Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande

Månens och planeternas färd på stjärnhimlen

Månens (och planeternas färd) genom stjärnbilderna
Stjärnkartorna visar himlens stjärnbilder en bit söder och norr om himmelsekvatorn med deras officiella gränser (streckade linjer). Det används astronomernas koordinatsystem med rektascension (avståndet från vårdagjämningspunkten – motsvarande longitud på jorden och avståndet från nollmeridianen) och deklination (avståndet från himmelsekvatorn, motsvarande latitud på jorden och avståndet från ekvatorn). Projektionen motsvarar den som används i en del kartböcker med himlens stjärnbilder. Denna karta har dock försetts med olika bakgrundsfärger och blir en kombination av himmelskarta och visibilitetsdiagram.

Stjärnor och stjärnbilder på mörkgrå bakgrund syns definitivt inte och befinner sig för nära eller under horisonten när solen står under horisonten. Även skymningen och gryningen antyds genom ljusa färger. Stjärnor som syns bra ska finnas framför en mörkblå bakgrundsfärg.

Kartan är en kompromiss. Den ska gälla i en månad – men observationsmöjligheterna variera förstås under en månad. Bakgrundsfärgen, som står för visibiliteten, gäller exakt vid det datumet som anges intill månen (alltså i en smal lodrätt remsa runt månen).

Även det grå/svarta området är en kompromiss – den gäller för rätt ljusa stjärnor. De allra ljusaste objekten (som månen och Venus) syns ibland även när de befinner sig i det grå/svarta området. För svaga stjärnor skulle det grå/svarta området vara ännu större.

Månens position har ritats in för varje dag. Den gäller antingen på kvällen (k), på natten (dubbla datum), på morgonen (m) eller mitt på dagen – beroende på när månen skulle kunna ses som bäst. Positionerna för de ljusa planeterna och solen har ritats in för hela månaden. Den aktuella positionen då månen står som närmast en planet har ritats in med en tjockare prick och har försetts med namnet på planeten.


1–8 februari: Månen rör sig genom djurkretsens sydligaste del från Vågen till Stenbocken och avtar. Den står nära Mars den 1:3, nära Saturnus den 3:e och 4:e och nära Venus den 6:e och syns på morgonhimlen. Med lite tur syns månens tunna skära även på morgonen den 7:e.


9–16 februari: Månen rör sig norrut från Vattumannen till Oxen och tilltar. Den syns på kvällen från och med 9:e.


15–22 februari: Månen rör sig genom djurkretsens norra del från Oxen till Lejonet och blir allt rundare.


21–29 februari: Månen rör sig söderut från Lejonet till Vågen och avtar i slutet på månaden. Natten mellan den 23:e och 24:e finns den nära Jupiter.


Den animerade grafiken visar hur det egentligen skulle se ut om man gjorde en karta för varje dag under hela månaden. Här ser du hur det grå/svarta området flyttas tillsammans med solen och hur månen och planeterna rör på sig.


Den animerade grafiken visar hur det ser ut mittemot solen. Det som syns mitt i grafiken passerar himlen i söder precis när solen står som lägst under horisonten i norr mitt i natten. Allt i vänster i grafiken syns bättre på efternatten och morgonen och allt till höger i grafiken syns bäst på kvällen och förnatten.

Åter till toppen

Stjärnkarta i mitten av februari när det är som mörkast


Stjärnkartan är en så kallad fisheye-projektion – alltså hela himlen visas på en gång. Kanten motsvarar horisonten och mittpunkten motsvarar punkten på himlen som befinner sig rakt över ditt huvud. Vid kanterna visas väderstreck och så som kartan publiceras visar den stjärnhimlen mot söder så som du ser den på himlen. Tittar du mot väster så måste du rotera kartan ett kvarts varv medsols så att ”V” hamnar i underkanten av grafiken.

