På himlen i juni 2015
Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen
Månens (och planeternas färd) genom stjärnbilderna – allmän beskrivning
Stjärnkartorna visar himlens stjärnbilder en bit söder och norr om himmelsekvatorn med deras officiella gränser (streckade linjer). Det används astronomernas koordinatsystem med rektascension (avståndet från vårdagjämningspunkten – motsvarande longitud på jorden och avståndet från nollmeridianen) och deklination (avståndet från himmelsekvatorn, motsvarande latitud på jorden och avståndet från ekvatorn). Projektionen motsvarar den som används i en del kartböcker med himlens stjärnbilder. Denna karta har dock försetts med olika bakgrundsfärger och blir en kombination av himmelskarta och visibilitetsdiagram.
Stjärnor och stjärnbilder på mörkgrå bakgrund syns definitivt inte och befinner sig för nära eller under horisonten när solen står under horisonten. Även skymningen och gryningen antyds genom ljusa färger. Stjärnor som syns bra ska finnas framför en mörkblå bakgrundsfärg.
Kartan är en kompromiss. Den ska gälla i en månad – men observationsmöjligheterna variera förstås under en månad. Bakgrundsfärgen, som står för visibiliteten, gäller exakt det datumet som anges vid månen.
Månens position har ritats in för varje dag. Den gäller antingen på kvällen (k), på natten (dubbla datum), på morgonen (m) eller mitt på dagen – beroende på när månen skulle kunna ses som bäst. Positionerna för de ljusa planeterna och solen har ritats in för hela månaden. Den aktuella positionen då månen står som närmast en planet har ritats in med en tjockare prick och har försetts med namnet på planeten.
1–8 juni: Månen rör sig genom djurkretsens sydligaste trakter från Vågen till Stenbocken. Natten mellan den 1:e och 2:e står den nära Saturnus och den 2:e på eftermiddagen är det fullmåne.
9–16 juni: Månen rör sig från Vattumannen norrut till Oxen. Månen är halv avtagande den 9:e. Månen syns lågt över horisonten i gryningsljuset och ska vara synligt ända fram till den 14:e. Övergången mellan det grå och det blå kan tolkas som horisonten mot öster i gryningen.
15–23 juni: Månen rör sig från Oxen och Tvillingarna söderut till Lejonet. Månen är ny den 16:e mitt på dagen. Den ska kunna ses för första gången den 18:e strax efter solnedgången. Månens smala skära står nära Venus och Jupiter den 20:e.
Övergången mellan det grå och det blå till vänster om solen (lite tjockare gul prick) kan tolkas som horisonten mot nordväst och väster i skymningsljuset. Området är symmetriskt kring solens position vid nymåne.
Det grå området, som markerar stjärnorna som är osynliga, förflyttas med solen. På denna karta gäller det alltså runt den 16:e. I början på månaden skulle det ligga betydligt längre åt höger, symmetrisk kring solens position den 1:e och i slutet på månaden längre åt vänster, symmetrisk kring solens position den 30:e en bit inne i Tvillingarna. Se animationen nedan.
23–30 juni: Månen är på väg söderut från Lejonet och Jungfrun till Skorpionen och Ormbäraren. Månen tilltar och är halv kommande den 24:e mitt på dagen.
Gränsen mellan det grå och det ljusblå till höger kan tolkas som horisonten mot väster eller sydväst i skymningen.
Den animerade grafiken visar hur det egentligen skulle se ut om man gjorde en karta för varje dag under hela månaden. Här ser du hur det grå/svarta området flyttas tillsammans med solen och hur månen och planeterna rör på sig. Även det grå/svarta området är en kompromiss – den gäller för rätt ljusa stjärnor. De allra ljusaste objekten (som månen och Venus) syns dock ibland även när de befinner sig i det grå/svarta området. För svaga stjärnor skulle detta område vara ännu större.
