaga stjärnor skulle detta område vara ännu större.

Åter till toppen

Stjärnkarta i mitten av augusti när det är som mörkast


Stjärnkartan är en så kallad fisheye-projektion – alltså hela himlen visas på en gång. Kanten motsvarar horisonten och mittpunkten motsvarar punkten på himlen som befinner sig rakt över ditt huvud. Vid kanterna visas väderstreck och så som kartan publiceras visar den stjärnhimlen mot söder så som du ser den på himlen. Tittar du mot väster så måste du rotera kartan ett kvarts varv medsols så att ”V” hamnar i underkanten av grafiken.

Nätterna blir allt mörkare och strax efter mitten av månaden blir det åter igen riktigt mörkt mitt i natten. Därmed dyker allt fler stjärnor upp på himlen. Det som dominerar mot sydväst är Sommartriangeln. Den består av stjärnorna Deneb i Svanen (Cyg), Vega i Lyran (Lyr) och Altair i Örnen (Aql). Karlavagnen (UMa) hittar du mot norr. Cassiopeja (Cas) eller himlens ”W” finns nästan mittemot på andra sidan Polstjärnan högt på himlen mot öster. Lågt mot nordnordost syns Capella, Kuskens (Aur) ljusaste stjärna. Mot sydost hittar du Pegasuskvadraten (Peg).
För att göra stjärnkartan inte ännu mer oöverskådlig används de astronomiska förkortningarna på stjärnbildernas namn på stjärnkartan. Så står exempelvis Psc för det latinska uttrycket Pisces – vilket betyder Fiskarna.

Åter till toppen

Solen


Solen som befinner sig mitt i stjärnbilden Kräftan i början på månaden färdas nu allt snabbare söderut. Den når Lejonet den 11 augusti. I slutet på månaden står solen bara 8 ½ grader norr om ekvatorn, vilket är 10 grader sydligare än i början på månaden. Detta märks tydligt på både att banan över himlavalvet blir allt lägre och att dagarna blir kortare i allt snabbare takt.


Till en början når solen drygt 49 grader över horisonten men vid månadsskiftet augusti/september blir det bara 40 grader. Solnedgångarna tidigareläggs från ca kl. 21:15 till kl. 20:00 och soluppgångarna försenas från kvart i fem till strax före kl. 06. Därmed minskar dagens längd med nästan 2 ½ timmar.


Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går upp i norra Europa denna månad. Tidsangivelserna är i svensk sommartid. Du kan följa förändringen under månadens lopp.


Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går ner i norra Europa denna månad. Tidsangivelserna är i svensk sommartid. Du kan följa förändringen under månadens lopp.


Den animerade grafiken Grafiken visar dagens längd i timmar och minuter för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagens längd definieras som den tid som solen befinner sig över horisonten, dvs. tiden från soluppgång till solnedgång. Beräkningarna avser solens överkant – alltså från första till sista solstråle vid en ideal horisont.


Den animerade grafiken Grafiken visar antal timmar och minuter med dagsljus för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagsljus är enligt den astronomiska definitionen den tiden som solen befinner sig högre än -6 grader på himlen. Rent praktiskt ät det tiden som solen befinner sig över horisonten plus tiden som den borgerliga gryningen och den borgerliga skymningen varar. Just vid den borgerliga skymningens slut och den borgerliga gryningens början befinner sig solen 6 grader under horisonten. Det är fram till dess eller från och med då man i allmänhet har tillräckligt med ljus ute för att man ska kunna läsa en bok utan att behöva använda sig av andra ljuskällor.
Man har alltså alltid en längre tid med dagsljus än tiden som solen befinner sig över horisonten.