Den rödprickade linjen är ekliptikan – solens skenbara bana framför stjärnhimlen. Ekliptikan går genom 13 stjärnbilder varav 12 stycken är kända som djurkretstecken. Det är jordens omloppsbana projicerad mot himlen. Längs ekliptikan brukar man hitta månen och planeterna. Den vitprickade linjen är himmelsekvatorn – det är jordens ekvator projicerad på himlen.
Mitt i natten finns strålande Jupiter rätt högt mot sydost. Gasjätten finns nära ekliptikan, som också kallas för himlens “motorväg”. Längs denna linje färdas i stort sett de flesta planeterna och månen. Det är solens väg genom djurkretsen med de kända namnen på stjärnbilderna som används även som stjärntecken. Eftersom det alltid finns halva ekliptikan över horisonten så syns även i regel hälften av djurkretsens stjärnbilder. I nordväst är Väduren (Ari) redan på väg ner i horisontdiset. Oxen (Tau) med Aldebaran finns i väster. Fortsätter vi åt vänster eller österut längs ekliptikan så hittar vi Tvillingarna (Gem) med Castor och Pollux högt i sydväst. Kräftan (Cnc), som just passerat söder, är en stjärnbild med bara svaga stjärnor. Rätt högt i söder eller åt sydsydost finns Lejonet (Leo) med Regulus. Du kan kontrollera riktningen med hjälp av Karlavagnens stjärnor. Karlavagnen (Uma) finns nästan rakt över ditt huvud (nästan i mitten av kartan). Följer vi den röda linjen (ekliptikan) mot horisonten i sydost så passerar vi ytterligare en av djurkretsens stjärnbilder: Jungfrun (Vir) med Spica. Även för att hitta Spica finns det än liten vägvisare. Följer du en tänkt båge från Karlavagnens handtag så passerar du först en av himlens ljusaste stjärnor – Arcturus i Björnvaktaren (Boo). Förlänger du den tänkta båge så träffar man på Spica. Vinterns stjärnbilder är på väg ner i sydost. Den så kallade Vintersexkanten – som består av Capella, Pollux, Procyon i Lilla hunden (CMi), Sirius i Stora Hunden (CMa), Rigel i Orion (Ori) och Aldebaran finns där. När du tittar mot norr, så får du vrida kartan med 180 grader. Som sagt så finns Karlavagnen (en del av Stora Björnen UMa) rakt över ditt huvud. Pilen visar vägen mot Polstjärnan som finns i Lilla björnen (UMi). I nordost finns delar av Sommartriangeln kvar, nämligen Deneb i Svanen (Cyg) och Vega i Lyran (Lyr). Cassiopeja (Cas) eller himlens ”W” är på väg ner i nordväst. För att göra stjärnkartan inte ännu mer oöverskådlig så använder jag de astronomiska förkortningarna på stjärnbildernas namn på stjärnkartan. Så står exempelvis CMi för det latinska uttrycket Canes Minor – vilket betyder Lilla hunden.

Åter till toppen

Solen


Solen lämnar Stenbocken den 17 februari och fortsätter in i Vattumannen. Till en början står den ca 17 grader söder om ekvatorn, i slutet bara ca 8 grader. Därmed når den allt högre upp över horisonten mitt på dagen – i början ca 14 grader, i slutet på februari nästan 24 grader. Det är någon gång under februaris andra hälft att du kan börja känna av att solstrålarna har värmt upp bilen lite grann om den har stått ute i solskenet ett tag.


Soluppgångarna flyttas fram med lite drygt en timme till strax före kl 07 under månadens lopp medan solnedgångarna försenas med drygt en timme till nästan halv sex på kvällen. Dagens längd överskrider därmed 10-timmarsgränsen under fjärde februariveckan.


Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går upp i norra Europa denna månad. Tidsangivelserna är i svensk sommartid. Du kan följa förändringen under månadens lopp.


Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går ner i norra Europa denna månad. Tidsangivelserna är i svensk sommartid. Du kan följa förändringen under månadens lopp.


Den animerade grafiken Grafiken visar dagens längd i timmar och minuter för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagens längd definieras som den tid som solen befinner sig över horisonten, dvs. tiden från soluppgång till solnedgång. Beräkningarna avser solens överkant – alltså från första till sista solstråle vid en ideal horisont.


