Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande | Sirius | Antares

Månens och planeternas färd på stjärnhimlen

Månens (och planeternas färd) genom stjärnbilderna
Stjärnkartorna visar himlens stjärnbilder en bit söder och norr om himmelsekvatorn med deras officiella gränser (streckade linjer). Det används astronomernas koordinatsystem med rektascension (avståndet från vårdagjämningspunkten – motsvarande longitud på jorden och avståndet från nollmeridianen) och deklination (avståndet från himmelsekvatorn, motsvarande latitud på jorden och avståndet från ekvatorn). Projektionen motsvarar den som används i en del kartböcker med himlens stjärnbilder. Denna karta har dock försetts med olika bakgrundsfärger och blir en kombination av himmelskarta och visibilitetsdiagram.

Stjärnor och stjärnbilder på mörkgrå bakgrund syns definitivt inte och befinner sig för nära eller under horisonten när solen står under horisonten. Även skymningen och gryningen antyds genom ljusa färger. Stjärnor som syns bra ska finnas framför en mörkblå bakgrundsfärg.

Kartan är en kompromiss. Den ska gälla i en månad – men observationsmöjligheterna variera förstås under en månad. Bakgrundsfärgen, som står för visibiliteten, gäller exakt vid det datumet som anges intill månen (alltså i en smal lodrätt remsa runt månen).

Även det grå/svarta området är en kompromiss – den gäller för rätt ljusa stjärnor. De allra ljusaste objekten (som månen och Venus) syns ibland även när de befinner sig i det grå/svarta området. För svaga stjärnor skulle det grå/svarta området vara ännu större.

Månens position har ritats in för varje dag. Den gäller antingen på kvällen (k), på natten (dubbla datum), på morgonen (m) eller mitt på dagen – beroende på när månen skulle kunna ses som bäst. Positionerna för de ljusa planeterna och solen har ritats in för hela månaden. Den aktuella positionen då månen står som närmast en planet har ritats in med en tjockare prick och har försetts med namnet på planeten.


1–8 april: Månen rör sig från Skytten norrut till Fiskarna och avtar.


9–16 april: Månen rör sig genom djurkretsens norra del från Väduren till Lejonet och tilltar.


16–23 april: Månen rör sig söderut från Lejonet till Vågen. Den passerar nära Jupiter den 17:e.


22–30 april: Månen rör sig genom djurkretsens södra del från Vågen till Stenbocken och avtar. Den passerar nära Mars natten mellan den 24:e och 25:e och natten därpå finns den nära Saturnus.


Den animerade grafiken visar hur det egentligen skulle se ut om man gjorde en karta för varje dag under hela månaden. Här ser du hur det grå/svarta området flyttas tillsammans med solen och hur månen och planeterna rör på sig.


Den animerade grafiken visar hur det ser ut mittemot solen. Det som syns mitt i grafiken passerar himlen i söder precis när solen står som lägst under horisonten i norr mitt i natten. Allt i vänster i grafiken syns bättre på efternatten och morgonen och allt till höger i grafiken syns bäst på kvällen och förnatten.

Åter till toppen

Stjärnkarta i mitten av april när det är som mörkast


Stjärnkartan är en så kallad fisheye-projektion – alltså hela himlen visas på en gång. Kanten motsvarar horisonten och mittpunkten motsvarar punkten på himlen som befinner sig rakt över ditt huvud. Vid kanterna visas väderstreck och så som kartan publiceras visar den stjärnhimlen mot söder så som du ser den på himlen. Tittar du mot väster så måste du rotera kartan ett kvarts varv medsols så att ”V” hamnar i underkanten av grafiken.