Stjärnkarta i mitten av juni när det är som mörkast
Stjärnkartan är en så kallad fisheye-projektion – alltså hela himlen visas på en gång. Kanten motsvarar horisonten och mittpunkten motsvarar punkten på himlen som befinner sig rakt över ditt huvud. Vid kanterna visas väderstreck och så som kartan publiceras visar den stjärnhimlen mot söder så som du ser den på himlen. Tittar du mot väster så måste du rotera kartan ett kvarts varv medsols så att ”V” hamnar i underkanten av grafiken.
Nätterna är så pass ljusa att det bara syns ett fåtal stjärnor när det är som mörkast en bit efter midnatt. Det som dominerar mot sydost är Sommartriangeln, som består av Vega i Lyran, Deneb i Svanen och Altair i Örnen. Mot väster syns Arcturus i Björnvaktaren. Karlavagnen, som står högt i nordväst, kan vara svårt att upptäcka för att inte alla dess stjärnor syns. Samma sak gäller för Cassiopeja eller himlens ”W” mittemot på andra sidan polstjärnan (som markerats med två pilar). Lågt i norr ser du troligen Capella, Kuskens ljusaste stjärna. Solen befinner sig rakt nedanför den under horisonten. Lågt i sydväst syns Saturnus.
Solen
Solen rör sig genom Oxen och fortsätter sin färd genom Tvillingarna från och med 22 juni. Solen når sin nordligaste punkt på sin skenbara bana den 21 juni kl 18:38 svensk sommartid. Det är då sommarsolstånd inträffar och den befinner sig då 23° 26′ norr om himmelsekvatorn.
Eftersom sommarsolstånd inträffar på kvällen den 21:e så är det enkelt att avgöra vilken dag som är årets längsta dag och vilken natt som är kortast. Det är alltså den 21:e som är årets längsta dag och det är natten till den 22:e som är årets kortaste natt. I Norrköping befinner sig solen 18 timmar och 22 minuter över horisonten och natten varar därmed 5 timmar och 38 minuter – från solnedgång till soluppgång. Dagsljus har vi i 21 timmar och 6 minuter – tiden från när den borgerliga gryningen börjar tills den borgerliga skymningen slutar. Det är också nu som solen rör sig som högst över himlarvalvet. Den står nästan 55 grader över horisonten när den passerar i söder. Tidigaste soluppgången inträffar dock redan runt den 19:e (kl 03:46) och senaste solnedgången först den 23:e och 24:e (kl 22:08). Detta på grund att solen passerar allt senare i söder.
Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går upp i norra Europa denna månad. Tidsangivelserna är i svensk sommartid. Du kan följa förändringen under månadens lopp.
Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går ner i norra Europa denna månad. Tidsangivelserna är i svensk sommartid. Du kan följa förändringen under månadens lopp.
Den animerade grafiken Grafiken visar dagens längd i timmar och minuter för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagens längd definieras som den tid som solen befinner sig över horisonten, dvs. tiden från soluppgång till solnedgång. Beräkningarna avser solens överkant – alltså från första till sista solstråle vid en ideal horisont.
Den animerade grafiken Grafiken visar antal timmar och minuter med dagsljus för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagsljus är enligt den astronomiska definitionen den tiden som solen befinner sig högre än -6 grader på himlen. Rent praktiskt ät det tiden som solen befinner sig över horisonten plus tiden som den borgerliga gryningen och den borgerliga skymningen varar. Just vid den borgerliga skymningens slut och den borgerliga gryningens början befinner sig solen 6 grader under horisonten. Det är fram till dess eller från och med då man i allmänhet har tillräckligt med ljus ute för att man ska kunna läsa en bok utan att behöva använda sig av andra ljuskällor.
Man har alltså alltid en längre tid med dagsljus än tiden som solen befinner sig över horisonten.
