Inte en dag utan en tidpunkt

Den 23 september börjar alltså hösten enligt kalendern – den astronomiska hösten.
Det är åter dags för höstdagjämning, det vill säga att dagarna och nätterna är (nästan) lika långa på hela jorden. Tittar man i olika almanackor så ser man att höstdagjämningen inträffar den 23 september kl. 10:21 svensk sommartid. Det är nämligen inte en dag som avses utan en exakt tidpunkt då jorden passerar en speciell punkt på sin bana runt solen. Just när solen står rakt över ekvatorn eller solen passerar himmelsekvatorn på väg söderut.
Solens bana framför stjärnhimlen i Jungfrun vid höstdagjämningen
Grafiken visar hur solen passerar himmelsekvatorn söderut framför stjärnhimlen i stjärnbilden Jungfrun.

Medan den meteorologiska hösten redan har börjat på många håll i norr och dess ankomstdatum skiljer sig från plats, så börjar den astronomiska årstiden för alla samtidigt på norra halvklotet. Även på södra halvklotet blir det årstidsskifte – nämligen från vinter till vår. Norra halvklotets höstdagjämning är södra halvklotets vårdagjämning.

Hur var det nu? 23 ½ grader åt vilket håll?

Vid sommarsolstånd passerar jorden en punkt på sin bana, då jordens norra halvklot lutar mest fördelaktigt mot solen. Vid vintersolstånd är det tvärtom, då lutar jordens södra halvklot mest fördelaktigt mot solen.
Men sedan blir det ibland en del förvirring vad som händer på våren och hösten. Om varken södra eller norra halvklotet lutar mot solen – lutar då jordaxeln inte alls?
Jo, det gör den förstås. Jordaxeln lutar ungefär 23 ½ grader mot jordens omloppsbana runt solen och det gör den året om. Den pekar alltid åt samma håll och den norra delen av rotationsaxeln pekar mot norra himmelspolen nära Polstjärnan.
Årstider - jordens bana runt solen
Illustrationen visar jordens positioner på dess omloppsbana vid vårdagjämning, sommarsolstånd, höstdagjämning och vintersolstånd (ej skalenligt)

Tittar man däremot från solen mot jorden så är bilden lite annorlunda som du kan se nedanför. Då behöver nämligen rotationsaxeln inte nödvändigtvis pekar mot eller ifrån solen; det gör den bara vid sommar- och vintersolstånd. Vid vårdagjämning och höstdagjämning pekar den i eller mot jordens färdriktning runt solen.
Årstider
Men som sagt, skulle man titta utifrån på solsystemet med solen och jorden, så skulle man förstås se att jordaxeln pekar åt samma håll hela tiden (mot norra himmelspolen som Polstjärnan finns nära intill).

Höstdagjämning
Bilden visar hur jorden ser ut om man befann sig på solen och tittade mot jorden. Jordens axel pekar i färdriktning vid höstdagjämning. Solen lyser rakt över ekvatorn och pilarna på jordytan anger jordens rotationsriktning och de blå pilarna anger jordens rörelseriktning runt solen.

Vilken tidsangivelse är korrekt?