Mitt i natten finns strålande Jupiter halvhögt på himlen mot sydväst. Gasjätten finns på den röda prickiga linjen som startar i nordväst. Det är ekliptikan, som också kallas för himlens “motorväg” – här färdas i stort sett de flesta planeterna och månen. Det är solens väg genom djurkretsen med de kända namnen på stjärnbilderna som används även som stjärntecken. Eftersom det alltid finns halva ekliptikan över horisonten så syns även i regel hälften av djurkretsens stjärnbilder. I nordväst har Oxen precis gått ner. Halvhögt i västnordväst hittar vi Tvillingarna (Gem) med de ljusa stjärnorna Castor och Pollux. Kräftan (Cnc), som befinner sig halvhögt i väster, är en stjärnbild med bara svaga stjärnor. Lite högre upp i sydväst passerar Lejonet (Leo) med Regulus. Lejonet går även att hitta med hjälp av Karlavagnen (UMa), som finns rakt över ditt huvud mitt i natten. Följer vi den röda linjen mot söder så passerar vi ytterligare en av djurkretsens stjärnbilder: Jungfrun (Vir) med Spica. Även för att hitta Spica finns det än liten vägvisare. Följer du en tänkt båge från Karlavagnens handtag, så passerar du först en av himlens ljusaste stjärnor – Arcturus i Björnvaktaren (Boo). Förlänger du den tänkta båge så träffar man på Spica. I horisontdiset i sydost är vågen på väg upp och det ända man ser här är än så länge Vågens norra delar. Skorpionens första stjärnor antyds där Ekliptikan når horisonten i sydost. Här finns även vår röda grannplanet Mars som nyss har gått upp. När du tittar mot norr, så får du vrida kartan med 180 grader. Du ser att Karlavagnen (en del av Stora Björnen UMa) finns rakt över ditt huvud (mitt på stjärnkartan). Pilen visar vägen mot Polstjärnan som finns i Lilla björnen (UMi). Cassiopeja (Cas) eller himlens ”W” hittar du nästan nedanför Polstjärnan i norr. I öster kan du hitta Sommartriangeln, som består av Deneb i Svanen (Cyg), Vega i Lyran (Lyr) och Altair i Örnen (Aql). För att göra stjärnkartan inte ännu mer oöverskådlig så använder jag de astronomiska förkortningarna på stjärnbildernas namn på stjärnkartan. Så står exempelvis UMa för det latinska uttrycket Ursa Major – vilket betyder Stora björnen.

Åter till toppen

Solen


Solen lämnar Fiskarna den 18 april och fortsätter norrut genom Väduren. Solens deklination ökar med ca 10 grader och den står redan ca 15 grader norr om himmelsekvatorn i slutet på månaden.


Därmed kommer solen allt högre upp över horisonten när den passerar i söder, i slutet på april ca 46 grader strax före kl 13. Solens uppgångar sker allt tidigare. I början på månaden kommer den strax före halv sju över horisonten, i slutet redan vid 05-tiden. Solnedgångarna förskjuts också en bra bit – från ungefär kl. 19:30 till kl. 20:45.


Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går upp i norra Europa denna månad. Tidsangivelserna är i svensk sommartid. Du kan följa förändringen under månadens lopp.


Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går ner i norra Europa denna månad. Tidsangivelserna är i svensk sommartid. Du kan följa förändringen under månadens lopp.


Den animerade grafiken Grafiken visar dagens längd i timmar och minuter för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagens längd definieras som den tid som solen befinner sig över horisonten, dvs. tiden från soluppgång till solnedgång. Beräkningarna avser solens överkant – alltså från första till sista solstråle vid en ideal horisont.


Den animerade grafiken Grafiken visar antal timmar och minuter med dagsljus för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagsljus är enligt den astronomiska definitionen den tiden som solen befinner sig högre än -6 grader på himlen. Rent praktiskt ät det tiden som solen befinner sig över horisonten plus tiden som den borgerliga gryningen och den borgerliga skymningen varar. Just vid den borgerliga skymningens slut och den borgerliga gryningens början befinner sig solen 6 grader under horisonten. Det är fram till dess eller från och med då man i allmänhet har tillräckligt med ljus ute för att man ska kunna läsa en bok utan att behöva använda sig av andra ljuskällor.
Man har alltså alltid en längre tid med dagsljus än tiden som solen befinner sig över horisonten.

Åter till toppen

Skymning, gryning och månsken

Ibland är det viktigt att kunna bedöma om det är ljust eller mörkt ute, om månen lyser upp natthimlen eller inte. Det kan du ta reda på här.


Skymning, gryning, månljus och mörka nätter: Diagrammet visar när solen går ner (röda pilar neråt) och hur himlen blir mörkare under kvällen. Tidpunkterna för den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen har markerats med ljusblå/mellanblå/mörkblå punkter. Man ser också vilka nätter som är helt mörka och vilka nätter som lyses upp av månen. Mest påtagligt blir det förstås vid fullmåne. Diagrammet visar också hur det blir ljusare på morgonen – när den astronomiska, nautiska och borgerliga gryningen börjar och när solen slutligen går upp (röda pilar uppåt). Månens upp- och nedgångar har markerats med vita pilar. Månens faser har ritats in för varannan dag just vid tidpunkten då den passerar i söder. Dagarna däremellan anges istället höjden över horisonten när den passerar som högst i söder.
Den astronomiska skymningen och gryningen inträffar en sista gång på morgonen den 25:e. Därefter börjar de astronomisk ljusa nätterna.
Mer om hur du tolkar diagrammet kan du få reda här.

Skymningen och gryningen varar olika länge beroende på årstid – det har du säkert lagt märke till. Speciellt på våren och hösten blir det mörkt ganska fort efter solnedgången medan det dröjer mycket längre på Sommaren och faktiskt lite längre även på vintern. Det hela beror på hur pass brant solen går ner vid horisonten – alltså vinkeln mellan solens dagliga bana på himlen och horisonten.


