Kategori: Okategoriserade
En timglaskalender är en grafisk årskalender som innehåller astronomiska händelser som solens upp- och nedgång, skymning, gryning osv.
Den består utav två tidaxlar - en vertikal med datum och en horisontal med klockslag. Den börjar i vanliga fall den 1 januari (längst upp) och sträcker sig över ett helt år fram till 31 december (längst ner). Klockslagen går för det mesta från eftermiddagen (vänster) över midnatt (mitten) till morgonen (höger) och omfattar i regel hela tidsintervallet från tidigaste solnedgången till senaste soluppgången.
Läs mer...
Vårtemperaturer och den meteorologiska våren verkar inte ha bråttom med att leta sig norrut över landet. Bakslag i form av vinterliknande väderförhållanden är ganska vanliga vid denna tid på året – men den meteorologiska vintern kommer inte tillbaka om den meteorologiska våren har anlänt. Mars är faktiskt den första meteorologiska vårmånaden - för statistikens skull. Men den astronomiska våren - eller norra halvklotets sommarhalvår - börjar först vid vårdagjämning. Det är i år åter den 20 mars då dagarna och nätterna är (nästan) lika långa på hela jorden. Almanackorna anger till och med ett exakt klockslag. Varför görs det? Och brukar vårdagjämningen inte infalla ibland den 20:e, ibland den 21:e? Och åt vilket håll lutar jordaxeln om den nu inte lutar mot solen? Varför hittar vi olika tidsangivelser för när vårdagjämningen inträffar? Och varför passerar solen ekvatorn faktiskt redan lite tidigare?
Svar på frågorna kan du få här!
Under januarimånaden har man kunnat följa de två ljusa planeterna Venus och Jupiter i gryningen. Vinkelavståndet mellan dem minskar och på morgonen den 22 januari befinner sig morgonstjärnan som närmast gasjätten. Trots att båda brukar stå nära varandra ungefär en gång om året, så får vi vänta lite drygt fyra år för att kunna se de tillsammans lika bra igen.
Läs mer …