Beroende på vilken källa du använder kommer du att hitta bland annat följande förslag:
Kl. 08:20, kl. 08:21, kl. 08:22, kl. 09.20, kl. 09:21 och kl. 09:22, kl. 10.20, kl. 10:21 och kl. 10:22
Men vilket är det mest exakta eller riktiga värdet då?
Jag brukar hämta mina uppgifter om årstiderna från boken ” Astronomical Tables of the sun, moon and planets” skriven av Jean Meeus, en känd astronom och meteorolog.
Här nämns tiden för höstdagjämningen 2015, september 23rd, 08:21:40 TD
Alla dessa beräkningar görs i en universell tidräkning (så kallad True Dynamical Time”, förkortad TD) som är oberoende av jordens rotation och dess ändringar i rotationstiden (jordrotationen blir bland annat allt långsammare).
Man kan säga (förenklad) att tidsuppgiften stämmer överens med världstiden plus en liten korrektion som ligger 2015 någonstans på -69 sekunder.
Korrektionen kan dock bestämmas först i efterhand (bland annat med hjälp av stjärnor som ockulteras av månen eller solförmörkelser).
Alltså kl. 08:21:40 TD motsvarar kl. 08:20:31 världstid (med en korrektion på ca 69 sekunder eller motsvarande 1 minut och 9 sekunder, se även tabellen nedanför).
23 september kl. 08:20:31 världstid motsvarar den 23 september kl. 10:20:31 sommartid vilket avrundas till kl. 10:21. Om vi inte hade haft sommartid just nu så skulle det vara kl. 09:21 svensk normaltid eller vintertid.
Det är därför man ofta hittar uppgifter som skiljer sig med en minut (alltså avrundningsfel eller uppskattningsfel av den så kallade “delta t” korrektionen) – eller så skiljer sig tidsuppgifterna med en timme eller två timmar och då har man använt sig av olika tidszoner, nämligen världstid, svensk normaltid eller svensk sommartid.
Det gäller alltid att vara observant på vad det är för tidszon eller tidsskala källorna använder sig av. Många är tyvärr inte tydliga i detta avseende. Jag använder i regel svensk normaltid på vintern och svensk sommartid på sommaren.
Och därmed är svaret alltså att höstdagjämning i Sverige inträffar den 23 september kl. 10:21.
Höstdagjämning - tabell med tidsuppgifter för åren 2007 och 2020
Tabellen anger när höstdagjämning inträffar under åren 2007 till 2030. Du ser hur tiden konverteras från den universella astronomiska tiden till världstid med hjälp av en liten korrektion som ökar med åren. Den anges både i sekunder och i minuter och sekunder i tabellen. Slutligen hittar du tidsangivelsen i svensk sommartid (genom att lägga till två timmar till världstiden). Detta kan dock innebära att även datumet skiftar (vilket vi dock inte behöver bry oss om förrän år 2030 om vi fortsätter använda sommartid).

Varför är det olika tidpunkter varje år?

Jordens omloppstid kring solen eller tiden som går mellan två tillfällen när jorden passerar höstdagjämningspunkten, går inte riktigt ihop med ett kalenderår.
Kalenderåret är ungefär 6 timmar för kort. När jorden passerar samma punkt av sin bana nästa gång, så har det alltså gått ett helt kalenderår och sex timmar till – och då skulle höstdagjämning inträffa den 23:e på eftermiddagen. Men så är inte fallet 2016 – för det är ett skottår.
För att årstiderna inte ska dra iväg åt ett håll (senare och senare för varje år) har man infört skottår var fjärde år. På detta vis infaller årstiderna ungefär vid samma tidpunkt var fjärde år.
Det är därför höstdagjämning 2016 inträffar redan på eftermiddagen den 22:e – alltså ett dygn tidigare (eller ca 18 timmar tidigare än i år – just på grund av skottdagen).
Höstdagjämning om 4 år inträffar ungefär vid samma tidpunkt som i år.

Men det vore ju för enkelt om det räckte med en liten korrigering var fjärde år. Det gör det förstås inte. Genom att ha en skottdag var fjärde år kompenseras det för mycket. Det tar nämligen i snitt bara 365 dagar och 5.8 timmar istället för 365 dagar och 6 timmar jorden att nå denna position där höstdagjämning inträffar.
Därmed förflyttar sig höstdagjämningen i det långa loppet sakta bakåt i tiden.
Hur det hela ser ut och varför 2100 inte blir ett skottår – mer om detta kan du läsa i artikeln om vårdagjämning 2012

Antingen 22 eller 23 september men allt oftare 22 september

Fram till nu har höstdagjämning inträffat omväxlande både på den 22 och den 23 september men från och med 2068 är det enkelt för oss här i Sverige – då blir det alltid den 22 fram till 2100 (under förutsättning att vi har sommartid även framöver i september).

Adjö 24 september, välkommen 22 september

Fram till 1935 inträffade höstdagjämning även den 24 september. Därefter var det alltid den 23 september (gäller svensk normaltid) fram till 1972 då det blev den 22 september för första gången efter en lång tids frånvaro.

André Franke