Skymningens och gryningens varaktighet: Diagrammet visar skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter och gäller för Norrköpings breddgrad, dvs. ungefär 58,6 grader nordlig latitud. Det gäller under innevarande månad. Datum anges uppe och nere i grafiken och timmar och minuter till höger och vänster. Man skiljer mellan den borgerliga, nautiska och astronomiska skymningen / gryningen. Den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen/gryningen slutar/börjar ca 40 minuter/ 1 timme 30 minuter/ 2 timmar 30 minuter efter solnedgången/före soluppgången i början på månaden. I slutet på månaden ökar varaktigheten till 50 minuter för den borgerliga gryningen och skymningen och till 2 timmar för den nautiska gryningen och skymningen. Den astronomiska skymningen övergår i gryningen efter den 25:e, dvs. den slutar aldrig mer för att solen inte längre når 18 grader under horisonten.

För att kunna göra en bedömning om skymningen eller gryningen varar särskilt kort eller lång är det bäst att ta en titt på hur förhållanden ändras under ett helt år.

Samma som ovan fastän för hela året 2016. Skymningen (och samma gäller även för gryningen) varar längre på vintern än på våren. detta har att göra med solens flackare vinkel när den går ner (upp). Skymningen är som kortast på senvintern och tidiga våren. Lägg märke till att den astronomiska skymningen (gryningen) är som kortast redan vid månadsskifte februari/mars med ca 2 timmar och 15 minuter. Däremot är den borgerliga skymningen/gryningen som kortast först i mitten på mars (och inte vid vårdagjämningen heller!) med ca 40 minuter. Mellan vårdagjämning och höstdagjämning ser du en vit yta – det är tiden då natten är kortare än 12 timmar eller halva natten är kortare än 6 timmar. Denna yta har sitt minimum vid sommarsolstånd med ca 2 timmar och 50 minuter – så i Norrköping är årets kortaste natt ungefär 5 timmar och 40 minuter lång. Du ser att den astronomiska skymningen är lika lång som halva natten i slutet på april. Då övergår den direkt i den astronomiska gryningen och slutar således inte längre. Det samma händer med den nautiska skymningen i mitten på maj. Den ända skymningen som fortfarande slutar på sommaren är den borgerliga. Den varar som längst ungefär 1 timme och drygt 20 minuter vid sommarsolstånd. Därefter blir nätterna längre igen och den nautiska skymningen börjar och slutar igen i slutet på juli och den astronomiska i mitten på augusti. Vid månadsskifte september/oktober varar den borgerliga skymningen/gryningen som kortast, medan den astronomiska är som kortast först i mitten på oktober. Därefter blir skymningen och gryningen sakta längre och når sitt andra maximum vid vintersolstånd (borgerlig skymning ca 55 minuter, astronomisk skymning ca 2 timmar och 40 minuter.


Skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter för norra Europa under innevarande månad. Den varierar inte bara med tiden utan även med breddgraden. Rent allmänt sett så varar skymningen och gryningen längre ju längre norrut man befinner sig.

Åter till toppen

Månen

Månens faser
sista visibilitet 05 april 2016 kl. 05:55
Nymåne 07 april 2016 kl. 13:24
första visibilitet 08 april 2016 kl. 20:35
Första kvarteret 14 april 2016 kl. 05:59
Fullmåne 22 april 2016 kl. 07:24
Sista kvarteret 30 april 2016 kl. 05:29
Månens extrema avstånd till jorden (avser jordens centrum)
närmast 357.166,6 km 07 april 2016 kl. 19:35
fjärmast 406.350,2 km 21 april 2016 kl. 18:05