Den animerade grafiken Grafiken visar antal timmar och minuter med dagsljus för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagsljus är enligt den astronomiska definitionen den tiden som solen befinner sig högre än -6 grader på himlen. Rent praktiskt ät det tiden som solen befinner sig över horisonten plus tiden som den borgerliga gryningen och den borgerliga skymningen varar. Just vid den borgerliga skymningens slut och den borgerliga gryningens början befinner sig solen 6 grader under horisonten. Det är fram till dess eller från och med då man i allmänhet har tillräckligt med ljus ute för att man ska kunna läsa en bok utan att behöva använda sig av andra ljuskällor.
Man har alltså alltid en längre tid med dagsljus än tiden som solen befinner sig över horisonten.

Åter till toppen

Skymning, gryning och månsken

Ibland är det viktigt att kunna bedöma om det är ljust eller mörkt ute, om månen lyser upp natthimlen eller inte. Det kan du ta reda på här.


Skymning, gryning, månljus och mörka nätter: Diagrammet visar när solen går ner (röda pilar neråt) och hur himlen blir mörkare under kvällen. Tidpunkterna för den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen har markerats med ljusblå/mellanblå/mörkblå punkter. Man ser också vilka nätter som är helt mörka och vilka nätter som lyses upp av månen. Mest påtagligt blir det förstås vid fullmåne. Diagrammet visar också hur det blir ljusare på morgonen – när den astronomiska, nautiska och borgerliga gryningen börjar och när solen slutligen går upp (röda pilar uppåt). Månens upp- och nedgångar har markerats med vita pilar. Månens faser har ritats in för varannan dag just vid tidpunkten då den passerar i söder. Dagarna däremellan anges istället höjden över horisonten när den passerar som högst i söder.
Mer om hur du tolkar diagrammet kan du få reda här.

Skymningen och gryningen varar olika länge beroende på årstid – det har du säkert lagt märke till. Speciellt på våren och hösten blir det mörkt ganska fort efter solnedgången medan det dröjer mycket längre på Sommaren och faktiskt lite längre även på vintern. Det hela beror på hur pass brant solen går ner vid horisonten – alltså vinkeln mellan solens dagliga bana på himlen och horisonten.


Skymningens och gryningens varaktighet: Diagrammet visar skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter och gäller för Norrköpings breddgrad, dvs. ungefär 58,6 grader nordlig latitud. Det gäller under innevarande månad. Datum anges uppe och nere i grafiken och timmar och minuter till höger och vänster. Man skiljer mellan den borgerliga, nautiska och astronomiska skymningen / gryningen. Den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen/gryningen slutar/börjar ca 40-45 minuter/ 1 timme 30 minuter/ 2 timmar 15 minuter efter solnedgången/före soluppgången.

För att kunna göra en bedömning om skymningen eller gryningen varar särskilt kort eller lång är det bäst att ta en titt på hur förhållanden ändras under ett helt år.

Samma som ovan fastän för hela året 2016. Skymningen (och samma gäller även för gryningen) varar längre på vintern än på våren. detta har att göra med solens flackare vinkel när den går ner (upp). Skymningen är som kortast på senvintern och tidiga våren. Lägg märke till att den astronomiska skymningen (gryningen) är som kortast redan vid månadsskifte februari/mars med ca 2 timmar och 15 minuter. Däremot är den borgerliga skymningen/gryningen som kortast först i mitten på mars (och inte vid vårdagjämningen heller!) med ca 40 minuter. Mellan vårdagjämning och höstdagjämning ser du en vit yta – det är tiden då natten är kortare än 12 timmar eller halva natten är kortare än 6 timmar. Denna yta har sitt minimum vid sommarsolstånd med ca 2 timmar och 50 minuter – så i Norrköping är årets kortaste natt ungefär 5 timmar och 40 minuter lång. Du ser att den astronomiska skymningen är lika lång som halva natten i slutet på april. Då övergår den direkt i den astronomiska gryningen och slutar således inte längre. Det samma händer med den nautiska skymningen i mitten på maj. Den ända skymningen som fortfarande slutar på sommaren är den borgerliga. Den varar som längst ungefär 1 timme och drygt 20 minuter vid sommarsolstånd. Därefter blir nätterna längre igen och den nautiska skymningen börjar och slutar igen i slutet på juli och den astronomiska i mitten på augusti. Vid månadsskifte september/oktober varar den borgerliga skymningen/gryningen som kortast, medan den astronomiska är som kortast först i mitten på oktober. Därefter blir skymningen och gryningen sakta längre och når sitt andra maximum vid vintersolstånd (borgerlig skymning ca 55 minuter, astronomisk skymning ca 2 timmar och 40 minuter.


Skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter för norra Europa under innevarande månad. Den varierar inte bara med tiden utan även med breddgraden. Rent allmänt sett så varar skymningen och gryningen längre ju längre norrut man befinner sig.

Åter till toppen

Månen

Månens faser
Sista kvarteret 01 feb 2016 kl. 04:28
sista visibilitet 07 feb 2016 kl. 07:20
Nymåne 08 feb 2016 kl. 15:39
första visibilitet 09 feb 2016 kl. 17:15
Första kvarteret 15 feb 2016 kl. 08:47
Fullmåne 22 feb 2016 kl. 19:20
Månens extrema avstånd till jorden (avser jordens centrum)
närmast 364.360,9 km 11 feb 2016 kl. 03:41
fjärmast 405.383,7 km 27 feb 2016 kl. 04:27


Månens faser, upp- och nedgångar: Grafiken visar månens fas för varje dag i månaden. Datumet anges uppe till vänster i varje ruta. Månens fas och lutning gäller exakt när månen passerar söder i Norrköping. Klockslag till det anges nedanför månen. Till höger om denna uppgift nämns månens höjd över horisonten och till vänster stjärnbilden som månen befinner sig i. Det används av platsskäl de latinska förkortningarna – som t.ex. Gem för Gemini – Tvillingarna. Månen hamnar inte bara i de 12 kända djurkretstecken utan även i en del kanske mer udda stjärnbilder som t.ex. Sextanten (Sex), Orion (Ori) – men bara i dess allra nordligaste del), Ormbäraren (Oph) eller Valfisken (Cet). Månens belysta andel i procent anges ovanför månen. Månens skenbara diameter vid denna tidpunkt anges längst uppe till höger i rutan. När månen går upp och ner anges längre ner i rutan. Då visas också hur månen lutar just när den går upp eller ner. Åtminstone en gång i månaden passerar månen inte söder under ett helt dygn och vid andra tillfällen sker ingen upp- eller nedgång under ett dygn. Då visas förstås inte detta fenomen och så står det i stället att fenomenet ej inträffar. När det gäller solen är vi vana vid att den först går upp på morgonen, därefter passerar söder på dagen och slutligen går ner på kvällen (i regel i alla fall). Månen gör det vissa dagar. Men eftersom den rör sig runt jorden så sker passagen i söder ungefär 50 minuter senare för varje dag. Detta har till följd att månen kan gå ner först, går upp senare på dagen och inte hinner passera söder alls. Eller så passerar den först söder, går ner och går upp sedan. Längre norrut kan månen till och med går upp eller ner två gånger om dagen men det sker bara ytterst sällan. Månen kan alltså gott och väl gå ner först och upp sedan. Tidpunkten för månens uppgång anges alltså alltid till vänster, tidpunkten för månens nedgång till höger och passagen i söder däremellan ovanför båda dessa uppgifter. Det gäller sedan bara att kolla tiderna och ordna dessa i kronologisk ordning. Det är det fenomenet som sker först med det tidigaste klockslag osv. Diagrammet tar dessutom hänsyn till om himlen i verkligheten är ljus eller mörk. Så ska du enkelt kunna se om månen är lätt eller svårt att hitta. En smal skära syns svårt på dagen eller månen är svårare att upptäcka när den går upp eller ner när himlen är ljus. Däremot syns även månens tunna skära bra när himlen är mörk och då kan du dessutom se jordskenet på månen – jorden reflekterade ljus som lyser upp månens mörka del – liksom fullmånen lyser upp våra mörka nätter. Tiderna anges i svensk normaltid!

Månens position på himlen under hela dygnet: Vill du veta om och var du kan hitta månen? Här får du svaret. Ett diagram som anger för varje dag och klockslag var månen finns (åt vilket väderstreck den står och hur högt över horisonten den befinner sig och vilken månfas vi har). Datum anges till höger och vänster och klockslag ovanför och nedanför i svensk sommartid.


