Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande

Månens och planeternas färd på stjärnhimlen

Månens (och planeternas färd) genom stjärnbilderna
Stjärnkartorna visar himlens stjärnbilder en bit söder och norr om himmelsekvatorn med deras officiella gränser (streckade linjer). Det används astronomernas koordinatsystem med rektascension (avståndet från vårdagjämningspunkten – motsvarande longitud på jorden och avståndet från nollmeridianen) och deklination (avståndet från himmelsekvatorn, motsvarande latitud på jorden och avståndet från ekvatorn). Projektionen motsvarar den som används i en del kartböcker med himlens stjärnbilder. Denna karta har dock försetts med olika bakgrundsfärger och blir en kombination av himmelskarta och visibilitetsdiagram.

Stjärnor och stjärnbilder på mörkgrå bakgrund syns definitivt inte och befinner sig för nära eller under horisonten när solen står under horisonten. Även skymningen och gryningen antyds genom ljusa färger. Stjärnor som syns bra ska finnas framför en mörkblå bakgrundsfärg.

Kartan är en kompromiss. Den ska gälla i en månad – men observationsmöjligheterna variera förstås under en månad. Bakgrundsfärgen, som står för visibiliteten, gäller exakt vid det datumet som anges intill månen (alltså i en smal lodrätt remsa runt månen).

Även det grå/svarta området är en kompromiss – den gäller för rätt ljusa stjärnor. De allra ljusaste objekten (som månen och Venus) syns ibland även när de befinner sig i det grå/svarta området. För svaga stjärnor skulle det grå/svarta området vara ännu större.

Månens position har ritats in för varje dag. Den gäller antingen på kvällen (k), på natten (dubbla datum), på morgonen (m) eller mitt på dagen – beroende på när månen skulle kunna ses som bäst. Positionerna för de ljusa planeterna och solen har ritats in för hela månaden. Den aktuella positionen då månen står som närmast en planet har ritats in med en tjockare prick och har försetts med namnet på planeten.

1–8 juni: Månen rör sig genom djurkretsens norra del från Fiskarna till Kräftan. Alldeles i början på månaden syns månens smala skära som avtar lågt över horisonten i gryningen och från och med 6:e syns månens smala skära som tilltar strax efter solnedgången.

9–16 juni: Månen rör sig från Kräftan sydvart till Vågen och tilltar. Den står nära Jupiter på kvällen den 11:e, nära Spica på kvällen den 14:e och nära Mars på kvällen den 16:e.

16–23 juni: Månen rör sig genom djurkretsens södra del från Vågen till Stenbocken och är ganska full belyst. Den passerar nära Mars natten mellan den 17:e och 18:e och nära Saturnus natten därpå.

22–30 juni: Månen rör sig norrut från Stenbocken till Valfisken och Väduren. Månen avtar och syns vartefter enbart på morgonhimlen.

Den animerade grafiken visar hur det egentligen skulle se ut om man gjorde en karta för varje dag under hela månaden. Här ser du hur det grå/svarta området flyttas tillsammans med solen och hur månen och planeterna rör på sig.

Den animerade grafiken visar hur det ser ut mittemot solen. Det som syns mitt i grafiken passerar himlen i söder precis när solen står som lägst under horisonten i norr mitt i natten. Allt i vänster i grafiken syns bättre på efternatten och morgonen och allt till höger i grafiken syns bäst på kvällen och förnatten.

Åter till toppen

Stjärnkarta i mitten av månaden när det är som mörkast

Stjärnkartan är en så kallad fisheye-projektion – alltså hela himlen visas på en gång. Kanten motsvarar horisonten och mittpunkten motsvarar punkten på himlen som befinner sig rakt över ditt huvud. Vid kanterna visas väderstreck och så som kartan publiceras visar den stjärnhimlen mot söder så som du ser den på himlen. Tittar du mot väster så måste du rotera kartan ett kvarts varv medsols så att ”V” hamnar i underkanten av grafiken.

