Kategori: Årstider

Jordens positioner på dess omloppsbana vid vårdagjämning, sommarsolstånd, höstdagjämning och vintersolstånd 0

Höstdagjämning 2020

Den 22 september börjar hösten enligt kalendern, som rent meteorologisk har den börjat avancerar söderut över landet. Det är dags för höstdagjämning, dvs. dagarna och nätterna är (nästan) lika långa på hela jorden. Tittar man i olika almanackor så ser man att höstdagjämningen inträffar den 22 september kl 15:31 svensk sommartid. Det är nämligen inte en dag, det är en tidpunkt som avses, nämligen just när jorden passerar en speciell punkt på sin bana runt solen. I praktiken står solen då rakt över ekvatorn. Mer om detta kan du läsa här.
Jordens positioner på dess omloppsbana vid vårdagjämning, sommarsolstånd, höstdagjämning och vintersolstånd

Sommarsolstånd 2020

Nu har redan nästan halva 2020 gått och det är dags för att det ska vända - vi är framme vid sommarsolståndet. Juni är rent meteorologiskt årets första sommarmånad men när sommaren anländer vid en viss plats bestäms av temperaturen - och datumet kan varierar ganska mycket från år till år. Inte däremot sommarsolståndet - det är en väldefinierad tidpunkt och man vet länge i förväg när den ska inträffa. Det är då sommaren börjar rent astronomiskt; nätterna är som kortast och dagarna som längst på norra halvklotet. Sommarsolståndet inträffar kl. 23:44 men det vänder faktiskt först 7 minuter senare... Och i år är det premiär med sommarsolståndet den 20 juni - fast det gäller inte våra östliga grannar i Finland... Minns du faktiskt förra gången det hände – troligen inte...det var nämligen på 1800-talet... Läs mer
Jorden sedd från solen vid vinter- och sommarsolstånd, samt vårdag- och höstdagjämning

Vårdagjämning 2020

Vårtemperaturer och den meteorologiska våren verkar nu inte längre ha bråttom med att leta sig norrut över landet. Bakslag i form av vinterliknande väderförhållanden är ganska vanliga vid denna tid på året – men den meteorologiska vintern kommer inte tillbaka om den meteorologiska våren har anlänt. Mars är faktiskt den första meteorologiska vårmånaden - för statistikens skull. Men den astronomiska våren - eller norra halvklotets sommarhalvår - börjar först vid vårdagjämning. Det är i år åter den 20 mars då dagarna och nätterna är (nästan) lika långa på hela jorden. Almanackorna anger till och med ett exakt klockslag. Varför görs det? Och brukar vårdagjämningen inte infalla ibland den 20:e, ibland den 21:e? Och åt vilket håll lutar jordaxeln om den nu inte lutar mot solen? Varför hittar vi olika tidsangivelser för när vårdagjämningen inträffar? Och varför passerar solen ekvatorn faktiskt först lite senare?  Svar på frågorna kan du få här!
Jordens positioner på dess omloppsbana vid vårdagjämning, sommarsolstånd, höstdagjämning och vintersolstånd

Vintersolståndet 2019

Den meteorologiska vintern har fått grepp om stora delar av landet och den astronomiska vintern är på väg. Dagarna har nu blivit superkorta, vilket märks särskilt när det inte finns något snötäcke som på många håll i södra delen av landet. Men strax före jul är det äntligen dags igen: Det vänder, det går uppåt! Vi har kommit fram till vintersolståndet och dagarna börjar då att bli längre igen. När inträffar egentligen årets kortaste dag? Visste du om att årets senaste soluppgång först inträffar efter julhelgen på många håll och att solens tidigaste solnedgång redan har inträffat på de flesta håll? Och så står solen inte ens som sydligast just vid vintersolståndet – trots att vi alla trodde det … Läs mer …
Jordens positioner på dess omloppsbana vid vårdagjämning, sommarsolstånd, höstdagjämning och vintersolstånd

Höstdagjämning 2019

Den 23 september börjar alltså hösten enligt kalendern, som rent meteorologisk redan har kommit till norra och delar av mellersta Sverige. Det är höstdagjämning, dvs. dagarna och nätterna är (nästan) lika långa på hela jorden. Tittar man i olika almanackor så ser man att höstdagjämningen inträffar den 23 september kl 09:50 svensk sommartid. Det är nämligen inte en dag, det är en tidpunkt som avses, nämligen just när jorden passerar en speciell punkt på sin bana runt solen. I praktiken står solen då rakt över ekvatorn. Mer om detta kan du läsa här.

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.