Venus och Plejaderna

Aftonstjärnan passerar stjärnhopen M45

På våren försvinner en del så kallade vinterstjärnbilder i väster – som t.ex. Orion med Rigel och omtalade Betelgeuse och Stora hunden med himlens ljusaste stjärna Sirius. Farväl tar även Oxen med Aldebaran (Oxens ögat) och stjärnhopen Plejaderna (Sjustjärnorna) – för solen ska passerar mellan dem i maj.

Himlen mot väster i början på april när det har blivit mörkt ute

Himlen mot väster i början på april när det har blivit mörkt ute

Rakt nedanför Kuskens ljusaste stjärna Capella hittar du Plejaderna – ungefär lika högt över horisonten som Aldebaran och Betelgeuse. I grafiken ovan har jag medvetet utelämnad året som avses. Stjärnhimlen är ju i princip densamma år efter år – i alla fall i stort sett. Därför finns inga planeter med och ingen måne heller. För deras position ändras ju hela tiden.

Vi ska ta en närmare titt på stjärnbilden Oxen med Plejaderna och Aldebaran:

Ekliptikans gyllene port - "Das goldene Tor der Ekliptik"

Ekliptikans gyllene port – ”Das goldene Tor der Ekliptik”

Ekliptikan (jordens banplan projicerad mot himlen) går mellan stjärnan Aldebaran (och den öppna stjärnhopen Hyaderna direkt till höger om den) och Sjustjärnorna (Plejaderna med dess ljusaste stjärna Alkyone) – ekliptikans så kallade ”gyllene port”. Det är längs denna röda linje som solen färdas och även månen och solsystemets planeter följer den mer eller mindre. I regel passerar planeterna och månen söder om Plejaderna och norr om Aldebaran.

Vem når Plejaderna och/eller Aldebaran?

Månen

Vår jorddrabant råkar till och från skymma (ockultera) Aldebaran och Plejaderna. Däremellan går dock i regel ca 9 år.

Alkyone Aldebaran

Månen ockulterar Alkyone i Plejaderna på kvällen den 1 april 2025 sedd från Norrköping (obs - normaltid)

Månen ockulterar Alkyone i Plejaderna på kvällen den 1 april 2025 sedd från Norrköping (obs – normaltid)

Månen ockulterar Aldebaran i Oxen på kvällen den 25 februari 2034 sedd från Norrköping

Månen ockulterar Aldebaran i Oxen på kvällen den 25 februari 2034 sedd från Norrköping

Venus

Om vi kollar upp Venus möjliga positioner på himlen mellan 1900 och 2150 så upptäcker vi att den kan passerar Plejaderna eller till och med passerar norr om dem. Men den passerar aldrig söder om Aldebaran.

Venus möjliga positioner mellan 1900 och 2150

Venus möjliga positioner mellan 1900 och 2150

Den ljusblå remsan anger området där Venus kan håller till framför stjärnhimlen. Vår inre grannplanet kan alltså till och med röra sig norr om Sjustjärnorna men aldrig passerar söder om Aldebaran. Den når inte heller upp till Elnath i gränstrakten mellan Oxen och Kusken. (gäller perioden 1900-2150)

När passerar Venus Plejaderna?

För att kolla upp detta, reder vi först ut när solen passerar trakterna rund Aldebaran och Plejaderna.

Solens bana framför stjärnhimlen i maj 2020

Solens bana framför stjärnhimlen i maj.

Solen står i konjunktion med Plejaderna eller Sjustjärnorna runt den 20-21 maj. Då står alltså stjärnhopen och solen nästan åt samma håll, vilket innebär att de är uppe på dagarna och nere på nätterna.

Venus passerar Plejaderna i regel en gång om året, ibland upp till tre gånger. Eftersom solen passera stjärnhopen två månader efter vårdagjämningen och Venus inte når mer än 47 grader ifrån solen kan man uppskatta att vår inre grannplanet gör det maximalt 1 ½ månader tidigare eller senare än solen.

Möten i rektascension – konjunktioner

Jean Meeus anger intervallet för möjliga konjunktioner till mellan 3/4 och 6/7 i sin bok ”More mathematical astronomy morsels”. Han betraktar då möten i rektascension, dvs. när Venus och Alkyone står i konjunktion med varandra. Δδ (differensen i deklination eller himlens breddgrader) är avståndet mellan Venus och Plejaderna i grader.