Åter till toppen

Skymning och gryning


Skymningens och gryningens varaktighet: Diagrammet visar skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter och gäller för Norrköpings breddgrad, dvs. ungefär 58,6 grader nordlig latitud. Det gäller under en månad, här augusti 2015. Datum anges uppe och nere i grafiken och timmar och minuter till höger och vänster. Man skiljer mellan den borgerliga, nautiska och astronomiska skymningen / gryningen. Den borgerliga skymningen slutar ca 55 minuter efter solnedgången i början på månaden och ca 45 minuter efter att solen har gått ner i slutet på månaden. Den nautiska skymningen slutar drygt 2 timmar och 30 minuter efter solnedgången i början på månaden och något mindre än 1 timme och 45 minuter i slutet. Den astronomiska skymningen slutar inte alls förrän den 19:e. Nattens halva längd ökar från något mindre än 4 timmar till att hela natten är längre än 8 timmar från och med 8:e. För att kunna göra en bedömning om skymningen eller gryningen varar särskilt kort eller lång är det bäst att ta en titt på hur förhållanden ändras under ett helt år.


Samma som ovan fastän för hela året 2015. Skymningen (och samma gäller även för gryningen) varar längre på vintern än på våren. detta har att göra med solens flackare vinkel när den går ner (upp). Skymningen är som kortast på senvintern och tidiga våren. Lägg märke till att den astronomiska skymningen (gryningen) är som kortast redan vid månadsskifte februari/mars med ca 2 timmar och 15 minuter. Däremot är den borgerliga skymningen/gryningen som kortast först i mitten på mars (och inte vid vårdagjämningen heller!) med ca 40 minuter. Mellan vårdagjämning och höstdagjämning ser du en vit yta – det är tiden då natten är kortare än 12 timmar eller halva natten är kortare än 6 timmar. Denna yta har sitt minimum vid sommarsolstånd med ca 2 timmar och 50 minuter – så i Norrköping är årets kortaste natt ungefär 5 timmar och 40 minuter lång. Du ser att den astronomiska skymningen är lika lång som halva natten i slutet på april. Då övergår den direkt i den astronomiska gryningen och slutar således inte längre. Det samma händer med den nautiska skymningen i mitten på maj. Den ända skymningen som fortfarande slutar på sommaren är den borgerliga. Den varar som längst ungefär 1 timme och drygt 20 minuter vid sommarsolstånd. Därefter blir nätterna längre igen och den nautiska skymningen börjar och slutar igen i slutet på juli och den astronomiska i mitten på augusti. Vid månadsskifte september/oktober varar den borgerliga skymningen/gryningen som kortast, medan den astronomiska är som kortast först i mitten på oktober. Därefter blir skymningen och gryningen sakta längre och når sitt andra maximum vid vintersolstånd (borgerlig skymning ca 55 minuter, astronomisk skymning ca 2 timmar och 40 minuter.


Skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter för norra Europa i augusti 2015. Den varierar inte bara med tiden utan även med breddgraden. Rent allmänt sett så varar skymningen och gryningen längre ju längre norrut man befinner sig. Man ser att man måste åka allt längre norrut för att kunna uppleva midnattssolen – det vita område förskjuts allt längre norrut eller uppåt i grafiken.

Åter till toppen

Månen


Skymning, gryning, månljus och mörka nätter: Diagrammet visar när solen går ner (röda pilar neråt) och hur himlen blir mörkare under kvällen. Den borgerliga skymningen slutar ca 50 minuter efter solnedgången (ljusblå punkter). Den nautiska skymningen varar allt kortare och slutar ca 1 timme och 40 minuter efter solnedgången i slutet på månaden. Nätterna blir allt mörkare och tidiga på morgonen den 18:e (vid 01-tiden) hamnar solen för första gången mer än 18 grader under horisonten igen – den astronomiska skymningen slutar igen. Därmed börja de riktig mörka nätterna igen som tillåter observationer av mycket svaga himmelsobjekt igen. Eftersom även månen drar en högre bana över himlen vid fullmåne i slutet på månaden så blir dess ljus allt mer påtaglig när den väl lyser på himlen nattetid. Diagrammet visar också hur det blir ljusare på morgonsidan, när den astronomiska, nautiska och borgerliga gryningen börjar och när solen slutligen går upp (röda pilar uppåt). Månens upp- och nedgångar har markerats med vita pilar.
Mer om månens visibilitetsdiagram kan du läsa här.