Månens faser, upp- och nedgångar: Grafiken visar månens fas för varje dag i månaden. Datumet anges uppe till vänster i varje ruta. Månens fas och lutning gäller exakt när månen passerar söder i Norrköping. Klockslag till det anges nedanför månen. Till höger om denna uppgift nämns månens höjd över horisonten och till vänster stjärnbilden som månen befinner sig i. Det används av platsskäl de latinska förkortningarna – som t.ex. Gem för Gemini – Tvillingarna. Månen hamnar inte bara i de 12 kända djurkretstecken utan även i en del kanske mer udda stjärnbilder som t.ex. Sextanten (Sex), Orion (Ori) – men bara i dess allra nordligaste del), Ormbäraren (Oph) eller Valfisken (Cet). Månens belysta andel i procent anges ovanför månen. Månens skenbara diameter vid denna tidpunkt anges längst uppe till höger i rutan. När månen går upp och ner anges längre ner i rutan. Då visas också hur månen lutar just när den går upp eller ner. Åtminstone en gång i månaden passerar månen inte söder under ett helt dygn och vid andra tillfällen sker ingen upp- eller nedgång under ett dygn. Då visas förstås inte detta fenomen och så står det i stället att fenomenet ej inträffar. När det gäller solen är vi vana vid att den först går upp på morgonen, därefter passerar söder på dagen och slutligen går ner på kvällen (i regel i alla fall). Månen gör det vissa dagar. Men eftersom den rör sig runt jorden så sker passagen i söder ungefär 50 minuter senare för varje dag. Detta har till följd att månen kan gå ner först, går upp senare på dagen och inte hinner passera söder alls. Eller så passerar den först söder, går ner och går upp sedan. Längre norrut kan månen till och med går upp eller ner två gånger om dagen men det sker bara ytterst sällan. Månen kan alltså gott och väl gå ner först och upp sedan. Tidpunkten för månens uppgång anges alltså alltid till vänster, tidpunkten för månens nedgång till höger och passagen i söder däremellan ovanför båda dessa uppgifter. Det gäller sedan bara att kolla tiderna och ordna dessa i kronologisk ordning. Det är det fenomenet som sker först med det tidigaste klockslag osv. Diagrammet tar dessutom hänsyn till om himlen i verkligheten är ljus eller mörk. Så ska du enkelt kunna se om månen är lätt eller svårt att hitta. En smal skära syns svårt på dagen eller månen är svårare att upptäcka när den går upp eller ner när himlen är ljus. Däremot syns även månens tunna skära bra när himlen är mörk och då kan du dessutom se jordskenet på månen – jorden reflekterade ljus som lyser upp månens mörka del – liksom fullmånen lyser upp våra mörka nätter. Tiderna anges i svensk normaltid!

Månens position på himlen under hela dygnet: Vill du veta om och var du kan hitta månen? Här får du svaret. Ett diagram som anger för varje dag och klockslag var månen finns (åt vilket väderstreck den står och hur högt över horisonten den befinner sig och vilken månfas vi har). Datum anges till höger och vänster och klockslag ovanför och nedanför i svensk sommartid.


Grafiken visar månfaserna för varannan dag precis vid tidpunkten då månen passerar i söder. Dagarna däremellan anges höjden över horisonten när den står mot söder – 0 grader skulle betyda att månen då står precis vid horisonten och 90 grader att den skulle befinner sig rakt ovanför ditt huvud. Månen når dock inte dessa extremvärden i Norrköping när den passerar i söder, som du kan se. Värdena pendlar mellan ca 12 och 49 grader – så ibland drar månen ungefär samma bana på himlen som solen på sommaren och ibland samma bana som solen på vintern – fastän allt detta under en månad.
Det du kan se är att månen passerar ungefär 50 minuter senare i söder varje dag och att den då också kan luta en del – beroende på om den är på väg mot nordligare eller sydligare trakter i djurkretsen.


Månens position efter solnedgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga skymningens slut. Höjden över horisonten anges i grader till vänster i grafiken och väderstrecken hittar du längs horisonten. En höjd på 10 grader uppfattas i allmänhet som en bra bit över horisonten, 30 grader som halvhögt på himlen och 60 grader som mycket högt. I norra Sverige står månen i vanliga fall lägre över horisonten (gäller väderstreck från öster över syd till väst) och för platser söder om Norrköping gäller att månen står i regel något högre över horisonten.


Månens position när det är som mörkast mitt i natten: Grafiken visar månens position på himlen när det är som mörkast, dvs. när solen står som djupast under horisonten i norr mitt i natten – om du skulle vara vaken då…


Månens position före soluppgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga gryningens början. Du ser hur månen hamnar en bra bit längre åt vänster (österut) på himlen morgon efter morgon.

Åter till toppen

Merkurius


Merkurius lämnar Fiskarna den 9:e och fortsätter sin skenbara färd genom Väduren resten av månaden. I slutet på månaden blir Merkurius rörelse långsammare och den 29:e byter den färdriktning, dvs. den börjar röra sig mot solens rörelse. Vinkelavståndet till solen ökar snabbt från 8 grader till nästan 20 grader den 18:e. Det är då den solnära planeten når sin största östliga elongation med 19,9 grader. Därefter minskar vinkelavståndet till 13 grader vid månadsskifte. Under sista Aprilveckan når den snabba planeten tidvis en position drygt 21 grader norr om himmelsekvatorn.


