Sommarsolstånd 2019

Sommaren börjar

Sommarsolståndet 2019
inträffar: 21/6 kl. 17:54
årets längsta dag: 21/6
årets kortaste natt: 21:e-22:e

Den 21 juni 2019 börjar sommaren enligt kalendern, dvs. den astronomiska sommaren. Den meteorologiska sommaren började redan den 1 juni. De tre månaderna juni, juli och augusti betraktas som sommarmånaderna, vilket man har bestämt för statistikens skull. För en enskild plats gäller att medeltemperaturen måste ha legat över 10 grader i fem dagar i följd för att sommaren ska ha anlänt. Därmed varierar sommarens ankomst från plats till plats och från år till år och tidpunkten kan avgöras först i efterhand.
Däremot går det alldeles utmärkt att bestämma när sommarsolståndet kommer att inträffa – många år i förväg. Tidpunkten varierar dessutom ganska lite med åren – för att vår kalender är just gjort på det sättet att årstiderna och tidpunkterna för t.ex. sommarsolståndet inte ska flytta på sig så där mycket. Man säkerställer på detta vis att sommarsolståndet inte ska inträffa mitt på vintern t.ex. kring jul efter att ett antal år har gått…

Sommarsolstånd är en tidpunkt, inte en dag

Kring sommarsolståndet är dagarna som längst och nätterna som kortast på norra halvklotet. Tittar man i olika almanackor så ser man att sommarsolståndet inträffar den 21 juni kl. 17:54. Det är nämligen inte en dag som avses utan en tidpunkt – nämligen precis då jorden passerar en speciell punkt på sin bana runt solen – just när jordens norra halvklot lutar mest fördelaktigt mot solen. Vid vintersolstånd är det tvärtom, då är det jordens södra halvklot som exponeras bäst till solljuset. I astronomernas koordinatsystem når solens deklination (avståndet från himmelsekvatorn) det största värdet (+23, 46 grader), vilket betyder att solen passerar rakt ovanför ditt huvud, om du skulle befinna dig på en plats med samma breddgrad (det vill säga 23,46 grader norr om ekvatorn).
(Det är åtminstone definitionen som vi har lärt oss. Men tidsuppgifterna, som räknas fram av astronomerna och som sprids även här på min sida, baserar dock på en annan definition och den bygger inte på solens nordligaste position!)

Jordens positioner på dess omloppsbana vid vårdagjämning, sommarsolstånd, höstdagjämning och vintersolstånd

Jordens positioner på dess omloppsbana vid vårdagjämning, sommarsolstånd, höstdagjämning och vintersolstånd

Vid vintersolstånd lutar jordens södra halvklot mest fördelaktig mot solen, vid sommarsolstånd är det tvärtom – då lutar jordens norra halvklot mest fördelaktig mot solen.

Den astronomiska definitionen
Jean Meeus påpekar i sin bok ”More mathematical astronomy morsels” att denna definition (solen nordligast, som du förövrigt även hittar på svenska Wikipedia) egentligen inte är samma som astronomerna använder sig av när de beräknar den exakta tidpunkten för sommarsolståndet. Astronomerna definierar årstiderna nämligen på ett annat sätt – att solens skenbara (ekliptikala) longitud ska vara 0, 90, 180 respektive 270 grader. Vid sommarsolståndet på norra halvklotet ska solens skenbara longitud vara exakt 90 grader – och det är också tidpunkten som beräknas och anges av astronomerna och i tabellen nedan (se även position 1 i grafiken nedan).* Tidpunkten då solen når sin maximala deklination (alltså den för nordbor mest fördelaktiga lutningen mot solen) inträffar i regel dock ett antal minuter före eller efter sommarsolståndet (tiderna kan skiljer sig upp till 9 minuter). I år når solen sin nordligaste position ungefär kl. 17:50, alltså redan 4 minuter före själva sommarsolståndet (position 2 i grafiken nedan). Beräkningen gäller en fiktiv observatör i jordens centrum. Men det är samma tidpunkt då solens mittpunkt passerar i zenit nordliast om ekvatorn. För oss som bor på jordytan blir det ännu mer komplicerad. Sedd från norra Europa sker solens skenbara rörelse på en lätt slingrad bana, som ligger söder om solens skenbara bana, som observeras från jordens centrum. Sedd från mellersta Sverige når solen sin nordligaste position ungefär kl. 14:30 enligt programmet MICA 2.2. Det är egentligen denna position som är avgörande för solens upp- och nedgångar och när vi har årets längsta dag och årets kortaste natt… Men avståndet mellan ekliptikan och den skenbara lokala banan är mindre än 1/180 del av solens diameter, dvs. mindre än 10 bågsekunder.