Månens faser, upp- och nedgångar: Grafiken visar månens fas för varje dag i månaden. Datumet anges uppe till vänster i varje ruta. Månens fas och lutning gäller exakt när månen passerar söder i Norrköping. Klockslag anges nedanför månen och där intill månens höjd över horisonten. Månens belysta andel i procent anges ovanför månen. Månens skenbara diameter vid denna tidpunkt anges längst uppe till höger i rutan. När månen går upp och ner anges längre ner i rutan. Då visas också hur månen lutar just när den går upp eller ner. Åtminstone en gång i månaden passerar månen inte söder under ett helt dygn och vid andra tillfällen sker ingen upp- eller nedgång under ett dygn. Då visas förstås inte detta fenomen och så står det i stället att fenomenet ej inträffar. När det gäller solen är vi vana vid att den först går upp på morgonen, därefter passerar söder på dagen och slutligen går ner på kvällen (i regel i alla fall). Månen gör det vissa dagar. Men eftersom den rör sig runt jorden så sker passagen i söder ungefär 50 minuter senare varje dag. Detta har till följd att månen kan gå ner först, går upp senare på dagen och inte hinner passera söder alls. Eller så passerar den först söder, går ner och går upp sedan. Längre norrut kan månen till och med går upp eller ner två gånger om dagen men det sker bara ytterst sällan. Månen kan alltså gott och väl gå ner först och upp sedan. Tidpunkten för månens uppgång anges alltså alltid till vänster, tidpunkten för månens nedgång till höger och passagen i söder däremellan ovanför båda dessa uppgifter. Det gäller sedan bara att kolla tiderna och ordna dessa i kronologisk ordning. Det är det fenomenet som sker först med det tidigaste klockslag osv. Observerar att det i det här diagrammet inte har tagits hänsyn till om himlen i verkligheten är ljus eller mörk.


Samma som ovan dock med hänsyn till dag och natt – här ska du enkelt kunna se om månen är lätt eller svårt att hitta. En smal skära syns svårt på dagen eller månen är svårare att upptäcka när den går upp eller ner när himlen är ljus.

Månens position på himlen under hela dygnet: Vill du veta om och var du kan hitta månen? Här får du svaret. Ett diagram som anger för varje dag och klockslag var månen finns (åt vilket väderstreck den står och hur högt över horisonten den befinner sig och vilken månfas vi har). Datum anges till höger och vänster och klockslag ovanför och nedanför i svensk sommartid.


Grafiken visar månfaserna för varannan dag precis vid tidpunkten då månen passerar i söder. Dagarna däremellan anges höjden över horisonten när den står mot söder – 0 grader skulle betyda att månen då står precis vid horisonten och 90 grader att den skulle befinner sig rakt ovanför ditt huvud. Månen når dock inte dessa extremvärden i Norrköping när den passerar i söder, som du kan se. Värdena pendlar mellan ca 12 och 49 grader – så ibland drar månen ungefär samma bana på himlen som solen på sommaren och ibland samma bana som solen på vintern – fastän allt detta under en månad.
Det du kan se är att månen passerar ungefär 50 minuter senare i söder varje dag och att den då också kan luta en del – beroende på om den är på väg mot nordligare eller sydligare trakter i djurkretsen.


Månens position efter solnedgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga skymningens slut. Höjden över horisonten anges i grader till vänster i grafiken och väderstrecken hittar du längs horisonten. En höjd på 10 grader uppfattas i allmänhet som en bra bit över horisonten, 30 grader som halvhögt på himlen och 60 grader som mycket högt. I norra Sverige står månen i vanliga fall lägre över horisonten (gäller väderstreck från öster över syd till väst) och för platser söder om Norrköping gäller att månen står i regel något högre över horisonten.