Skymning och gryning
Skymningens och gryningens varaktighet: Diagrammet visar skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter och gäller för Norrköpings breddgrad, dvs. ungefär 58,6 grader nordlig latitud. Det gäller under en månad, här juni 2015. Datum anges uppe och nere i grafiken och timmar och minuter till höger och vänster. Man skiljer mellan den borgerliga, nautiska och astronomiska skymningen / gryningen. Den borgerliga skymningen slutar ca 70-80 minuter efter solnedgången. Den nautiska skymningen slutar inte alls. Nattens halva längd minskar och är som kortast ca 3 timmar och 50 minuter vid sommarsolstånd. För att kunna göra en bedömning om skymningen eller gryningen dröjer särskilt kort eller lång är det bäst att ta en titt på hur förhållanden ändras under ett år.
Samma som ovan fastän för hela året 2015. Skymningen (och samma gäller även för gryningen) varar längre på vintern än på våren. detta har att göra med solens flackare vinkel när den går ner (upp). Skymningen är som kortast på senvintern och tidiga våren. Lägg märke till att den astronomiska skymningen (gryningen) är som kortast redan vid månadsskifte februari/mars med ca 2 timmar och 15 minuter. Däremot är den borgerliga skymningen/gryningen som kortast först i mitten på mars (och inte vid vårdagjämningen heller!) med ca 40 minuter. Mellan vårdagjämning och höstdagjämning ser du en vit yta – det är tiden då natten är kortare än 12 timmar eller halva natten är kortare än 6 timmar. Denna yta har sitt minimum vid sommarsolstånd med ca 2 timmar och 50 minuter – så i Norrköping är årets kortaste natt ungefär 5 timmar och 40 minuter lång. Du ser att den astronomiska skymningen är lika lång som halva natten i slutet på april. Då övergår den direkt i den astronomiska gryningen och slutar således inte längre. Det samma händer med den nautiska skymningen i mitten på maj. Den ända skymningen som fortfarande slutar på sommaren är den borgerliga. Den varar som längst ungefär 1 timme och drygt 20 minuter vid sommarsolstånd. Därefter blir nätterna längre igen och den nautiska skymningen börjar och slutar igen i slutet på juli och den astronomiska i mitten på augusti. Vid månadsskifte september/oktober varar den borgerliga skymningen/gryningen som kortast, medan den astronomiska är som kortast först i mitten på oktober. Därefter blir skymningen och gryningen sakta längre och når sitt andra maximum vid vintersolstånd (borgerlig skymning ca 55 minuter, astronomisk skymning ca 2 timmar och 40 minuter.
Skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter för norra Europa i juni 2015. Den varierar inte bara med tiden utan även med breddgraden. Rent allmänt sett så varar skymningen och gryningen längre ju längre norrut man befinner sig. Man ser hur midnattssolen syns allt längre söderut – det vita område som förskjuts allt längre neråt.
Månen
Skymning, gryning, månljus och mörka nätter: Diagrammet visar när solen går ner (röda pilar neråt) och hur himlen blir mörkare under kvällen. Den borgerliga skymningen slutar ca 1 timme och 15 minuter efter solnedgången (ljusblå punkter). Mycket djupare än 6 grader hamnar dock solen inte under horisonten (som mest inte ens 8 grader vid sommarsolstånd). Månen, som under andra årstider brukar lysa upp himlen vissa nätter, passerar nu vid fullmåne enbart lågt över horisonten och nätterna är så pass ljusa att månens ljus inte bidrar med så mycket mer. Nätterna är korta och du ser också hur det blir ljusare på morgonsidan, när den borgerliga gryningen börjar (ljusblå punkter) och när solen går upp (röda pilar uppåt). Månens upp- och nedgångar har markerats med vita pilar.
Mer om månens visibilitetsdiagram kan du läsa här.
