Vårdagjämning 2012

h1. Den 20 mars 2012 börjar våren enligt kalendern

Det är vårdagjämning, dvs. dagarna och nätterna är (nästan) lika långa på hela jorden. Tittar man i olika almanackor så ser man att *vårdagjämningen inträffar den 20 mars kl 06:14*. Det är nämligen inte en dag, det är en tidpunkt som avses, nämligen när jorden passerar en speciell punkt på sin bana runt solen och solen står rakt över ekvatorn.

Vid sommarsolstånd passerar jorden en punkt på sin bana, då jordens norra halvklot lutar mest fördelaktigt mot solen. Vid vintersolstånd är det tvärtom, då lutar jordens södra halvklot mest fördelaktigt mot solen.
Men sedan blir det ibland en del förvirring vad som händer på våren och hösten. Om varken södra eller norra halvklotet lutar mot solen – lutar då jorden inte alls?
Jo, det gör den förstås. Jordaxeln lutar ungefär 23 ½ grader mot jordens omloppsbana runt solen och det gör den året om. Den pekar alltid åt samma håll (sett uppifrån eller nerifrån) och den norra delen av rotationsaxeln pekar mot Polstjärnan.

Illustrationen visar jordens positioner på dess omloppsbana vid vårdagjämning, sommarsolstånd, höstdagjämning och vintersolstånd (ej skalenligt)

Tittar man däremot från solen mot jorden så är bilden lite annorlunda som du kan se nedanför. Då behöver nämligen rotationsaxeln inte nödvändigtvis pekar mot eller ifrån solen; det gör den bara vid sommar- och vintersolstånd. Vid vårdagjämning och höstdagjämning pekar den i eller mot jordens färdriktning runt solen.

Men som sagt, skulle man titta utifrån på solsystemet med solen och jorden, så skulle man förstås se att jordaxeln pekar åt samma håll hela tiden (mot polstjärnan).

h1. Vilken tidsangivelse är korrekt?

Beroende på vilken källa du använder kommer du att hitta bland annat följande förslag:
Kl. 05:14, kl. 05:15, kl. 06:14 och kl. 06:15
Men vilket är det mest exakta värdet då?
Jag brukar hämta mina uppgifter om årstiderna från boken ” Astronomical Tables of the sun, moon and planets” skriven av Jean Meeus, en känd astronom och meteorolog.
Här nämns tiden för vårdagjämningen 2012, mars 20, 05:15:32 TD
Alla dessa beräkningar görs i en universell tidräkning (så kallad True Dynamical Time” TD) som är oberoende av jordens rotation och dess ändringar i rotationstiden (jordrotationen blir bl.a. allt långsammare).
Man kan säga (förenklad) att tidsuppgiften (TD) stämmer överens med världstiden (UT, ”Universal Time”) i stora drag. Tidsskillnaden ligger 2012 på ca 68 sekunder.
Korrektionen (Delta-T) kan dock bestämmas först i efterhand (bland annat med hjälp av stjärnor som ockulteras av månen eller solförmörkelser) och när jag skrev en tidigare artikel för några år sedan utgick jag från ca 62 sekunder.
Detta ledde till 05:14:30 vilket jag avrundade till 05:15 och konverterade det till svensk normaltid (+1 timme) = 06:15
Men som sagt, nu uppskattas alltså denna korrektion till ca 68 sekunder och då blir det *kl. 05:14:24 världstid* vilket avrundas till kl. 05:14 världstid *eller kl. 06:14 svensk normaltid*.

Det är därför man ofta hittar uppgifter som skiljer sig med en minut (alltså avrundningsfel eller uppskattningsfel av den så kallade ”delta t” korrektionen).
Eller så skiljer sig tidsuppgifterna med en timme och då har man använt sig av olika tidszoner, nämligen *världstid i stället för svensk normaltid*.
Hoppas det hjälper mer än det ställer till med förvirring. Men det gäller alltid att vara observant på vad det är för tidszon eller tidsskala källorna använder sig av. Många är tyvärr inte tydliga i detta avseende. Jag använder i regel svensk normaltid på vintern och svensk sommartid på sommaren.

h1. Årstiderna eller omloppstiden går inte ihop med ett kalenderår

Jordens omloppstid kring solen eller tiden som går mellan två tillfällen när jorden passerar vårdagjämningspunkten, går inte riktigt ihop med ett kalenderår.
Kalenderåret är ungefär 6 timmar för kort och därför passerar jorden denna punkt av sin bana ca 6 timmar senare 2013. Då inträffar vårdagjämning den 20 mars kl 12:02.

