Den 11 augusti 2018 inträffar en partiell solförmörkelse på sena förmiddagen. Förmörkelsen kan ses från mellersta och norra Sverige. Det är dock en ganska liten förmörkelse. Som mest skyms ungefär 17% av solytan i alla nordligaste Sverige. Läs mer
På denna sida hittar du information om kommande, aktuella och tidigare händelser på himlen över främst Sverige. Astronomiintresserade, såväl nybörjare som amatörastronomer, fotografer och naturintresserade ska kunna ta reda på vad som pågår på himlen. Läs mer
Nu är det dags igen att ställa om klockorna till sommartid - även om vintern vägrar släppa taget. Sedan många år tillbaka har man i Europa haft sommartid och vintertid. Sista helgen i mars och sista helgen i oktober, alltid natten mellan lördag och söndag, hoppar man antingen över en timme eller så lägger man till en timme. Bakåt eller framåt, mörkare eller ljusare - är bara några av frågorna som du kan hitta svar på här. Hur ofta krockar egentligen Påsk och sommartid?
Vårtemperaturer och den meteorologiska våren verkar nu inte längre ha bråttom med att leta sig norrut över landet. Bakslag i form av vinterliknande väderförhållanden är ganska vanliga vid denna tid på året – men den meteorologiska vintern kommer inte tillbaka om den meteorologiska våren har anlänt. Mars är faktiskt den första meteorologiska vårmånaden - för statistikens skull. Men den astronomiska våren - eller norra halvklotets sommarhalvår - börjar först vid vårdagjämning. Det är i år åter den 20 mars då dagarna och nätterna är (nästan) lika långa på hela jorden. Almanackorna anger till och med ett exakt klockslag. Varför görs det? Och brukar vårdagjämningen inte infalla ibland den 20:e, ibland den 21:e? Och åt vilket håll lutar jordaxeln om den nu inte lutar mot solen? Varför hittar vi olika tidsangivelser för när vårdagjämningen inträffar? Och varför passerar solen ekvatorn faktiskt först lite senare? Svar på frågorna kan du få här!