Diagrammet för att snabbt kunna se om planeten i fråga är synlig för blotta ögat (grönt) eller inte (rött). Grafiken gäller för en månad och för norra Europa från 52 till 72 graders nordlig latitud. Du kan kolla enkelt om en planet även syns på dina breddgrader om du nu inte råkar bo just i Norrköping… Titta på den breddgraden du bor på. Som du ser så syns Merkurius denna månad dålig till halvbra med blotta ögat – jämförd med andra planeter. Vana observatörer hittar Merkurius ganska lätt medan det blir svårare för nybörjare. Ta man enbart hänsyn till Merkurius så får denna kvällsvisibilitet 8 utav 10 stjärnor – det är en bra kvällsvisibilitet för våra breddgrader men inte den bäst möjliga.


Samma diagram som ovan fast för hela året och hela världen. Som du ser så syns Merkurius vid denna visibilitet ungefär mellan breddgraderna 20°s och 70°n och den varar kortare än en månad – vilket beror på att den solnära planeten denna gång bara kommer 20 grader iväg från solen. Vid andra tillfällen kan det bli upp till 28 grader. Du ser att vi i norr får nöja oss med korta halvbra visibiliteter medan man i söder får fler, längre och bättre förhållanden. De bästa förhållanden har man ungefär mellan 10°n och 40°s. Men även på 60°s är förhållanden mycket gynnsammare än på 60°n. Och tyvärr är det inte bara i år så – det gäller de närmaste århundraden.


Grafiken visar Merkurius position på kvällshimlen mot västnordväst vid den borgerliga skymningens slut (ca 40-50 minuter efter att solen har gått ner). Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Som högst står den solnära planeten ca 10 grader över horisonten den 17:e. Men den syns som bäst några dagar tidigare eftersom Merkurius ljusstyrka avtar under månadens lopp.


Visibilitetsdiagrammet visar när Merkurius går ner (ljusblå pilar) och när solen går ner (röda pilar) under månadens lopp. Den solnära planeten går ner efter solen och som senast går den ner strax före kl. 23 runt den 20:e. Bäst syns Merkurius ungefär mellan den 10:e och 20:e. Den 15:e är den bästa tiden ungefär mellan kl. 21 och 22. Längre ner kan du se hur himlen ser ut den 15:e kl. 21:30.


På kvällen den 8:e syns månens skära nära Merkurius. Himlen visar vyn mot västnordväst den 8:e kl. 20:50. Merkurius står inte särskilt högt över horisonten på en fortfarande rätt så ljus himmel. Månens smala skära hittar du snett nedanför till vänster om den solnära planeten. Frågan är vad som är lättare att hitta – månens tunna skära eller Merkurius? Svaret får du själv ta reda på och dela gärna med dig vad du har kommit fram till.


Grafiken visar himlen mot väster på kvällen den 15:e kl. 21:30. Merkurius finns lågt över horisonten mot västnordväst. Capella – en av himlens ljusaste stjärnor – kan visa dig vägen; i alla fall ungefär. Capella står högt på himlen i västnordväst och syns troligen bättre. Nästan rakt nedanför lite snett till höger hittar du Merkurius nära horisonten.


Animeringen visar himlen mot väster när solen befinner sig 10 grader under horisonten – ca 1 timme och 15 minuter efter att solen har gått ner. Det är ungefär då Merkurius syns som bäst. Den för det mesta svår synliga planeten kan nu hittas även av mer ovana observatörer eller nybörjare. En utmaning men ingen omöjlighet!

Åter till toppen

Venus


Venus rör sig i stort sett genom Fiskarna denna månad. Den befinner sig dock kvar i Vattumannen första dagen och når Väduren sista April. Dessutom hamnar den kortvarigt i Valfisken mellan den 11:e och 14:e. Vinkelavståndet till solen minskar från 18 grader till 10 grader.


Grafiken visar om Venus är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja och mörk grönt betyder mycket bra eller strålande. Morgonstjärnan har dragit tillbaka sig och syns ganska dålig möjligen från sydligaste Sverige med lite tur i början på månaden.


Samma diagram som ovan fast för hela året och hela världen. Som du ser så syns Venus ganska dålig eller inte alls från våra nordliga breddgrader i år. Men till skillnad från Merkurius så varierar förhållanden ganska mycket från år till år. Därmed är det generellt sett inte mer fördelaktigt att befinna sig på södra halvklotet för att se Venus – vilket är fallet för Merkurius. Men i år har man på 60 graders sydlig latitud betydligt fler och bättre chanser att se Venus än på 60 graders nordlig latitud. Nästan optimala förutsättningar har man nästan alltid vid ekvatorn.


Visibilitetsdiagrammet visar när Venus går upp (ljusblå pilar som pekar uppåt) och när solen går upp (röda pilar som pekar uppåt). I praktiken går båda upp nästan samtidigt – trots att Venus står en bit ifrån solen – det beror på att Venus befinner sig sydligare på himlen än solen.