Grafiken visar månfaserna för varannan dag precis vid tidpunkten då månen passerar i söder. Dagarna däremellan anges höjden över horisonten när den står mot söder – 0 grader skulle betyda att månen då står precis vid horisonten och 90 grader att den skulle befinner sig rakt ovanför ditt huvud. Månen når dock inte dessa extremvärden i Norrköping när den passerar i söder, som du kan se. Värdena pendlar mellan ca 12 och 49 grader – så ibland drar månen ungefär samma bana på himlen som solen på sommaren och ibland samma bana som solen på vintern – fastän allt detta under en månad.
Det du kan se är att månen passerar ungefär 50 minuter senare i söder varje dag och att den då också kan luta en del – beroende på om den är på väg mot nordligare eller sydligare trakter i djurkretsen.


Månens position efter solnedgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga skymningens slut. Höjden över horisonten anges i grader till vänster i grafiken och väderstrecken hittar du längs horisonten. En höjd på 10 grader uppfattas i allmänhet som en bra bit över horisonten, 30 grader som halvhögt på himlen och 60 grader som mycket högt. I norra Sverige står månen i vanliga fall lägre över horisonten (gäller väderstreck från öster över syd till väst) och för platser söder om Norrköping gäller att månen står i regel något högre över horisonten.


Månens position när det är som mörkast mitt i natten: Grafiken visar månens position på himlen när det är som mörkast, dvs. när solen står som djupast under horisonten i norr mitt i natten – om du skulle vara vaken då…


Månens position före soluppgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga gryningens början. Du ser hur månen hamnar en bra bit längre åt vänster (österut) på himlen morgon efter morgon.

Åter till toppen

Merkurius


Merkurius lämnar Skytten den 13:e och fortsätter sin skenbara färd genom Stenbocken. Vinkelavståndet till solen ökar något i början på månaden och är som störst den 7:e med nästan 26 grader. Därefter minskar elongationen sakta till 18 grader i slutet på månaden.


Diagrammet för att snabbt kunna se om planeten i fråga är synlig för blotta ögat (grönt) eller inte (rött). Grafiken gäller för en månad och för norra Europa från 52 till 72 graders nordlig latitud. Du kan kolla enkelt om en planet även syns på dina breddgrader om du nu inte råkar bo just i Norrköping… Titta på den breddgraden du bor på. Rött betyder alltså att Merkurius förblir osynlig från hela landet.


Grafiken visar Merkurius och Venus position på himlen alldeles i början på månaden vid den borgerliga gryningens början – ungefär 45 minuter före soluppgången. Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Merkurius syns inte med blotta ögat och den kan även vara ganska svårt för nybörjare att hitta Venus. Har du lyckats hitta morgonstjärnan så kan du försöka att spåra Merkurius, som befinner sig en bit till vänster om den, med hjälp av en kikare. Båda står nära horisonten.


Visibilitetsdiagrammet visar när Merkurius går upp (ljusblå pilar) och när solen går upp (röda pilar). Den solnära planeten går upp drygt en timme tidigare än solen i början på månaden – men det är tyvärr för kort för att kunna se den med blotta ögat. I slutet på månaden skiljer det bara ett par minuter mellan Merkuriusuppgången och soluppgången.


Ibland kan det vara trevligt att få veta hur det ser ut om man hade befunnit sig någon annanstans på jorden – som t.ex. i fiktiva Anti-Norrköping, som ligger på 58,6 graders sydlig latitud. Observationer måste ske nästan mitt i natten – för det är högsommar där med korta nätter. Så skulle man bege se ut kl. 02:30 så skulle man kunna se alla 5 planeter Merkurius, Venus, Mars, Jupiter och Saturnus samt månen.

Åter till toppen

Venus


Venus lämnar Skytten den 17:e och fortsätter därefter sin skenbara färd genom Stenbocken. Vinkelavståndet till solen minskar från 32 grader till 25 grader. Morgonstjärnan befinner sig drygt 22 grader söder om himmelsekvatorn i början på månaden och ca 17 i slutet.


Grafiken visar om Venus är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja och mörk grönt betyder mycket bra eller strålande. Morgonstjärnans observationsmöjligheter försämras allt mer och den blir osynlig från stora delar av landet. Längst i söder kan man fortfarande med lite tur upptäcka morgonstjärnan men den syns ganska dålig eller är svårt att hitta – särskilt för nybörjare.