Ekvatorialt koordinatsystem - lite mer info

  • Det används astronomernas ekvatoriala koordinatsystem med rektascension (avståndet från vårdagjämningspunkten – motsvarande longitud på jorden och avståndet från nollmeridianen) och deklination (avståndet från himmelsekvatorn, motsvarande latitud på jorden och avståndet från ekvatorn). Projektionen motsvarar den som används i en del kartböcker med himlens stjärnbilder.

[minimera]

Enligt mina beräkningar är intervallet de närmaste åren mellan 3/4 (t.ex. 2020) och 3/7 (t.ex. 2025). Den 4/7 blev den senast år 2009 och nästa gång 2092. Därefter förekommer även tillfällen så sent som den 7/7 (2116). Intervallet är då ungefär upp till 45-50 dagar före eller efter solen.

datum kl. Δδ
2020-04-03 23.59 -0,26°
2021-05-08 15.01 -4,19°
2022-06-22 06.19 -5,84°
2023-04-11 00.45 -2,60°
2024-05-23 08.13 -4,70°
2025-07-03 16.12 -6,79°
2026-04-23 21.01 -3,56°
2027-06-07 22.52 -5,21°
2028-04-04 07.28 -0,10°

I tabellen anges datum, klockslag (svensk normaltid) och vinkelavståndet vid konjunktionen i rektascension.

Man ser direkt att det är konjunktionerna 2020 och 2028 som är de närmaste och att det i så fall är värt en närmare titt på denna serie. Venus tar ungefär samma bana vart 8:e år – men bara ungefär samma.

Animationen ovan visar Venus skenbara banan framför stjärnhimlen vart 8:e år mellan 1964 och 2116 mellan den 16/3 och 6/8. Man ser att banan efter 8 år upprepas på ungefär samma sätt men att slingan förskjuts sakta med tiden. Du kan också notera att stjärnhimlen i bakgrunden sakta rör sig åt andra hållet – dessa på grund av jordaxelns precession (den gör ett varv på nästan 26.000 år). Man ser också att Venus till en början passerar söder om stjärnhopen Plejaderna, sedan ovanför och slutligen inte längre når fram till Sjustjärnorna för att därefter passerar långt söder om dem.

datum kl. Δδ Venus skenbara bana
1964-04-03 10.16 -1,13°
1972-04-03 09.01 -1,03°
1980-04-03 09.03 -0,92
1988-04-03 09.37 -0,80°
1996-04-03 11.13 -0,68°
2004-04-03 14.14 -0,55°
2012-04-03 18.13 -0,41°
2020-04-03 23.59 -0,26°
2028-04-04° 07.28 -0,10
2036-04-04 17.28 +0,07°
2044-04-05
2044-06-13
2044-06-21
05.52
22.27
05.07
+0,25°
-6,41°
-7,44°
2052-04-05
2052-06-03
2052-06-27
22.01
12.09
09.29
+0,45°
-4,46°
-7,99°
2060-04-06
2060-05-27
2060-06-30
19.17
08.08
01.32
+0,68°
-2,97°
-8,10°
2068-04-07
2068-05-20
2068-07-01
22.19
21.18
18.32
+0,92°
-1,64°
-8,11°
2076-04-09
2076-05-14
2076-07-03
13.00
10.20
01.06
+1,19°
-0,42°
-8,09°
2084-04-11
2084-05-07
2084-07-03
21.43
12.29
23.20
+1,50°
+0,69°
-8,05°
2092-04-16
2092-04-28
2092-07-04
15.47
09.20
17.10
+1,86°
+1,67°
-8,00°
2100-07-06 06.53 -7,93°
2108-07-06 17.48 -7,87°
2116-07-07 02.13 -7,80°

I tabellen anges datum, klockslag (svensk normaltid) och vinkelavståndet vid konjunktionen i rektascension.

Venus passerar söder om Alkyone fram till 2035. 2036 är det första gången på länge (typ ungefär 243 år) att aftonstjärnan passerar norr om Plejadernas ljusaste stjärna. 2044 – 2052 – 2060 – 2068 – 2076 står Venus tre gånger i konjunktion med Alkyone, varav en gång norr om den och två gånger söder om den. 2084 och 2092 passerar Venus två gånger norr om Alkyone och en gång söder om den. Därefter bara söder om den.
Venus kan passera nästan 2 grader norr om Alkyone och mer än 8 grader söder om den.