För experter: Den 6:e ockulteras Venus av månens tunna skära. Problemet är att det sker på förmiddagen och att både Venus och månen är osynliga för blotta ögat. Grafiken visar vyn i en kikare kl. 07 – ca tre timmar innan själva ockultationen äger rum. Morgonstjärnan kan man kanske hitta med lite tur men troligen är månens skära för svag och tunn att den inte syns. Tiderna för Norrköping är ungefär kl. 09:56 när Venus släcks och kl. 10:31 när den tänds igen.


Grafiken visar solens, Venus och månens position den 6:e kl. 09:55 – precis då Venus försvinner bakom månen sedd från Norrköping. Eftersom månen är osynlig och Venus enbart kan hittas i kikare – kommer det upplevas som om Venus släcks – inte på en gång förstås – för den har ju en liten yta som vartefter försvinner bakom månen. OBS: Letar du efter Venus med kikare på dagen se alltid till att solen skyms av ett föremål, t.ex. ett hus – så att du inte riskerar att få in solen i kikarens synfält! Kl. 09:55 står Venus lite lägre på himlen än solen. Du vet var solen finns och så vet du ungefär var du ska leta, nämligen en bit till höger om den. Men som sagt, se till att utföra denna observation helst bakom ett hus som täcker himlen runt solen. Planera dessutom för att det kan ta 5-10 minuter innan du hittar Venus. Och du måste hitta den före kl. 09:55 för därefter är den ju borta…

Åter till toppen

Mars


Mars lämnar Skorpionen den 3:e och fortsätter sin skenbara färd sydvart genom Ormbäraren. Den 17:e byter vår röda grannplanet färdriktning och Mars hamnar den 30:e åter i Skorpionen, drygt 21 grader söder om himmelsekvatorn. Vinkelavståndet till solen ökar snabbt från 125 till 153 grader under månadens lopp. Mars lyser allt starkare och detta kan du enkelt observera genom att jämföra Mars med Saturnus och Antares.


Grafiken visar om Mars är synlig för blotta ögat eller inte från norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Mars syns bra från landets södra del och inte alls från nordligaste Sverige.


Samma diagram som ovan fast för hela året och hela världen. Medan Mars syns ganska dålig eller inte alls från nordligaste Europa så syns den mest bra eller mycket bra längre söderut i år.


Grafiken visar Mars och Saturnus position på himlen mot söder vid den nautiska gryningens början. Det är tidpunkterna som markerats med mellanblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Tittar du rakt mot söder, så befinner sig Mars lite till vänster och Saturnus lite till höger.


Visibilitetsdiagrammet visar när Mars (ljusblå pilar) och solen (röda pilar) går upp denna månad. Mars går upp strax efter kl. 01 i början på månaden och strax efter kl. 23:30 i slutet på månaden. Mars kan ses från ungefär en halv timme efter att den har gått upp till en halv timme innan solen går upp. Den passerar söder vid 04:30-tiden i början på månaden och strax före kl. 03 i slutet på månaden. Den når den som högst ungefär 10 grader över horisonten.


Himlen bjuder på en vacker vy mot söder på tidiga morgonen den 25:e vid kl. 03:30. Månen, som nästan är full belyst, står nära Mars som i sin tur bildar en utdragen triangel med Antares – Skorpionens ljusaste stjärna – och Saturnus.


Grafiken visar avståndet mellan Mars och Saturnus i grader. Avståndet mellan båda planeter minskar under månadens lopp och blir som minst den 20.e med 7,16 grader. Därefter ökar avståndet mellan dem igen.
Mars brukar passera nära Saturnus ungefär vartannat år. Sedan 1946 har detta bara skett i år med jämna årtal, alltså 1948, 1950, 1952,.. och detta kommer att fortsätta fram till och med år 2136. Att Mars och Saturnus står nära varandra när de drar sina oppositionsloopar händer däremot inte så ofta. Senast var det fallet 1984 (drygt 4 grader) och nästa gång händer det först 2082(!) – om man nu sätter en gräns på 10 grader. Ökar man avståndet till hela 30 grader så får man med åren 2014 (drygt 25 grader), 2018 (ca 27 grader), 2048 (ca 26 grader) och 2050 (ca 15 grader). Men som sagt, vill man att båda befinner sig nära varandra eller till och med närmare varandra under oppositionsperioden än i år, så får man vänta till 2082. Då blir avståndet mindre än tre grader.


Grafiken visar Mars relativa position i förhållande till Saturnus, norr är uppe. Var förste i månaden har markerats med månadens nummer – så 8 betyder 1 augusti. Var 15:e har markerats med ett streck. Avståndet mellan Mars och Saturnus är som närmast i slutet på april med drygt 7 grader och ökar därefter igen. Som störst blir avståndet i slutet på juni med ungefär 19 grader. Sedan passerar Mars drygt 4 grader söder om Saturnus i slutet på augusti – men det är efter oppositionsperioden.

