Kategori: Årstider

Jordens positioner på dess omloppsbana vid vårdagjämning, sommarsolstånd, höstdagjämning och vintersolstånd 0

Vintersolståndet 2018

Den meteorologiska vintern har fått grepp om stora delar av landet och den astronomiska vintern är på väg. Dagarna har nu blivit superkorta, vilket märks särskilt när det inte finns något snötäcke. Men strax före jul är det äntligen dags igen: Det vänder, det går uppåt! Vi har (snart) kommit fram till vintersolståndet och dagarna börjar då att bli längre igen. När inträffar egentligen årets kortaste dag? Visste du om att årets senaste soluppgång först inträffar efter julhelgen på många håll och att solens tidigaste solnedgång redan har inträffat på de flesta håll? Och så står solen inte ens som sydligast just vid vintersolståndet – trots att vi alla trodde det … Läs mer …
Polarnattens södra gräns på väg söderut före vintersolståndet 2018

2018-12-01 Polarnatten når Sverige

En polarnatt som inte är mörk och inte ens når polcirkeln … Ändå pratas och skrivs det mycket om polarnatten som nu börjar sin framfart söderut över Sverige. Det hade varit så enkelt om jorden inte hade någon atmosfär och solen inte vore en skiva utan en punkt – för då skulle det bli kolsvart enda ner till polcirkeln. Läs mer..    
Jorden sedd från solen vid vinter- och sommarsolstånd, samt vårdag- och höstdagjämning

Höstdagjämning 2018

  Den 23 september börjar alltså hösten enligt kalendern, som rent meteorologisk redan har kommit på många håll i nordvästra Sverige. Det är höstdagjämning, dvs. dagarna och nätterna är (nästan) lika långa på hela jorden. Tittar man i olika almanackor så ser man att höstdagjämningen inträffar den 23 september kl 03:54 svensk sommartid. Det är nämligen inte en dag, det är en tidpunkt som avses, nämligen just när jorden passerar en speciell punkt på sin bana runt solen. I praktiken står solen då rakt över ekvatorn. Mer om detta kan du läsa här.
Jorden sedd från solen vid vinter- och sommarsolstånd, samt vårdag- och höstdagjämning

Sommarsolstånd 2018

Nu har redan nästan halva 2018 gått och det är dags för att det ska vända - vi är framme vid sommarsolståndet. Juni är rent meteorologiskt årets första sommarmånad men när sommaren anländer vid en viss plats bestäms av temperaturen - och datumet kan varierar ganska mycket från år till år. Inte däremot sommarsolståndet - det är en väldefinierad tidpunkt och man vet länge i förväg när den ska inträffa. Det är då sommaren börjar rent astronomiskt; nätterna är som kortast och dagarna som längst. Läs mer
Vårdagjämning 2018

Vårdagjämning 2018

Vårtemperaturer och den meteorologiska våren verkar inte ha bråttom med att leta sig norrut över landet. Bakslag i form av vinterliknande väderförhållanden är ganska vanliga vid denna tid på året – men den meteorologiska vintern kommer inte tillbaka. Mars är faktiskt den första meteorologiska vårmånaden - för statistikens skull. Men den astronomiska våren - eller norra halvklotets sommarhalvår - börjar först vid vårdagjämning. Det är i år åter den 20 mars då dagarna och nätterna är (nästan) lika långa på hela jorden. Almanackorna anger till och med ett exakt klockslag. Varför görs det? Och brukar vårdagjämningen inte infalla ibland den 20:e, ibland den 21:e? Och åt vilket håll lutar jordaxeln om den nu inte lutar mot solen? Varför hittar vi olika tidsangivelser för när vårdagjämningen inträffar? Svar på frågorna kan du få här!