Grafiken visar Venus position på morgonhimlen mot sydsydost eller sydost strax före soluppgången (typ 20 minuter innan solen går upp). Morgonstjärnan befinner sig ganska lågt över horisonten på en ganska ljus himmel och förhållanden försämras varje dag.


Visibilitetsdiagrammet visar när Venus går upp (ljusblå pilar som pekar uppåt) och när solen går upp (röda pilar som pekar uppåt). Som du ser så minskar avståndet från ca 1 timme 20 minuter till ca 30 minuter under månadens lopp. Bästa tiden för att kunna se Venus är vid kl. 07:15 och någon gång efter den 10:e blir det svårt till omöjligt att hitta Venus utan kikare.


Grafiken visar Venus och månskärans position på himlen mot sydost på morgonen den 6:e kl. 07. Månens tunna skära är ganska lätt att hitta och den visar vägen till morgonstjärnan som befinner sig en bit nedanför jorddrabanten. Kanske en sista chans att få syn på morgonstjärnan innan den blir osynlig för den här gången.

Åter till toppen

Mars


Mars fortsätter sin skenbara färd sydvart genom Vågen. Till en början står vår röda grannplanet nästan 15 grader söder om himmelsekvatorn, i slutet drygt 18. Vinkelavståndet till solen ökar från 87 till 103 grader under månadens lopp. Mars lyser något svagare än Saturnus i början av månaden och något starkare än den i slutet. Ungefär mellan den 15:e och 20:e lyser båda ungefär lika starkt.


Grafiken visar om Mars är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Mars syns halvbra från stora hela landet. Detta betyder att det kan vara lite svårare för ovana observatörer att hitta vår röda grannplanet – medan det är ganska enkelt för vana observatörer att hitta Mars. Längst i norr blir förhållanden allt sämre för att Mars färdas allt sydligare – vilket innebär att den hamnar lägre och lägre över horisonten. I söder blir förhållanden bättre för att Mars blir ljusare.


Grafiken visar Mars och Saturnus position på himlen mot sydsydost och söder vid den nautiska gryningens början (ungefär 1 timme och 30 minuter före soluppgången). Det är tidpunkterna som markerats med mellanblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Mars syns ungefär mot söder och den hamnar saktar allt lägre över horisonten. Saturnus hittar du en bit till vänster om vår röda grannplanet och lite lägre över horisonten.


Visibilitetsdiagrammet visar när Mars (ljusblå pilar) och solen (röda pilar) går upp denna månad. Mars går upp strax före kl. 02 i början på månaden och strax före kl. 01 i slutet. Eftersom solen solen också går upp tidigare så krymper till och med perioden under den Mars kan ses med blotta ögat något från 5 till 4 ½ timmar. Den kan ses ungefär från en halv timme efter att den har gått upp tills att den borgerliga gryningen börjar (ca 45 minuter innan solen går upp). Den passerar söder vid 06-tiden i början på månaden och vid 05-tiden i slutet. Först når den som högst ungefär 16 grader över horisonten, i slutet av månaden bara 13.


Himlen bjuder på en vacker vy mot söder på morgonen den 1:e kl. 06:30. Månen, som är ungefär halv belyst, står nära Mars som i sin tur befinner sig nära Vågens ljusaste stjärna α Lib.


Mars passerar relativ nära Vågens ljusaste stjärna α Lib alldeles i början på februari. Grafiken visar vyn i en kikare och utsnittet motsvarar 5 grader. Som närmast varandra står de på morgonen den 1:e och 2:e och då ryms det ungefär dryga två måndiametrar mellan dem.


Grafiken visar himlen mot söder på morgonen den 29:e kl. 05. Mars står nästan rakt i söder, till höger om den månen och en bit till vänster om den Saturnus. Nedanför planeterna hittar du Antares som betyder ungefär Mars motpart – för att Antares också lyser lite rödaktig precis som Mars. Vår röda grannplanet är dock redan ljusare än Skorpionens ljusaste stjärna.

Åter till toppen

Jupiter


Jupiter rör dvs. mot solens rörelse, genom Lejonet i gränstrakten till Jungfrun. Solsystemets största planet befinner sig ca 5 grader norr om himmelsekvatorn. Vinkelavståndet till solen ökar snabbt från 139 till 171 grader under månadens lopp.