Åter till toppen

Jupiter


Jupiter rör sig retrograd dvs. mot solens rörelse, genom Lejonet och dess skenbara rörelse blir allt långsammare. Solsystemets största planet befinner sig drygt 7 grader norr om himmelsekvatorn. Vinkelavståndet till solen minskar snabbt från 154 grader till 122 grader under månadens lopp.


Grafiken visar om Jupiter är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja och mörk grönt betyder att du inte kan missa den. Jupiter syns mycket bra från hela Sverige men i norr försämras förhållanden på grund av de allt kortare och ljusare nätterna.


Grafiken visar Jupiters position på kvällshimlen mot sydost och söder vid den borgerliga skymningens slut (ungefär 40-50 minuter efter solnedgången). Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå punkter i visibilitetsdiagrammet nedan. Jupiter hamnar allt högre upp på himlen.


Visibilitetsdiagrammet visar att Jupiter syns större delen av natten och att den går ner före soluppgången.Den passerar som högst 39 grader över horisonten i söder efter kl. 23 i början på månaden och strax efter kl. 21 i slutet.


Grafiken visar himlen mot söder på kvällen den 17:e kl. 22:00. Jupiter lyser rätt starkt och ganska högt uppe på himlen och direkt intill står vår måne, som i sin tur är ganska rund.


Samma som ovan, fastän ett utsnitt som motsvarar 10 grader i diameter. Månens avstånd och storlek är skalenlig. Avståndet mellan månen och Jupiter motsvarar ungefär 9 måndiametrar eller 4,5 grader.

Åter till toppen

Saturnus


Saturnus rör sig mot solens rörelse genom Ormbäraren. Ringplaneten befinner sig ca 21 grader söder om himmelsekvatorn – och drar därmed en ganska låg bana över himlen. Vinkelavståndet till solen ökar snabbt från 115 till 146 grader under månadens lopp.

Samma som ovan fast denna gång även med planeten Mars som befinner sig i Saturnus närhet.


Grafiken visar om Saturnus är synlig för blotta ögat i norra Europa eller inte . Rött betyder nej, grönt betyder ja. Ringplaneten är osynligt från nordligaste Sverige och den syns inte särskilt bra från södra Norrland. Förhållanden blir bättre ju längre söderut man befinner sig i Sverige. Så från södra Sverige syns ringplaneten bra.


Grafiken visar Mars och Saturnus position på himlen mot söder när solen befinner sig ca 9 grader under horisonten – ungefär 1 timme och 20 minuter före soluppgången. Saturnus syns till vänster om Mars och båda står inte särskilt högt över horisonten.


Visibilitetsdiagrammet visar att Saturnus går upp strax före kl. 02 i början på månaden och strax före midnatt i slutet. Ringplaneten passerar som högst dryga 10 grader över horisonten i söder strax efter kl. 05 i början på månaden och strax efter kl. 03 i slutet.


Grafiken visar himlen mot söder på morgonen den 15:e kl. 04:00. Det är ungefär samma vy i början på månaden fastän en timme senare (alltså vid 05-tiden) och i slutet på månaden, fastän då en timme tidigare, alltså vid 03-tiden. Saturnus står till vänster om mars, som i sin tur står ovanför Antares, Skorpionens ljusaste stjärna. Alla tre bildar en nästan rektangulär triangel.


Grafiken visar himlen mot söder på morgonen den 26:e kl. 03:30. Månen står snett ovanför till vänster om Saturnus, som i sin tur finns till vänster om Mars. Antares hittar du nedanför Mars ganska lågt över horisonten.

Åter till toppen

Sirius – himlens ljusaste stjärna tar farväl


Grafiken visar Sirius position på himlen vid den borgerliga skymningens slut. Sirius syns till en början bra men står allt lägre i skymningsljuset och försvinner i solstrålarna mot slutet av månaden i södra Sverige. Förhållanden är bättre ju längre söderut man befinner sig.


Diagrammet för att snabbt kunna se om Sirius är synlig för blotta ögat (grönt) eller inte (rött). Grafiken gäller för hela året och för norra Europa från 52 till 72 graders nordlig latitud. Du kan kolla enkelt om en planet även syns på dina breddgrader om du nu inte råkar bo just i Norrköping…


Samma diagram som ovan fast för hela världen. Som du ser så finns det faktiskt breddgrader på jorden där Sirius syns året om – nämligen ungefär mellan breddgraderna 30°s och 60°s. I Antarktis befinner sig Sirius jämt över horisonten men syns förstås inte på sommaren när även solen befinner sig över horisonten. Sommaren därnere är det ju just när det är vinter hos oss. Längst i norr är Sirius alltid osynlig för att den befinner sig under horisonten.