Månens position när det är som mörkast mitt i natten: Grafiken visar månens position på himlen när det är som mörkast, dvs. när solen står som djupast under horisonten i norr mitt i natten – om du skulle vara vaken då…


Månens position före soluppgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga gryningens början. Du ser hur månen hamnar en bra bit längre åt vänster (österut) på himlen morgon efter morgon.

Åter till toppen

Merkurius


Merkurius lämnar Kräftan den 1:e och passerar rätt snabbt genom Lejonet. Redan den 23:e når den snabba planeten Jungfrun. Vinkelavståndet till solen ökar från 9 till hela 27 grader alldeles i slutet på månaden – mycket längre än så här kan den solnära planeten inte kommer ifrån solen.


Diagrammet för att snabbt kunna se om planeten i fråga är synlig för blotta ögat (grönt) eller inte (rött). Grafiken gäller för en månad och för norra Europa från 52 till 72 graders nordlig latitud. Du kan kolla enkelt om en planet även syns på dina breddgrader om du nu inte råkar bo just i Norrköping… Titta på den breddgraden du bor på. Rött betyder alltså att Merkurius förblir osynlig i hela landet.


Visibilitetsdiagrammet visar när solen (röda pilar) och Merkurius (ljusblå pilar) går ner denna månad. Merkurius går ner bara en kort stund efter solnedgången och trots att den solnära planeten kommer allt längre ifrån solen så går den ner allt tidigare.

Åter till toppen

Venus


Venus rör sig en bra bit söder om ekliptikan – solens skenbara bana på himlen. Detta medför att den hamnar i stjärnbilder som solen aldrig hamnar i. Vår inre grannplanet lämnar Lejonet söderut den 3:e och hamnar i Sextanten. Men inte nog med det – mellan den 10:e och den 14:e färdas Venus genom Vattenormen innan den på sin väg norrut hamnar kortvarigt i Lejonet igen. Från och med den 18:e befinner sig morgonstjärnan i en mer bekant stjärnbild igen – Kräftan, som solen passerade nyss. Vinkelavståndet till solen minskar från 22 grader till ca 8 grader runt den 15:e. Det är då Venus befinner sig i nedre eller undre konjunktion med solen – alltså hit om solen – men den passerar 8 grader söder om den. Fram till slutet av månaden ökar den västliga elongationen snabbt till 24 grader.


Grafiken visar om Venus är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Venus dyker upp ganska snabbt som morgonstjärna i slutet på månaden. Längst i söder förbättras förhållanden från osynligt till nästan bra bara inom en vecka.


Grafiken visar Venus position på himlen strax före soluppgången (ca 20 minuter innan solen går upp). Efter den 25:e kan man försöka att leta upp morgonstjärnan – till en början behövs det nog kikare för att hitta den. Några dagar senare syns den ganska bra även med blotta ögat.


Grafiken visar Venus position på himlen vid den borgerliga gryningens början (ca 50 minuter före soluppgången). Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Från och med 28:e ska det inte vara några större problem att hitta morgonstjärnan – även mer ovana observatörer kan hitta den lågt över horisonten mot öster.


Visibilitetsdiagrammet visar att Venus går upp tidigare än solen från och med 21:e. Den går upp tidigare och tidigare medan solen går upp allt senare. Redan den 31:e går morgonstjärnan upp ca 1 ½ timmar tidigare än solen. Ungefär en kvart efter att Venus har gått upp kan man försöka att hålla utkik efter den. Morgonstjärnan bleknar strax före soluppgången i gryningsljuset. Har du en bra kikare så kan du se att Venus ser ut som en smal banan just nu – den visar faser som månen och visar en fin smal skära, som blir mindre men tjockare.