Månens faser, upp- och nedgångar: Grafiken visar månens fas för varje dag i månaden. Datumet anges uppe till vänster i varje ruta. Månens fas och lutning gäller exakt när månen passerar söder i Norrköping. Klockslag anges nedanför månen och där intill månens höjd över horisonten. Månens belysta andel i procent anges ovanför månen. Månens skenbara diameter vid denna tidpunkt anges längst uppe till höger i rutan. När månen går upp och ner anges längre ner i rutan. Då visas också hur månen lutar just när den går upp eller ner. Åtminstone en gång i månaden passerar månen inte söder under ett helt dygn och vid andra tillfällen sker ingen upp- eller nedgång under ett dygn. Då visas förstås inte detta fenomen och så står det i stället att fenomenet ej inträffar. När det gäller solen är vi vana vid att den först går upp på morgonen, därefter passerar söder på dagen och slutligen går ner på kvällen (i regel i alla fall). Månen gör det vissa dagar. Men eftersom den rör sig runt jorden så sker passagen i söder ungefär 50 minuter senare varje dag. Detta har till följd att månen kan gå ner först, går upp senare på dagen och inte hinner passera söder alls. Eller så passerar den först söder, går ner och går upp sedan. Längre norrut kan månen till och med går upp eller ner två gånger om dagen men det sker bara ytterst sällan. Månen kan alltså gott och väl gå ner först och upp sedan. Tidpunkten för månens uppgång anges alltså alltid till vänster, tidpunkten för månens nedgång till höger och passagen i söder däremellan ovanför båda dessa uppgifter. Det gäller sedan bara att kolla tiderna och ordna dessa i kronologisk ordning. Det är det fenomenet som sker först med det tidigaste klockslag osv. Observerar att det i det här diagrammet inte har tagits hänsyn till om himlen i verkligheten är ljus eller mörk.
Samma som ovan dock med hänsyn till dag och natt – här ska du enkelt kunna se om månen är lätt eller svårt att hitta. En smal skära syns svårt på dagen eller månen är svårare att upptäcka när den går upp eller ner när himlen är ljus.
Månens position på himlen under hela dygnet: Vill du veta om och var du kan hitta månen? Här får du svaret. Ett diagram som anger för varje dag och klockslag var månen finns (åt vilket väderstreck den står och hur högt över horisonten den befinner sig och vilken månfas vi har). Datum anges till höger och vänster och klockslag ovanför och nedanför i svensk sommartid.
Grafiken visar månfaserna för varannan dag precis vid tidpunkten då månen passerar i söder. Dagarna däremellan anges höjden över horisonten när den står mot söder – 0 grader skulle betyda att månen då står precis vid horisonten och 90 grader att den skulle befinner sig rakt ovanför ditt huvud. Månen når dock inte dessa extremvärden i Norrköping när den passerar i söder, som du kan se. Värdena pendlar mellan ca 12 och 49 grader – så ibland drar månen ungefär samma bana på himlen som solen på sommaren och ibland samma bana som solen på vintern – fastän allt detta under en månad.
Det du kan se är att månen passerar ungefär 50 minuter senare i söder varje dag och att den då också kan luta en del – beroende på om den är på väg mot nordligare eller sydligare trakter i djurkretsen.
Månens position efter solnedgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga skymningens slut. Höjden över horisonten anges i grader till vänster i grafiken och väderstrecken hittar du längs horisonten. En höjd på 10 grader uppfattas i allmänhet som en bra bit över horisonten, 30 grader som halvhögt på himlen och 60 grader som mycket högt. I norra Sverige står månen i vanliga fall lägre över horisonten (gäller väderstreck från öster över syd till väst) och för platser söder om Norrköping gäller att månen står i regel något högre över horisonten.
Månens position när det är som mörkast mitt i natten: Grafiken visar månens position på himlen när det är som mörkast, dvs. när solen står som djupast under horisonten i norr mitt i natten – om du skulle vara vaken då…
Månens position före soluppgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga gryningens början. Du ser hur månen hamnar en bra bit längre åt vänster (österut) på himlen morgon efter morgon.
Merkurius
Merkurius finns även denna månad i Oxen. Den solnära planeten rör sig fram till den 11:e retrograd, det vill säga mot solens rörelse, och byter därefter färdriktning för att därefter röra sig åt rätt håll igen. Vinkelavståndet till solen ökar snabbt från 3 till drygt 22 grader och redan den 24:e når den snabba planeten sitt största västliga vinkelavstånd (elongation) till solen med 22,5 grader. Därefter minskar vinkelavståndet till solen något till 21 grader fram till slutet av månaden. Merkurius står en bit sydligare än solen – tidvis upp till 6 grader sydligare.