Grafiken visar Sirius position på himlen sedd från Norrköping vid den borgerliga skymningens slut – ca 45 minuter efter solnedgången – tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Sirius syns till en början bra men står allt lägre i skymningsljuset och försvinner i solstrålarna mot slutet av månaden.


Visibilitetsdiagram för Sirius – Stora Hundens och samtidigt himlens ljusaste stjärna. Sirius går ner allt tidigare och solen går ner allt senare. Denna kombination gör att Sirius försvinner snabbt från kvällshimlen. När lyckas du se den en sista gång på kvällen? Fram till den 10:e ska det inte vara några problem för de flesta att hitta Sirius. Även fram till den 15:e ska många kunna hitta den. Bästa tiden är då mellan kl. 21:15 och 21:30. Kvällarna därpå måste hålla utkik lite tidigare och troligtvis efter den 20:e är det kört för de flesta.

Åter till toppen

Antares – Skorpionens ljusaste stjärna som bäst


Diagrammet för att snabbt kunna se om Antares är synlig för blotta ögat (grönt) eller inte (rött). Grafiken gäller för hela året och för norra Europa från 52 till 72 graders nordlig latitud. Du kan kolla enkelt om en planet även syns på dina breddgrader om du nu inte råkar bo just i Norrköping…


Samma diagram som ovan fast för hela världen. Som du ser så syns Antares faktiskt bättre och längre från alla breddgrader söder om norra Europa. Redan vid Medelhavet kan du se Antares bra i ungefär 9 månader och från 20°n till 50°s kan du se Skorpionens ljusaste stjärna från andra halvan i december till första halvan i november – Antares är med andra ord alltså osynligt i bara en månad.


Visibilitetsdiagram för Antares – Skorpionens ljusaste stjärna. Antares går upp allt tidigare och passerar också allt tidigare i söder (5 grader över horisonten). Solen går också upp allt tidigare och den nautiska gryningen börjar tidigare och tidigare. I vanliga fall syns en stjärna eller planet som bäst när den befinner sig mittemot solen – för då passerar den som högst i söder när himlen är som mörkast mitt i natten (och solen befinner sig som djupast under horisonten i norr). Problemet för ett antal stjärnor är dock att de hamnar i opposition mot solen just under de ljusa sommarnätterna. Då hamnar solen inte långt under horisonten mitt i natten. Och det kan faktiskt vara mörkare vid något annat tillfälle före eller efter sommarsolståndet när stjärnan passerar i söder under förnatten eller efternatten. I Antares fall så är himlen som mörkast på morgonen den 17 april när den håller på att passera i söder vid kl. 03:43. Solen befinner sig då 12,94 grader under horisonten. När Antares står i opposition till solen i slutet på maj, då passerar den mitt i natten (vilket är ca kl. 01 sommartid) i söder – men då befinner sig solen bara ca 9,6 grader under horisonten – himlen är alltså ljusare då.


Antares som bäst – på morgonen den 17:e befinner sig Antares som högst över horisonten samtidigt som himlen är som mörkast av alla tillfällen som Antares just intar denna position på himlen. Vid alla andra tillfällen står Antares antingen lägre över horisonten (dvs den står inte i söder) eller så står solen inte lika djupt under horisonten (himlen är ljusare). För att kunna se Antares på en helt mörk himmel när den står i söder så måste du bege dig till ungefär 52,4 graders nordlig latitud i början på maj.

Himlen på samma longitud som Norrköping fastän sydligare – på 52,4 graders nordlig latitud i början på maj. Solen befinner sig 18 grader under horisonten och Antares som högst över horisonten.

Man kan driva frågan åt andra hållet – hur långt norrut går det egentligen att se Antares? Ju längre norrut vi kommer, ju lägre hamnar Antares över horisonten – och inte bara det – ju ljusare blir också himlen! På samma longitud fastän på 61 graders nordlig latitud så hamnar Antares som bäst 2,5 grader över horisonten när den passerar i söder samtidigt som solen kan befinna sig i bästa fall 11,3 grader under horisonten. Detta är fallet den 8:e april i år.

På 62 graders latitud når Antares bara 1,5 grader över horisonten – troligen slukas den av horisontdiset och solen kan i bästa fall står 10,7 grader under horisonten när den passerar i söder – detta är fallet den 4 april i år.

Åter till toppen

Uppgifterna är beräknade för Norrköpings horisont och anges i sommartid/normaltid beroende på vilken som gäller.
Denna sida uppdaterades senast den 10 mars 2016.

Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande | Sirius | Antares

André Franke