Grafiken visar om Jupiter är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja och mörk grönt betyder att du inte kan missa den. Jupiter syns mycket bra från hela Sverige.


Grafiken visar Jupiters position på morgonhimlen mot västsydväst och väster vid den borgerliga gryningens början (ungefär 45 minuter före soluppgången). Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå punkter i visibilitetsdiagrammet nedan. Jupiter är då redan sakta på väg ner.


Grafiken visar Jupiters position på himlen mot öster och sydost vid 22-tiden. Eftersom Jupiter går upp allt tidigare så hamnar den allt högre på himlen vid samma klockslag.


Visibilitetsdiagrammet visar att Jupiter går upp vid kl. 20 i början på månaden och redan vid kl. 18 i slutet. Den passerar som högst ca 36 över horisonten i söder strax före kl. 03 i början på månaden och strax före kl. 01 i slutet. Jupiter syns ungefär från en kvart efter att den har gått upp fram till soluppgången då den bleknar i dagsljuset i väster.


Grafiken visar himlen mot öster och sydost på kvällen den 23:e kl. 21:00. Jupiter lyser rätt starkt och ganska högt uppe på himlen och direkt intill står vår nästan full belysta måne. Båda står nedanför stjärnbilden Lejonet med dess ljusaste stjärna Regulus.


Om du skulle vara uppe på efternatten den 24:e kl. 03:45 av någon anledning – så kan du se månen direkt nedanför Jupiter.


Samma som ovan. Grafiken visar vyn i en kikare och utsnittet motsvarar 5 grader. Månens storlek samt dess avstånd till Jupiter visas skalenlig. Vår nästan full belysta måne står nedanför Jupiter på tidiga morgonen den 24:e kl. 03:45.


Grafiken visar himlen mot söder och sydväst på morgonen den 27:e. Då kan du se tre planeter och månen. Saturnus hittar du lågt över horisonten mot sydsydost, Mars står lite högre rakt mot söder, månen nära Jungfruns ljusaste stjärna Spica och strålande Jupiter ungefär på samma höjd som månen fast mot västsydväst.

Åter till toppen

Saturnus


Saturnus rör sig genom Ormbäraren. Ringplaneten befinner sig ca 21 grader söder om himmelsekvatorn – och drar därmed en ganska låg bana över himlen. Vinkelavståndet till solen ökar snabbt från 57 till drygt 85 grader under månadens lopp.


Grafiken visar om Saturnus är synlig för blotta ögat i norra Europa eller inte . Rött betyder nej, grönt betyder ja. Ringplaneten är osynligt från nordligaste Sverige och den syns dålig från mellersta Norrland. I övrigt syns den halvbra, vilket betyder att den är lätt att hitta för vana observatörer och att det kan vara lite svårare för ovana/nybörjare att hitta/identifiera den.


Grafiken visar Saturnus och Mars position på himlen mot sydsydost och söder vid den nautiska gryningens början – ungefär 1 timme och 30 minuter före soluppgången. Det är tidpunkterna som markerats med mellanblå punkter i visibilitetsdiagrammet nedan. Saturnus kommer något högre upp på himlen under månadens lopp medan Mars hamnar lite lägre. Avståndet mellan dem minskar från 29 till 18 grader.


Visibilitetsdiagrammet visar att Saturnus går upp ungefär vid kl. 04:30 i början på månaden och strax före kl. 03 i slutet. I början på månaden syns den som bäst mellan kl. 07:17 och 07:30. I slutet kan ringplaneten ses redan i två timmar på morgonhimlen.


Grafiken visar himlen mot sydost på morgonen den 3:e och 4:e kl. 06:30. Ena morgonen står månens skära snett ovanför till höger om Saturnus och andra morgonen till vänster om den. Den 3:e står månens skära rakt ovanför Antares. Mars står en bra bit till vänster om månen.

Åter till toppen

Uppgifterna är beräknade för Norrköpings horisont och anges i sommartid/normaltid beroende på vilken som gäller.
Denna sida uppdaterades senast den 17 januari 2016.

Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande

André Franke