Diagrammet för att snabbt kunna se om planeten i fråga är synlig för blotta ögat (grönt) eller inte (rött). Grafiken gäller för en månad och för norra Europa från 52 till 72 graders nordlig latitud. Du kan kolla enkelt om en planet även syns på dina breddgrader om du nu inte råkar bo just i Norrköping… Titta på den breddgraden du bor på. Merkurius förblir osynlig i hela landet.
Visibilitetsdiagrammet visar när solen (röda pilar) och Merkurius (ljusblå pilar) går upp denna månad. Från och med den 11:e går den upp tidigare än solen, i slutet på månaden går den upp ungefär en timme före solen. Men det räcker inte till för att man ska kunna se den.
Venus
Venus lämnar Tvillingarna den 3:e och fortsätter därefter sin skenbara färd genom Kräftan. Redan den 26:e är aftonstjärnan framme vid Lejonet. Deklinationen (avståndet till himmelsekvatorn) minskar kraftigt från drygt 23 till 15 grader. Venus når sitt största östliga vinkelavstånd till solen den 6:e med 45,4 grader och fram till slutet av månaden minskar elongationen något till ca 43 grader.
Grafiken visar om Venus är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Venus syns bra från landets södra del men förhållanden försämras under månadens lopp. I norr syns Venus sämre i takt med att skymningen dröjer sig kvar allt längre och Venus sakta hamnar allt lägre över horisonten.
Grafiken visar Venus och Jupiters position på himlen vid den borgerliga skymningens slut, det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan (ca 80 minuter efter solnedgången). Aftonstjärnan befinner sig till en början en bra bit över horisonten mot västnordväst – du kan inte missa den. Men den hamnar allt lägre över horisonten under månadens lopp. Jupiter ”närmar” sig från vänster – i praktiken är det dock faktiskt Venus som kommer i kapp med solsystemets största planet.
Visibilitetsdiagrammet visar att Venus går ner efter kl 01 mitt i natten. Venus syns i princip från solnedgången nästan enda fram tills den själv går ner (vita ytan i diagrammet). I och med att aftonstjärnan börjar gå ner tidigare i slutet på månaden och solen går ner allt senare så förkortas tiden då du kan se Venus från ca 4 timmar till 3.
Grafiken visar Venus och Jupiters position på himlen när solen befinner sig ungefär 3 grader under horisonten, det vill säga ungefär 30 minuter efter att solen har gått ner. Aftonstjärnan syns då ganska bra medan det kan vara lite svårare att hitta Jupiter för att det kan vara fortfarande lite för ljust för att hitta den – särskilt i början på juli. Som närmast varandra befinner sig Venus och Jupiter på kvällen den 30:e.
Grafiken visar Jupiters position relativ till Venus – synfältet på 5 grader motsvarar ungefär vyn i en bra kikare. Som närmast varandra befinner sig Venus och Jupiter på kvällen den 30:e. Mellan den 29 juni och 2 juli befinner sig båda mindre än en grad ifrån varandra. Kom ihåg att det är egentligen Venus som kör om Jupiter…
Grafiken visar Venus, Jupiter och månskärans position på himlen mot västnordväst på kvällen den 20:e kl. 23:00. Venus lyser rätt starkt och en bit till vänster om den hittar du Jupiter, som är ljussvagare och därmed också lite svårare att hitta. Nedanför solsystemets största planet syns månens skära.
Mars
Mars rör sig genom Oxen och når Tvillingarna den 25:e. Som nordligast står vår röda grannplanet runt den 25:e då den befinner sig drygt 24 grader norr om himmelsekvatorn. Vinkelavståndet till solen minskar till mindre än 1 grad runt den 14:e då den befinner sig i konjunktion med solen. Därefter ökar elongationen sakta till 5 grader fram till slutet av månaden. Att det hela går så sakta beror på att både Mars och solen färdas med ungefär samma hastighet genom djurkretsen.
Grafiken visar om Mars är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Mars står för nära solen för att kunna ses.
