2023-12-01 Polarnatten når Sverige

Polarnattens framfart

Några veckor före vintersolståndet drar nu den så kallade polarnatten söderut över Sverige. Den når Treriksröset den 1 december och släpper nordligaste Sverige först till den 12 januari 2024. Midvintermörkret och middagsmörker sprider sig enda ner till norra polcirkeln vid vintersolståndet. Detta skulle man kunna tro – om man läser många uppslag på nätet (det hela låter då nästan som en saga …). Men så är det förstås inte.

Polarnatten behöver inte vara mörk

Polarnatten når inte ens polcirkeln och det blir varken natt eller mörkt mitt på dagen norr om polcirkeln – i alla fall inte i Sverige och inte ens i nordligaste Europa. Först norr därom har man faktiskt inget dagsljus mer ”på dagen”. Jag skriver dagen i citationstecken för dagens definition är ju egentligen den tid som solen befinner sig över horisonten. Men många glömmer bort att man har dagsljus från den borgerliga gryningens början enda fram till den borgerliga skymningens slut när de börjar prata om polarnatten över norra Sverige. Man har alltså dagsljus även om dagens längd enligt definition är noll.

Definitionen för att det ska råda ”polarnatt” är att solen ska befinna sig under horisonten dygnet runt. Med ordet ”natten” förknippar de flesta dock att det är mörkt ute – vilket å ena sidan kanske anses vara självklart men å andra sidan många gånger leder till missförstånd. Polarnatten behöver nämligen inte vara mörk och det är den ingenstans i Sverige! För att det ska inte bli något dagsljus ”på dagen” får solen inte når högre upp en sex grader under horisonten (gränsen för den borgerliga gryningens början och den borgerliga skymningens slut). Och får att uppnå detta krav måste man befinna sig nordligare än 72°34′ nordlig latitud (66°34′ + 6 grader). Och det är till och med nordligare än Norges nordligaste fastland.

Polarnatten på väg söderut

Polarnattens södra gräns passerar Sveriges norra gräns till den 1 december och fortsätter sedan allt längre söderut. Polarnattens frammarsch bromsas dock upp strax före vintersolståndet och som sydligast hamnar polarnattens södra gräns just vid vintersolståndet den 22 december 2023. Redan dagen efter vintersolståndet hamnar gränsen, där solens övre kant inte hinner över horisonten, lite nordligare.

2023 Polarnattens framfart över nordligaste Sverige före vintersolståndet

2023 Polarnattens framfart över nordligaste Sverige före vintersolståndet

Polarnattens södra gräns på väg söderut före vintersolståndet år 2023 Grafiken visar landets nordligaste del. Det visas hur polarnattens södra gräns förflyttas söderut före vintersolståndet. Datum anges till höger och vänster. Linjerna är inte helt horisontella för att solens deklination ändras under dygnets lopp. Den 5 december har polarnatten nästan nått Karesuando (men inte riktigt Riksgränsen) och till den 11 december har gränsen för polarnatt nått Kiruna och Nikkaluokta. Efter detta datum står solen under horisonten dygnet runt i Kirunatrakten. Polarnattens sydligaste position är den övre gula linjen medan polcirkeln är den mellanblå linjen i höjd med Jokkmokk.

Mer information om trakterna runt polcirkeln
I grafiken syns norra polcirkeln (ljusblå linje strax söder om Jokkmokk) som ligger på 66°34′ nordlig latitud. Det är där man brukar säga att det norr om den kan bli midnattssol och polarnatt. Själva verkligheten är lite mer komplicerad för att solen är en skiva med 32′ i diameter och jorden har en atmosfär som bryter ljusstrålarna särskilt nära horisonten så att solskivan lyfts upp en bit (refraktion på 34′). Eftersom man räknar med solens överkant får man alltså addera solens halva diameter till refraktionen och får då 0°50′. Därmed ska solens mittpunkt befinna sig nästan en grad under horisonten för att den verkligen ska vara fullständig under horisonten. Detta leder till att polarnatten bara kan inträffa norr om breddgraden 67°24’n (övre gula linjen norr om Gällivare, 0°50′ norr om polcirkeln) och att midnattssol kan förekomma ända ner till 65°44’n (nedre gula linjen söder om Haparanda, 0°50′ söder om polcirkeln). Vid polcirkeln kan du därför uppleva midnattssol men inte polarnatt. Det är just vid polcirkeln du får den teoretisk störst möjliga solskenstiden.

Treriksrösets sista solstrålar

I samband med polarnattens framfart pratas det ofta om årets sista solstrålar över Treriksröset – för att solen officiellt går upp och ner en sista gång den 30 november (kl. 10:57 – kl. 11:54). Detta är förstås teoretiska tider, som man skulle kunna observera om horisonten mot söder är helt fri. Tar man en titt på solens bana den första december så inser man snabbt att drar en så låg bana bakom fjälltopparna mot söder så att den inte kan ha visat sig där dagen före heller.

Solens bana vid Treriksröset den 1 december 2023

Solens bana vid Treriksröset den 1 december 2023

Grafiken visar solens bana den 1 december (heldragen gul linje) sedd från Treriksröset. Det gul-röda området nedanför är solens bana kring vintersolståndet. Den tjockare vita linjen antyder solens bana vid vårdag- och höstdagjämning. Den tunnare vita linjen (ovanför Spica) anger solens bana när den har en Deklination på -10 grader, vilket inträffade den 19. oktober.

När nådde de sista solstrålarna Treriksröset? Grafiken ovan ger ett ungefärligt svar – nämligen inte så många dagar efter den 19 oktober.

Solens bana vid Treriksröset den 28 oktober 2023

Solens bana vid Treriksröset den 28 oktober 2023

Den 28 oktober 2023 på förmiddagen (obs: sommartid) nådde (teoretiskt) de sista solstrålarna fram till Treriksröset en liten stund. Övriga banan täcks av fjäll söder därom.


När går solen ner vid Treriksröset – en nästan filosofisk fråga?!

Vi har hittills konstaterat att solen går ner vid Treriksröset den 1 december men att solen inte syntes därifrån redan sedan slutet på oktober. Nu skulle man ju kunna tycka att man borde beräkna denna tid då solens sista strålar når fram ovanför berget söder om Treriksröset.
Då ställer jag motfrågan – vem har nytta av detta egentligen? Det är väl typ ”bara” fotografen, som vill ta en bild på solens sista strålar eller den som vill värma ansiktet i solstrålarna (som kanske inte ens värmer när solen befinner sig så pass lågt över horisonten …).
Och så fortsätter jag undra, vad som kommer att hända om solen passerar 6 grader nedanför bergstoppen i slutet på januari? Är det då den borgerliga gryningen och skymningen som råder och jag då måste använda ljus för att kunna läsa min karta? Svaret är nej – det kommer att vara (nästan) lika ljust även då (vid samma väderförhållanden) för att solen befinner sig fortfarande över horisonten.

Om solen försvinner bakom ett högre objekt (grannens närbelägna hus, de höga norska fjällen väster om dig och dylikt) då har solen inte gått ner. Eller ju – kanske just i fall av berg så säger du kanske att solen har gått ner (bakom fjället) – väl medveten om att det inte mörknar på riktigt förrän solen har gått ner ”på riktigt” bakom den matematiska horisonten ett bra tag senare. Men försvinner solen på din altan i skuggan på grannens alldeles för höga hus tidigt på eftermiddagen, då skulle du säkerligen inte prata om att solen har gått ner (bara ditt humör kanske …).

Du börjar kanske anar vart jag vill komma. Det som avgör himlens ljushet i allmänhet (bortsett från väderfenomen) är solens höjd över eller under den matematiska horisonten. Står solen nära den börjar det hända saker och hamnar den nedanför den så händer det ännu mer. Himlen blir snabbt mörkare i takt med att solen hamnar allt lägre under horisonten. Himlen som du ser blir inte mörkare bara för att du ställer dig bakom ett hus och solen är borta. Det är den direkta solstrålningen som är borta hos dig men inte för omgivningen. Och det blir inte mörkt på riktigt hos dig då heller – och om så är fallet, så är det kanske dags att ta av sig solglasögonen.

Min slutsats är därmed följande: Det är helt korrekt att pratar om årets sista solnedgång i samband när solens sista strålar når över den matematiska horisonten för sista gången även om solen skyms av föremål. För det är då himlen är fortfarande så pass ljus som den brukar vara just vid solnedgången (eller uppgången) – vid samma väderförhållanden förstås. Och det är något som alla har upplevt och jag vill påstår att de flesta har en klar bild för sig hur ljust det är just vid dessa tillfällen. När solstrålarna fortfarande nådde själva Treriksröset redan en dryg månad tidigare var himlen ovanför en observatör vid Treriksröset i praktiken inte ett dugg ljusare än några dagar senare. För dig som håller till utomhus i naturen är det för det mesta viktigare att veta när det ljust eller mörkt än att få veta när du hamnar i skuggan av ett berg (vilket i och för sig också kan vara intressant …).

Denna websida använder kakor. Om du använder sidan, accepterar du detta. This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.  Lär dig mer