Nätterna är så pass ljusa att det bara syns ett fåtal stjärnor när det är som mörkast en bit efter midnatt. Det som dominerar mot sydost är Sommartriangeln, som består av Vega i Lyran, Deneb i Svanen och Altair i Örnen. Mot väster syns Arcturus i Björnvaktaren. Karlavagnen, som står högt i nordväst, kan vara svårt att upptäcka för att inte alla dess stjärnor syns. Samma sak gäller för Cassiopeja eller himlens ”W” mittemot på andra sidan Polstjärnan. Lågt i norr ser du troligen Capella, Kuskens ljusaste stjärna. Solen befinner sig rakt nedanför den under horisonten. I väster håller Jupiter att gå ner och mot söder eller sydväst syns Mars och Saturnus lågt över horisonten.

Åter till toppen

Solen

Solen rör sig genom Oxen och fortsätter sin färd genom Tvillingarna från och med 21 juni. Solen når sin nordligaste punkt på sin skenbara bana den 21 juni kl 00:34 svensk sommartid. Det är då sommarsolstånd inträffar och den befinner sig då 23° 26′ norr om himmelsekvatorn.

Eftersom sommarsolstånd inträffar mitt i natten mellan den 20:e och 21:e så är det inte så enkelt att avgöra vilken dag som är årets längsta dag – men däremot är det klart att natten mellan den 20:e och 21:e måste vara årets kortaste natt. Låt oss för enkelhetens skull säga att vi i praktiken har två årets längsta dagar, nämligen den 20:e och den 21:e. För stora delar av landet är det dock faktiskt den 20:e som är årets längsta dag. I Norrköping befinner sig solen 18 timmar och 22 minuter över horisonten och natten varar därmed 5 timmar och 38 minuter – från solnedgång till soluppgång. Dagsljus har vi i 21 timmar och 6 minuter – tiden från när den borgerliga gryningen börjar tills den borgerliga skymningen slutar. Det är också nu som solen rör sig som högst över himlarvalvet. Den står nästan 55 grader över horisonten när den passerar i söder. Tidigaste soluppgången inträffar dock redan runt den 18:e (kl 03:46) och senaste solnedgången först den 22:e och 23:e (kl 22:08). Detta på grund att solen passerar allt senare i söder.

Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går upp i norra Europa denna månad. Tidsangivelserna är i svensk sommartid. Du kan följa förändringen under månadens lopp.

Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går ner i norra Europa denna månad. Tidsangivelserna är i svensk sommartid. Du kan följa förändringen under månadens lopp.

Den animerade grafiken Grafiken visar dagens längd i timmar och minuter för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagens längd definieras som den tid som solen befinner sig över horisonten, dvs. tiden från soluppgång till solnedgång. Beräkningarna avser solens överkant – alltså från första till sista solstråle vid en ideal horisont.

Den animerade grafiken Grafiken visar antal timmar och minuter med dagsljus för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagsljus är enligt den astronomiska definitionen den tiden som solen befinner sig högre än -6 grader på himlen. Rent praktiskt ät det tiden som solen befinner sig över horisonten plus tiden som den borgerliga gryningen och den borgerliga skymningen varar. Just vid den borgerliga skymningens slut och den borgerliga gryningens början befinner sig solen 6 grader under horisonten. Det är fram till dess eller från och med då man i allmänhet har tillräckligt med ljus ute för att man ska kunna läsa en bok utan att behöva använda sig av andra ljuskällor.
Man har alltså alltid en längre tid med dagsljus än tiden som solen befinner sig över horisonten.

Åter till toppen

Skymning, gryning och månsken

Ibland är det viktigt att kunna bedöma om det är ljust eller mörkt ute, om månen lyser upp natthimlen eller inte. Det kan du ta reda på här.