[caption id="attachment_6512" align="alignnone" width="570"]Ekliptikans nordligaste punkt och solens nordligaste position i samband med sommarsolståndet 2019 Ekliptikans nordligaste punkt och solens nordligaste position i samband med sommarsolståndet 2019[/caption]

Om ekliptikans vinkel mot himmelsekvatorn (eller jordrotationsaxelns vinkel) vore konstant, så skulle själva maximumet ligga vid 90 grader (ovanför position 1, där de röda linjerna korsar varandra). Nu ändras dock denna vinkel lite grann på grund av gravitationsinflytandet av framförallt månen. Och då färdas solen (sedd från jordens centrum) inte längs ekliptikan utan längs den gula banan, som slingar sig runt ekliptikan. Ritningen är ganska schematiskt – avståndet mellan båda linjer blir aldrig större än 1,2 bågsekunder enligt J. Meeus. Solens nordligaste position (sedd från jordens centrum, position 2 i grafiken ovan) är samtidigt den nordligaste breddgraden som solen kan stå lodrätt över. Men den nordligaste positionen behöver inte nödvändigtvis inträffa när solens longitud är 90 grader (position 1).

*Anm.: Definitionerna (solen nordligast och solens longitud 90 grader) skulle vara helt likvärdiga om varken månen eller andra planeter skulle ”dra” jorden åt lite olika håll och om jordens rotationsaxel pekade åt exakt samma håll hela tiden – men det gör den inte. Som tur är skillnaderna ganska små, så att det kan anses som hårklyveri.
Det gäller bara att ha definitionen som används för beräkningarna i bakhuvudet.
Slutligen kommenterar Meeus att man – eftersom de flesta tolka solstånden som extremvärden (nordligast eller sydligast) – borde övergå till att beräkna dessa värden istället för de enligt astronomiska definitionen. Och med nordligast och sydligast avses de geocentriska värdena.

Årets längsta dag och kortaste natt

Eftersom sommarsolståndet äger rum på sena eftermiddagen eller tidiga kvällen den 21:e så blir det i år ganska lätt att avgöra vilken dag som är längst i år – det är den 21 juni. Och även årets kortaste natt blir lätt att lista ut – det är natten mellan den 21 och 22 juni.

Sommarsolstånd alltid 21 juni?

Sedan 1988 har sommarsolståndet alltid inträffat någon gång under dygnet den 21 juni (svensk sommartid). Innan dess inträffade det ibland även den 22 juni. Fram till i år har det alltså varit den 21 juni. Men 2020 blir det dags för den 20 juni – för första gången sedan 1896. Men det gäller bara till och med tidszonen som har medeleuropeisk sommartid. Finland är ju redan en timme vidare och där har man redan hunnit fram till den 21 juni när sommarsolståndet 2020 inträffar. I Finland får man väntar fram till 2024 för att kunna uppleva sommarsolståndet den 20 juni.

Avståndet till solen och årets senaste solnedgång

Lite kuriosa: Jorden befinner sig nu nästan längst bort från solen på sin elliptiska bana. Den står fjärmast solen i början på juli.
Årets senaste solnedgång infaller inte med sommarsolståndet. Den inträffar alltid några dagar efter sommarsolståndet. Men som kompensation inträffar årets tidigaste soluppgång redan några dagar före sommarsolstånd och soluppgångarna försenas alltså redan vid sommarsolståndet…

Dagens längd i timmar och minuter i norra Europa

I år är alltså den 21 juni årets längsta dag.

2019-06-21 dagens längd i timmar i norra Europa

2019-06-21 dagens längd i timmar i norra Europa

Grafiken visar dagens längd, dvs. antal timmar och minuter som solen befinner sig över horisonten. I Sverige är årets längsta dag som kortast längs Skånes sydkust, där solen står ca 17 ½ timmar över horisonten. Ju längre norrut man kommer, desto längre är dagen och i landets nordligaste del går solen aldrig ner.

2019-06-21 antal timmar med dagsljus i norra Europa

2019-06-21 antal timmar med dagsljus i norra Europa

Grafiken visar hur många timmar man har dagsljus i norra Europa. I sydligaste Sverige har man dagsljus i ca 19 ½ timmar och norr om en linje Borlänge-Gävle har man i princip dagsljus dygnet runt. Det är tiden som solen inte står lägre än 6 grader under horisonten, dvs. tiden från soluppgången til solnedgången plus den borgerliga gryningen och skymningen.