Åter till toppen

Mars


Mars lämnar Tvillingarna den 5:e och fortsätter sin skenbara färd genom Kräftan. Vinkelavståndet till solen ökar bara sakta från 14 till 24 grader under månadens lopp. Att elongationen ökar så pass sakta beror på att både Mars och solen färdas med ungefär samma hastighet genom djurkretsen.


Grafiken visar om Mars är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Mars står för nära solen för att kunna ses. I slutet på månaden kan vana observatörer i södra Sverige försöker att hitta den med hjälp av en kikare på morgonhimlen.


Grafiken visar Mars position på himlen vid den nautiska gryningens början. Det är tidpunkterna som markerats med mellanblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Alldeles i slutet på månaden står Mars tillräckligt högt över horisonten mot ostnordost för att kunna hittas med hjälp av en liten kikare, möjligen även med blotta ögat, vilket dock är lite tveksamt.


Visibilitetsdiagrammet visar när solen (röda pilar) och Mars (ljusblå pilar) går upp denna månad. Mars går upp ungefär kl. 03:15. Eftersom soluppgångarna försenas så ökar differensen från ungefär 1 ½ timmar till 2 ½ timmar under månadens lopp. Alldeles i slutet på månaden kan man möjligen få syn på den vid 04:30-tiden.

Åter till toppen

Jupiter


Jupiter rör sig allt snabbare mot sydligare trakter genom Lejonet. Vinkelavståndet till solen minskar snabbt från 19 grader till ca 1 grad den 26:e då den står i konjunktion med solen. Därefter ökar elongationen till 4 grader fram till slutet av månaden.


Grafiken visar om Jupiter är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Jupiter står för nära solen och är osynlig denna månad.


Visibilitetsdiagrammet visar att Jupiter går ner strax efter solen och att den i slutet på månaden går upp strax före solen.

Åter till toppen

Saturnus


Saturnus blir den 2:e stillastående i stjärnbilden Vågen och rör sig därefter åter åt rätt håll, det vill säga att den då färdas åt samma håll som solen genom djurkretsen. Ringplaneten befinner sig ca 18 grader söder om himmelsekvatorn – och drar därmed en ganska låg bana över himlen. Vinkelavståndet till solen minskar snabbt från 110 till 81 grader.


Grafiken visar om Saturnus är synlig för blotta ögat i norra Europa eller inte . Rött betyder nej, grönt betyder ja. Ringplaneten syns inte med blotta ögat från landets norra del och även en bit längre söderut är förhållanden inte särskilt gynnsamma. Bäst syns den från södra Sverige. Kom ihåg att halvbra betyder att Saturnus hittas enkelt av vana observatör medan det kan vara lite svårare för nybörjare att hitta den. Det framgår tydligt att förhållanden är bättre ju längre söderut man befinner sig på grund av att Saturnus når högre upp över horisonten och att skymningen varar kortare och himlen därmed blir mörkt snabbare efter solnedgången.


Grafiken visar Saturnus position på himlen vid den borgerliga skymningens slut. Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Saturnus står inte så där jätte högt över horisonten mot sydväst.


Visibilitetsdiagrammet visar att Saturnus går ner vid midnatt i början på månaden och vid 22-tiden i slutet. Den blir synlig ungefär 45-60 minuter efter solnedgången och kan ses ungefär fram till 30 minuter innan den går ner. Tiden då den kan hittas med blotta ögat på himlen minskar från 1 ½ timmar till mindre än en halv timme i slutet på månaden.


Grafiken visar himlen mot söder på kvällen den 22:e vid kl. 21:41. Den halv kommande månen står nästan rakt ovanför Saturnus – så om du hittills har varit osäker om du verkligen har lyckats pricka in ringplaneten – denna kväll kan du inte gå miste om Saturnus!

Åter till toppen

Uppgifterna är beräknade för Norrköpings horisont och anges i sommartid/normaltid beroende på vilken som gäller.
Denna sida uppdaterades senast den 13 juli 2015.

Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande

André Franke