Skymning, gryning, månljus och mörka nätter: Diagrammet visar när solen går ner (röda pilar neråt) och hur himlen blir mörkare under kvällen. Tidpunkterna för den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen har markerats med ljusblå/mellanblå/mörkblå punkter. Man ser också vilka nätter som är helt mörka och vilka nätter som lyses upp av månen. Mest påtagligt blir det förstås vid fullmåne. Diagrammet visar också hur det blir ljusare på morgonen – när den astronomiska, nautiska och borgerliga gryningen börjar och när solen slutligen går upp (röda pilar uppåt). Månens upp- och nedgångar har markerats med vita pilar. Månens faser har ritats in för varannan dag just vid tidpunkten då den passerar i söder. Dagarna däremellan anges istället höjden över horisonten när den passerar som högst i söder.
Den astronomiska skymningen och gryningen slutade upphöra redan i april och den nautiska skymningen och gryningen äger rum en sista gång på tidiga morgonen den 17 maj vid 01-tiden då solen hamnar en sista gång lägre än 12 grader under horisonten.
Mer om hur du tolkar diagrammet kan du få reda här.

Skymningen och gryningen varar olika länge beroende på årstid – det har du säkert lagt märke till. Speciellt på våren och hösten blir det mörkt ganska fort efter solnedgången medan det dröjer mycket längre på Sommaren och faktiskt lite längre även på vintern. Det hela beror på hur pass brant solen går ner vid horisonten – alltså vinkeln mellan solens dagliga bana på himlen och horisonten.

Skymningens och gryningens varaktighet: Diagrammet visar skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter och gäller för Norrköpings breddgrad, dvs. ungefär 58,6 grader nordlig latitud. Det gäller under innevarande månad. Datum anges uppe och nere i grafiken och timmar och minuter till höger och vänster. Man skiljer mellan den borgerliga, nautiska och astronomiska skymningen / gryningen. Den borgerliga skymningen/gryningen slutar/börjar ca 1 timme och 10 minuter efter solnedgången/före soluppgången i början på månaden. Vid sommarsolstånd ökar varaktigheten till ca 1 timme och 20 minuter. I början på månaden varar den halva natten ungefär i 3 timmar och vid sommarsolstånd lite drygt 2 timmar och 45 minuter.

För att kunna göra en bedömning om skymningen eller gryningen varar särskilt kort eller lång är det bäst att ta en titt på hur förhållanden ändras under ett helt år.

Samma som ovan fastän för hela året 2016. Skymningen (och samma gäller även för gryningen) varar längre på vintern än på våren. detta har att göra med solens flackare vinkel när den går ner (upp). Skymningen är som kortast på senvintern och tidiga våren. Lägg märke till att den astronomiska skymningen (gryningen) är som kortast redan vid månadsskifte februari/mars med ca 2 timmar och 15 minuter. Däremot är den borgerliga skymningen/gryningen som kortast först i mitten på mars (och inte vid vårdagjämningen heller!) med ca 40 minuter. Mellan vårdagjämning och höstdagjämning ser du en vit yta – det är tiden då natten är kortare än 12 timmar eller halva natten är kortare än 6 timmar. Denna yta har sitt minimum vid sommarsolstånd med ca 2 timmar och 50 minuter – så i Norrköping är årets kortaste natt ungefär 5 timmar och 40 minuter lång. Du ser att den astronomiska skymningen är lika lång som halva natten i slutet på april. Då övergår den direkt i den astronomiska gryningen och slutar således inte längre. Det samma händer med den nautiska skymningen i mitten på maj. Den ända skymningen som fortfarande slutar på sommaren är den borgerliga. Den varar som längst ungefär 1 timme och drygt 20 minuter vid sommarsolstånd. Därefter blir nätterna längre igen och den nautiska skymningen börjar och slutar igen i slutet på juli och den astronomiska i mitten på augusti. Vid månadsskifte september/oktober varar den borgerliga skymningen/gryningen som kortast, medan den astronomiska är som kortast först i mitten på oktober. Därefter blir skymningen och gryningen sakta längre och når sitt andra maximum vid vintersolstånd (borgerlig skymning ca 55 minuter, astronomisk skymning ca 2 timmar och 40 minuter.

Skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter för norra Europa under innevarande månad. Den varierar inte bara med tiden utan även med breddgraden. Rent allmänt sett så varar skymningen och gryningen längre ju längre norrut man befinner sig.