Vilken tidsangivelse är korrekt?

Beroende på vilken källa du använder kommer du att hitta bland annat följande förslag:
21 juni kl. 15:54, kl. 15:55, kl. 16:54, kl. 16:55, kl. 17:54 eller kl. 17:55
Men vilket är det mest exakta värdet då?
Jag brukar hämta mina uppgifter om årstiderna från boken ”Astronomical Tables of the sun, moon and planets” skriven av Jean Meeus, en känd astronom och meteorolog.
Här nämns tiden för sommarsolståndet 2019: 21 juni kl. 15:55:23.
Men alla astronomiska beräkningar görs i en universell tidräkning som är oberoende av jordens rotation och dess ändringar i rotationstiden (jordrotationen blir bland annat allt långsammare).
Man kan säga (förenklad) att tidsuppgiften stämmer överens med världstiden plus en liten korrektion som ligger 2018 någonstans på ungefär -71 sekunder.
Korrektionen kan dock bestämmas först i efterhand (bland annat med hjälp av stjärnor som ockulteras av månen eller solförmörkelser).
Alltså kl. 15:55:23 universell tid motsvarar kl. 15:54:12 världstid (med en korrektion på ca 71 sekunder eller motsvarande 1 minut och 11 sekunder, se även tabellen nedanför).
Kl. 15:54:12 världstid motsvarar kl. 17:54:12 svensk sommartid vilket avrundas till kl. 17:54.
Det är därför man ofta hittar uppgifter som skiljer sig med en minut (alltså avrundningsfel eller uppskattningsfel av den så kallade ”delta t” korrektionen).
Eller så skiljer sig tidsuppgifterna med en timme eller två timmar och då har man använt sig av olika tidszoner, nämligen världstid, svensk normaltid eller svensk sommartid.
Det gäller alltid att vara observant på vad det är för tidszon eller tidsskala källorna använder sig av. Många är tyvärr inte tydliga i detta avseende. Jag använder i regel svensk normaltid på vintern och svensk sommartid på sommaren.
Och därmed är svaret alltså att sommarsolståndet i Sverige inträffar 2019 den 21 juni kl. 17:54. Det är då solen når en ekliptikal longitud på 90 grader enligt astronomernas definition. Det är inte tidpunkten då solen står som nordligast. Det gör den i år redan kl. 17:50 svensk sommartid, alltså ungefär 4 minuter tidigare!

Tider för inträffande av sommarsolståndet åren 2007 till 2030

Tider för inträffande av sommarsolståndet åren 2007 till 2030

Tabellen anger när sommarsolstånd inträffar under åren 2007 till 2030. Du ser hur tiden konverteras från den universella astronomiska tiden till världstid med hjälp av en liten korrektion som ökar med åren. Den anges både i sekunder och i minuter och sekunder i tabellen. Slutligen hittar du tidsangivelsen i svensk sommartid genom att lägga till två timmar till världstiden. Detta kan dock innebära att även datumet skiftar som 2012 eller 2016.

Årstiderna eller omloppstiden går inte ihop med ett kalenderår

Jordens omloppstid kring solen eller tiden som går mellan två tillfällen då jorden passerar sommarsolståndspunkten, går inte riktigt ihop med ett kalenderår.
Kalenderåret är ungefär 6 timmar för kort och därför passerar jorden denna punkt av sin bana ca 6 timmar året därpå – i vanliga fall. Men år 2020 är ett skottår, det vill säga att vi lägger till en dag. (För att datumet inte ska dra iväg har vi ett skottår var fjärde år.) Därför inträffar sommarsolståndet inte 6 timmar senare utan 18 timmar tidigare än i år. Så hamnar sommarsolståndet 2020 på den 20 juni kl. 23:44.
I stort sett inträffar sommarsolståndet vart fjärde år ungefär vid samma tidpunkt. Men även detta stämmer förstås bara ungefär – i det långa loppet förskjuts tiderna så att sommarsolståndet inträffar allt tidigare varför man utelämnar en skottdag år 2100…

1 svar

  1. 20 juni, 2019

    […] På Astroinfo har André Franke som vanligt ännu fler hålltider och fakta om  midsommar och sommarsolstånd 2019. […]

Denna websida använder kakor. Om du använder sidan, accepterar du detta. This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.  Lär dig mer