Vilken månad! Meteorskuren Geminiderna når sin topp på kvällen den 14:e bara ett dygn efter nymåne. Bättre förutsättningar för en lyckat maximum är svårt att få! För den som hellre vill kolla in planeterna har vi Venus på morgonen, Saturnus under den tidiga kvällen och Jupiter som lyser ända till långt efter midnatt. Tre ljusa asteroider når opposition under månaden, varav framförallt Vesta men även Metis borde vara fina objekt för en fältkikare. Kometerna Tsuchinshan och Pons-Brooks kommer att vara lätta att hitta med teleskop då de rör sig nära Regulus respektive Vega. Lägg därtill att december även bjuder på Lunar X (19:e), Vintersolståndet (22:e), Gyllene handtaget (22:e) och mycket annat. Snön lyser vit på taken, endast amatörastronomen är vaken!
⇒Julmånadens kosmiska klappar hittar du här!
På denna sida hittar du information om kommande, aktuella och tidigare händelser på himlen över främst Sverige. Astronomiintresserade, såväl nybörjare som amatörastronomer, fotografer och naturintresserade ska kunna ta reda på vad som pågår på himlen. Läs mer
En polarnatt som inte är mörk och inte ens når polcirkeln … Ändå pratas och skrivs det mycket om polarnatten som nu börjar sin framfart söderut över Sverige. Det hade varit så enkelt om jorden inte hade någon atmosfär och solen inte vore en skiva utan en punkt – för då skulle det bli kolsvart enda ner till polcirkeln. Och visste du att de sista solstrålarna nådde Treriksröset redan i slutet på oktober? Läs mer..
Solsystemets planetgigant Jupiter står i opposition den 3:e och är nu imponerande oavsett om man observerar den för blotta ögat, i kikare eller teleskop. I det senare bjuds man på en rad möjligheter att se både molnbälten och den stora röda fläcken, för att inte tala om alla fenomen som kan inträffa bland de fyra galileiska månarna. Morgonhimlen ägs däremot av den ljusa Venus. Som en extra delikatess ockulteras dessutom planeten av månen under dagtid den 9:e. Två andra himlakroppar som når opposition är asteroiden Melpomene den 5:e och planeten Uranus den 13:e. Stjärnfall blir det också under november: de två Taurid-skurarna, som kan ge en och annan ljus bolid, når maximum den 5:e och 12:e, medan Leoniderna når toppen den 18:e helt utan störande månsken.
Nu är det alltså åter dags igen att ställa om klockorna till normaltid - natten mellan lördag och söndag ställs klockorna tillbaka en timme. Det blir nu ljusare på morgonen och mörkare på kvällen. Frågan är bara - hur många dagar får vi ljusare morgnar? Och visste du om att man i Sydeuropa har haft solens senaste uppgång redan idag? Läs mer...
Oktober är förmörkelsens tid. Dels inträffar en ringformig solförmörkelse (den 14:e) som tyvärr inte kan ses här, och dels bjuds vi på en partiell månförmörkelse (28:e) med Jupiter strax intill som extra blickfång. Oktober är även Venus tid. Planeten får under några dagar sällskap av Regulus och månskäran (9–10:e) och intar sedan sitt bästa läge som morgonstjärna (19:e). Månaden serverar även två dugliga meteorskurar i maximum som knappt störs av månen – Draconiderna (9:e) och Orioniderna (22:e), asteroiden Amphitrite i en gynnsam opposition (2:e), Lunar X (21:e) och flera kometer lämpliga för ett mindre teleskop – Encke, Hartley och Lemmon. Den sistnämnda har blivit något ljusare än vad som tidigare prognostiserats.
Den 23 september börjar hösten enligt kalendern, men rent meteorologisk har den redan börjat avancera söderut över landet. Det är nu alltså dags för höstdagjämning, dvs. dagarna och nätterna är (nästan) lika långa på hela jorden. Tittar man i olika almanackor så ser man att höstdagjämningen inträffar den 23 september kl 08:50 svensk sommartid. Det är nämligen inte en dag, det är en tidpunkt som avses, nämligen just när jorden passerar en speciell punkt på sin bana runt solen. I praktiken står solen då rakt över ekvatorn. Mer om detta kan du läsa här.
Denna websida använder kakor. Om du använder sidan, accepterar du detta.
This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies. Lär dig mer