Åter till toppen

Månen

Månens faser
sista visibilitet		03 juni 2016 kl. 03:47
	Nymåne	05 juni 2016 kl. 05:00
första visibilitet		06 juni 2016 kl. 22:19
	Första kvarteret	12 juni 2016 kl. 10:10
	Fullmåne	20 juni 2016 kl. 13:02
	Sista kvarteret	27 juni 2016 kl. 20:19

Månens extrema avstånd till jorden (avser jordens centrum)
närmast	361.138,0 km	03 juni 2016 kl. 12:54
fjärmast	405.025,0 km	15 juni 2016 kl. 13:59

Månens faser, upp- och nedgångar: Grafiken visar månens fas för varje dag i månaden. Datumet anges uppe till vänster i varje ruta. Månens fas och lutning gäller exakt när månen passerar söder i Norrköping. Klockslag till det anges nedanför månen. Till höger om denna uppgift nämns månens höjd över horisonten och till vänster stjärnbilden som månen befinner sig i. Det används av platsskäl de latinska förkortningarna – som t.ex. Gem för Gemini – Tvillingarna. Månen hamnar inte bara i de 12 kända djurkretstecken utan även i en del kanske mer udda stjärnbilder som t.ex. Sextanten (Sex), Orion (Ori) – men bara i dess allra nordligaste del), Ormbäraren (Oph) eller Valfisken (Cet). Månens belysta andel i procent anges ovanför månen. Månens skenbara diameter vid denna tidpunkt anges längst uppe till höger i rutan. När månen går upp och ner anges längre ner i rutan. Då visas också hur månen lutar just när den går upp eller ner. Åtminstone en gång i månaden passerar månen inte söder under ett helt dygn och vid andra tillfällen sker ingen upp- eller nedgång under ett dygn. Då visas förstås inte detta fenomen och så står det i stället att fenomenet ej inträffar. När det gäller solen är vi vana vid att den först går upp på morgonen, därefter passerar söder på dagen och slutligen går ner på kvällen (i regel i alla fall). Månen gör det vissa dagar. Men eftersom den rör sig runt jorden så sker passagen i söder ungefär 50 minuter senare för varje dag. Detta har till följd att månen kan gå ner först, går upp senare på dagen och inte hinner passera söder alls. Eller så passerar den först söder, går ner och går upp sedan. Längre norrut kan månen till och med går upp eller ner två gånger om dagen men det sker bara ytterst sällan. Månen kan alltså gott och väl gå ner först och upp sedan. Tidpunkten för månens uppgång anges alltså alltid till vänster, tidpunkten för månens nedgång till höger och passagen i söder däremellan ovanför båda dessa uppgifter. Det gäller sedan bara att kolla tiderna och ordna dessa i kronologisk ordning. Det är det fenomenet som sker först med det tidigaste klockslag osv. Diagrammet tar dessutom hänsyn till om himlen i verkligheten är ljus eller mörk. Så ska du enkelt kunna se om månen är lätt eller svårt att hitta. En smal skära syns svårt på dagen eller månen är svårare att upptäcka när den går upp eller ner när himlen är ljus. Däremot syns även månens tunna skära bra när himlen är mörk och då kan du dessutom se jordskenet på månen – jorden reflekterade ljus som lyser upp månens mörka del – liksom fullmånen lyser upp våra mörka nätter. Tiderna anges i svensk normaltid!

Månens position på himlen under hela dygnet: Vill du veta om och var du kan hitta månen? Här får du svaret. Ett diagram som anger för varje dag och klockslag var månen finns (åt vilket väderstreck den står och hur högt över horisonten den befinner sig och vilken månfas vi har). Datum anges till höger och vänster och klockslag ovanför och nedanför i svensk sommartid.

Grafiken visar månfaserna för varannan dag precis vid tidpunkten då månen passerar i söder. Dagarna däremellan anges höjden över horisonten när den står mot söder – 0 grader skulle betyda att månen då står precis vid horisonten och 90 grader att den skulle befinner sig rakt ovanför ditt huvud. Månen når dock inte dessa extremvärden i Norrköping när den passerar i söder, som du kan se. Värdena pendlar mellan ca 12 och 49 grader – så ibland drar månen ungefär samma bana på himlen som solen på sommaren och ibland samma bana som solen på vintern – fastän allt detta under en månad.
Det du kan se är att månen passerar ungefär 50 minuter senare i söder varje dag och att den då också kan luta en del – beroende på om den är på väg mot nordligare eller sydligare trakter i djurkretsen.