Visibilitetsdiagrammet visar när solen (röda pilar) och Mars (ljusblå pilar) går upp och ner denna månad. Till en början går Mars ner lite senare än solen och i slutet på månaden går den upp lite tidigare än solen. Men det räcker inte till för att man ska kunna se den.
Jupiter
Jupiter rör sig allt snabbare mot sydligare trakter och lämnar Kräftan den 10:e för att fortsätter sin skenbara färd genom Lejonet. Vinkelavståndet till solen minskar snabbt från 67 grader till 43 grader under månadens lopp. Solsystemets största planet finns till en början nästan 17 grader norr om himmelsekvatorn, i slutet av månaden 15 grader.
Grafiken visar om Jupiter är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Förhållanden försämras under månadens lopp och från stora delar av Norrland blir den osynlig i slutet av månaden på grund av de korta ljusa nätterna eller nätternas frånvaro – midnattssolen.
Grafiken visar Jupiters och Venus position på himlen vid den borgerliga skymningens slut (ca 80 minuter efter att solen har gått ner). Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Jupiter står till en början rätt högt på himlen mot väster men hamnar allt lägre över horisonten mot västnordväst under månadens lopp och blir allt svårare att upptäcka. Venus finns längre åt höger och avståndet mellan dem minskar allt mer. Som närmast varandra står båda på kvällen den 30:e.
Visibilitetsdiagrammet visar att Jupiter går ner strax efter kl. 01:30 i början på månaden och strax före midnatt i slutet. Till en början går det att hitta solsystemets största planet redan strax efter att solen har gått ner men i slutet får man vänta längre. Problemet är då dock att Jupiter står allt lägre över horisonten. För ovana observatörer kan det bli svårt att hitta den rätt ljusa planeten efter den 25:e.
Grafiken visar hur Venus rör sig i förhållande till Jupiter i slutet på månaden. Synfältet motsvarar 5 grader – ungefär det man brukar se i en bra kikare. På kvällen den 30:e är avståndet enbart 22 bågminuter – mindre än månens skenbara diameter på himlen.
Saturnus
Saturnus rör sig retrograd, dvs. mot solens rörelse, genom Vågen. Ringplaneten befinner sig ca 18 grader söder om himmelsekvatorn – och drar därmed en ganska låg bana över himlen. Vinkelavståndet till solen minskar snabbt från 171 till 140 grader.
Grafiken visar om Saturnus är synlig för blotta ögat i norra Europa eller inte . Rött betyder nej, grönt betyder ja. Ringplaneten syns inte med blotta ögat från landets norra del och även en bit längre söderut är förhållanden inte särskilt gynnsamma. Bäst syns den från södra Sverige. Kom ihåg att halvbra betyder att Saturnus hittas enkelt av vana observatör medan det kan vara lite svårare för nybörjare att hitta den. Det framgår tydligt att förhållanden är sämre längst i norr och bättre längst i söder – detta på grund av Saturnus sydliga position på himlen och de allt kortare och ljusare nätterna i norr.
Grafiken visar Saturnus position på himlen vid den borgerliga skymningens slut (ca 80 minuter efter solnedgången). Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan.
Visibilitetsdiagrammet visar att Saturnus syns hela natten i början på månaden. Den passerar som högst 13 grader över horisonten i söder vid midnat i början på månaden och redan vid solnedgången vid 22-tiden i slutet av månaden. Den blir synlig ungefär 45-60 minuter efter solnedgången och kan ses ungefär fram till 30 minuter innan den går ner.
Grafiken visar himlen mot söder på kvällen den 1:e vid kl. 23:55. Månen är nästan full belyst och finns strax intill Saturnus.
Grafiken visar himlen mot söder på kvällen den 28:e vid kl. 23:55. Månen är avtagande men ganska rund ändå och finns nära Saturnus.
Uppgifterna är beräknade för Norrköpings horisont och anges i sommartid/normaltid beroende på vilken som gäller.
Denna sida uppdaterades senast den 15 maj 2015.
Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande
