Beskrivning av månens visibilitetsdiagram

Ett exempel på månens visibilitetsdiagram
Önskad tidpunkt hittar du alltid genom att leta upp datumet till vänster (eller höger) i diagrammet och önskad klockslag längst upp (eller längst ner) i diagrammet. Där båda tidsuppgifter möts (alltså datum och tid) kan du avläsa hur mörkt himlen är, om månen är uppe, åt vilket håll den står och vilken månfas vi har.
De ljusa pilarna anger när månen går upp (pil uppåt) eller ner (pil neråt). Månens fas har ritats ut för varannan dag just vid den tiden då den passerar som högst i söder. Dagarna däremellan anges det istället dess höjd över horisonten – så att det blir lätt att avgöra om månen tar en hög eller låg bana över himlavalvet.
Du kan också avläsa när månen står exakt åt ett himmelsträck. Detta kan vara intressant för naturfotografer som vill ha månen åt ett särskilt väderstreck för att det finns en trevlig förgrund åt samma håll (en byggnad eller ett träd eller liknande).
För varje dag kan du för varje klockslag avgöra om månen lyser upp himlen eller inte och du kan se direkt när det blir riktigt mörkt ute.
Ju ljusare den blå färgen är i diagrammet desto ljusare är himlen ute vid vald tidpunkt.

Så använder du visibilitetsdiagrammet för månen

Här kommer ett praktiskt exempel på hur och för vilka ändamål man kan använda visibilitetsdiagrammet för månen.

Du vill t.ex. göra observationer på kvällen den 15 december och vill då ha en riktig mörk himmel. Bli månljuset störande och om inte, när kan jag då observera?

Ett exempel på månens visibilitetsdiagram
I diagrammet letar du upp datumet till vänster. Det här är alltså raden som är intressant för dig. Du ser också att det står 16 december på höger sidan för att vi passerar midnatt i diagrammet (den tjocka grå linjen i mitten). Kvällen den 15:e övergår ju i morgonen den 16 december på grund av datumskifte vid midnatt.

För att underlätta det hela, så har jag för det första gjort ett visibilitetsdiagram som enbart gäller natten mellan den 15:e och 16:e.
Ett exempel på månens visibilitetsdiagram; förstoring
Vi kan läsa av att solen går ner vid 15-tiden (om vi utgår från den röda pilen som pekar neråt på samma rad och läsa av klockslaget längst upp eller ner i diagrammet). Fortsätter vi längre åt höger i diagrammet (på samma rad) så ser vi att bakgrundsfärgen skiftar från orange till ljusblå och slutligen mörkblå – ungefär som himlen ute – ju senare det blir desto mörkare blir det ute. Vi ser också tre punkter.
Ett exempel på månens visibilitetsdiagram; förstoring förnatten
Här ser du en förstoring på förnatten den 15 december 2011

Den ljusblå pricken anger när den borgerliga skymningen slutar. I det här fallet strax före kl 16. Detta är tidpunkten när man brukar kunna se de ljusaste stjärnorna och när man brukar behöva använda ljus för att kunna läsa en bok.
Den mellanblå pricken talar om för dig när den nautiska skymningen slutar – i det här exemplet ungefär kl 16:45. Många stjärnor syns nu men skymningsljuset dröjer sig kvar åt det hållet där solen har gått ner.
Riktigt mörkt ute är det vid den astronomiska skymningens slut, som markerats med en mörkblå prick strax efter kl 17:30. (Jag vet att i det här läget är de mellanblå och mörkblå prickarna nästan identiska i färg…jag får be om överseende…)
En vit pil som pekar uppåt talar om för dig att månen går upp strax efter kl 21. Sedan ser du hur månen lyser upp himlen allt mer.
Månen står rakt österut strax före kl 22:30…

Ett exempel på månens visibilitetsdiagram; förstoring efternatten
…och mot sydost ca kl 01.45 (den 16:e december). Strax efter kl 04 passerar den söder och står då nästan 38 grader över horisonten.
Senare samma morgon finns månen i sydväst samtidigt som det blir allt ljusare. Du hittar samma markeringar för de olika gryningstider och när solen slutligen går upp.

Ett exempel på månens visibilitetsdiagram; förstoring månens fas
Månen är lite tjockare en halv avtagande, vilket du kan uppskatta genom att jämföra intill liggande månfaser.

Och därmed blev svaret för frågan, som jag ställde inledningsvis, att den bästa tiden för observationer är ungefär mellan kl 17:30 och strax efter kl 21:00 – alltså från den tidpunkten då den astronomiska skymningen slutar fram tills månen har gått upp.


Ett exempel på månens visibilitetsdiagram
Du kan ta fram mycket mer information med hjälp av diagrammet.
Så ser du t.ex. att månens upp- och nedgångar förskjuts med ca 1 ½ timmar varje dag.
Fullmåne är det natten mellan den 10:e och 11:e för att månen passerar då mitt i natten söder (jag vet att förklaringen inte är helt astronomisk korrekt men det får räcka i det här sammanhanget).
Kvällarna är helt fria från störande månljus mellan den 17:e och 28:e. Under perioden 25:e-28:e går månen visserligen ner först efter solnedgång – men den smala skäran hinner inte ljusa upp himlen så mycket att det skulle kunna bli störande – du ser att färgen är mörkblå även fram tills månen går ner kl 20:30.

André Franke