För att det inte ska dra iväg inför har vi en skottdag var fjärde år.
Därmed infaller vårdagjämning om 4 år vid ungefär samma tidpunkt som i år.

Men det vore ju för enkelt om det räckte med en liten korrigering var fjärde år. Det gör det förstås inte. Genom att ha en skottdag var fjärde år kompenseras det för mycket. Det tar nämligen i snitt bara 365 dagar och 5.8 timmar istället för 365 dagar och 6 timmar från vårdagjämningspunkten till vårdagjämningspunkten.
Därmed förflyttar sig vårdagjämningen i det långa loppet sakta bakåt i tiden.

För att det ska bli rätt igen så hoppar vi över skottdagen 2100.

Grafiken visar åter inträffandet av vårdagjämningen, denna gång i slutet av århundradet. Datum och klockslaget finns till vänster och årtal nedan. Man ser att vårdagjämningen slutligen inträffar allt oftare den 19 mars. För att det inte ska ske ännu tidigare hoppar man över en skottdag 2100. Då försenas vårdagjämningen inom några år med nästan två dagar och inträffar för första gången på en 21 mars igen år 2102.

h1. 2011 var det 21 mars en sista gång

Fram till och med ifjol har vårdagjämningen inträffat omväxlande både på den 20 och den 21 mars men från och med i år är det enkelt för oss i Sverige – då blir det alltid den 20 mars fram till 2048, då vårdagjämning för första gången på länge inträffar den 19 mars.

Du gillar kanske också...

3 svar

  1. Bertil Almgren skriver:

    Tack för en mycket välskriven artikel, synnerligen pedagogisk och klar i text och bild!
    Naturligtvis kan du inte ta med allt. Jag undrar över hur TD definieras. Har den med astronomiska observationer att göra eller kanske med “atomur”?

    TD använder samma sekunder som UT (atomur) men skillnaden är att vi lägger till någon skottsekund till UT lite då och då. Detta för att solen inte ska passera senare och senare i söder för att jorden roterar allt långsammare. Därför glider TD och UT isär med ungefär 1 minut per 100 år. Detta betyder dock inte att ett dygn blir 1 minut kortare per 100 år. Tidsskillnaden mellan TD och UT summeras ihop till 1 minut under 100 år. För att kunna beräkna planeternas (+jordens och månens) positionerna behövs ett tidsmått som är likformig – men det är alltså vår ”vanliga” tid och den så kallade universaltiden UT (världstiden) inte. /AF

    Kalendern är ju periodisk över 400 år (åren 2000 och 2400 är ju skottår). Vilka är extremtidpunkterna för vårdagjämningen under innevarande 400-årsperiod?

    Jag kollade upp detta i Jean Meeus tabeller och mellan 2000 och 2400 är extremtidpunkterna
    19 mars 2096 kl 14:05:49 TD (tidigast)
    21 mars 2303 kl 18:05:46 TD (senast)
    Så med andra ord: Vår kalender fungerar faktiskt rätt bra. /AF

  2. Mycket intressant och lärorikt! Tack. / Lars-Åke

  3. Bertil Almgren skriver:

    Hej igen! En fråga till om vårdagjämningstidpunkterna.
    Från ett år till nästa ökar klockslaget med knappt 6 timmar. Lätt att förstå eftersom jordens omloppstid är nästan ett kvarts dygn längre än 365 dygn. Men varför är ökningen inte densamma varje gång?? I din tabell kan ökningsskillnaderna vara mer än 10 minuter!

    Bertil Almgren

    I genomsnitt är tidsavståndet ca 5 timmar och 49 minuter (eller 349 minuter).
    Men två faktorer gör att det ibland tar längre och ibland kortare tid. Månen och bland planeterna främst Jupiter, Venus och Mars påverkar jordens position och orsaka på detta vis en oregelbundenhet upp till +/- 12 minuter. Men sedan är det ytterliggare en effekt. Jordaxeln pekar inte riktigt åt samma håll hela tiden, den oscillerar lite grann runt den positionen, där den borde vara… Effekten kallas för nutation och ska inte förväxlas med precessionen, rörelsen, där jordaxeln gör ett varv inom 25800 år. Nutationseffekten utgör ytterliggare en oregelbundenhet på +/- 8 minuter.
    Så i extrema fall kan det alltså gå mellan 329 och 369 minuter mellan två vårdagjämningar. /AF