Venus som närmast Alkyone

Konjunktion i rektascension betyder dock inte att det är det närmaste avståndet mellan Venus och Alkyone just då. Det skulle bara vara fallet om Venus deklination inte ändrades när den passerar stjärnan. Men aftonstjärnans deklination ändras mycket, så att det närmsta avstånd till Alkyone i regel nås vid en annan tidpunkt och att avståndet då är ytterligare något mindre än i tabellen ovan.

Sedan rör sig Venus en del under ett dygn så att avståndet som vi kan observera från norra Europa när det är mörkt oftast är något större. Detta på grund av att Venus då redan har hunnit lämna den ”optimala” platsen.

Observera att tiderna i tabellen är svensk normaltid. Observationstidpunkten valdes så att solen befinner sig 12 grader under horisonten – alltså den nautiska skymningens slut – så att Plejaderna skulle kunna ses med blotta ögat.

datum tid Δmin obstid Δlok på himlen i kikaren
1964-04-03 17.43 1,08° | 20.15 1,09°
1972-04-03 15.53 0,98° | 20.15 1,00°
1980-04-03 15.18 0,88° | 20.15 0,90°
1988-04-03 15.10 0,77° | 20.15 0,79°
1996-04-03 16.02 0,65° | 20.16 0,67°
2004-04-03 18.12 0,52° | 20.16 0,53°
2012-04-03 21.17 0,39° | 20.19 0,40°
2020-04-04 02.01 0,25° | 20.16 0,33°
2028-04-04 08.17 0,10° | 20.19 0,44°
2036-04-04 16.55 0,06° | 20.19 0,13°
2044-04-05 03.37 0,24° | 20.20 0,35°
2052-04-05 17.46 0,43° | 20.23 0,44°
2060-04-06 12.22 0,64° | 20.26 0,69°
2068-04-07 11.55 0,87° | 20.29 0,90°
2076-04-08
2076-05-14
21.14
02.14
1,13°
0,36°
| 20.32
––.––
1,13°
–,––°
2084-04-10
2084-05-08
20.24
04.00
1,42°
0,60°
| 20.38
––.––
1,43°
–,––°
2092-04-14
2092-04-30
07.31
23.06
1,76°
1,48°
| 20.48
21.50
1,77°
1,48°


2100-04-21 12.43 2,36° | 21.12 ~2,4°
2108-04-18 20.34 4,14° | 21.01 ~4,1°
2116-04-16 11.45 6,26° | ––.–– –,––° x x

När möts Venus och månen nära Plejaderna?

Jag hittade åtminstone ett tillfälle då man skulle kunna se månens skära och Venus runt Plejaderna när de befinner sig mindre än 5 grader ifrån varandra.

Månen och Venus runt den öppna stjärnhopen Plejaderna på kvällen den 8 april 2084

Månen och Venus runt den öppna stjärnhopen Plejaderna på kvällen den 8 april 2084

Så det är trevligt konstellation att se fram emot 🙂


När syns Alkyone med blotta ögat

Plejadernas ljusaste stjärna är Alkyone. Den bleknar i skymningsljuset i april – med början i nordligaste Europa. Från sydligaste Sverige blir det svårt att hitta den någon gång efter den 20 april.

Så syns Alkyone från norra Europa med blotta ögat i april 2020

Så syns Alkyone från norra Europa med blotta ögat i april 2020

Plejaderna återkommer på morgonhimlen i juli med början i södra Sverige. I norr får man väntar till augusti.

Så syns Alkyone från norra Europa med blotta ögat under årets gång

Så syns Alkyone från norra Europa med blotta ögat under årets gång

Man ser direkt att visibiliteten inte är symmetriskt i förhållande till den 20 eller 21 maj. Skymningen varar mycket kortare i början på april än gryningen i början på juli. Bland annat därför har Plejaderna svårt att komma igång på morgonhimlen.


Plejaderna – Wiki

är en öppen stjärnhop i Oxens stjärnbild som fått sitt namn efter den grekiska mytologins namn för de sju nymferna, vilka var döttrar till Atlas och Pleione. Stjärnhopen är även känd som M45, efter sitt nummer i Messiers katalog, eller Sjustjärnorna. Hopen går även under smeknamnet de Sju systrarna.

 

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.