Månens position efter solnedgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga skymningens slut. Höjden över horisonten anges i grader till vänster i grafiken och väderstrecken hittar du längs horisonten. En höjd på 10 grader uppfattas i allmänhet som en bra bit över horisonten, 30 grader som halvhögt på himlen och 60 grader som mycket högt. I norra Sverige står månen i vanliga fall lägre över horisonten (gäller väderstreck från öster över syd till väst) och för platser söder om Norrköping gäller att månen står i regel något högre över horisonten.

Månens position när det är som mörkast mitt i natten: Grafiken visar månens position på himlen när det är som mörkast, dvs. när solen står som djupast under horisonten i norr mitt i natten – om du skulle vara vaken då…

Månens position före soluppgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga gryningens början. Du ser hur månen hamnar en bra bit längre åt vänster (österut) på himlen morgon efter morgon.

Åter till toppen

Merkurius

Merkurius lämnar Väduren den 6:e och fortsätter sin skenbara färd genom Oxen. Den 30:e når den snabba planeten stjärnbilden Tvillingarna. Vinkelavståndet till solen är som störst den 5:e med drygt 24 grader. Därefter minskar elongationen igen – till enbart 8 grader i slutet på månaden.

Diagrammet för att snabbt kunna se om planeten i fråga är synlig för blotta ögat (grönt) eller inte (rött). Grafiken gäller för en månad och för norra Europa från 52 till 72 graders nordlig latitud. Du kan kolla enkelt om en planet även syns på dina breddgrader om du nu inte råkar bo just i Norrköping… Titta på den breddgraden du bor på. Som du ser så syns Merkurius denna månad inte alls.

Visibilitetsdiagrammet visar när Merkurius går upp (ljusblå pilar) och när solen går upp (röda pilar) denna månad. Den solnära planeten går upp tidigare än solen under hela månaden men som mest enbart lite drygt 45 minuter – vilket är alldeles för kort för att man skulle kunna se Merkurius på morgonhimlen.

Åter till toppen

Venus

Venus lämnar Oxen den 18:e och fortsätter sin skenbara färd därefter genom Tvillingarna. Vinkelavståndet till solen minskar till nästan 0 grader natten till den 7:e då Venus befinner sig i övre konjunktion med solen (bortom solen). Denna gång passerar Venus verkligen bakom solen – och inte strax ovanför eller nedanför den. Fram till slutet på månaden ökar vinkelavståndet till solen till nästan 7 grader.

Grafiken visar om Venus är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja och mörk grönt betyder mycket bra eller strålande. Morgonstjärnan är osynlig för att den står för nära solen. Alldeles i slutet på månaden kan experter möjligen hitta Venus från sydligaste Sverige strax efter solnedgången (med hjälp av en kikare).

Grafiken visar himlen mot nordväst vid solnedgången. I slutet på månaden står Venus lågt över horisonten men himlen är fortfarande för ljust och aftonstjärnan befinner sig alldeles för nära solen.

Visibilitetsdiagrammet visar när Venus går ner (ljusblå pilar som pekar neråt) och när solen går ner (röda pilar som pekar neråt). Venus går ner efter solen efter den 8:e. I slutet på månaden går den ner ca 30 minuter efter solen.

Åter till toppen

Mars

Mars rör sig retrograd, dvs. mot solens rörelse, genom Vågen och Mars skenbara färd blir allt långsammare. Alldeles i slutet på månaden blir den stillastående och byter färdriktning. Vår röda grannplanet befinner sig ca 21 grader söder om himmelsekvatorn. Vinkelavståndet till solen minskar snabbt från 168 till 134 grader. Mars tappar ljusstyrka för att avståndet mellan jorden och vår yttre granne ökar.

Grafiken visar om Mars är synlig för blotta ögat eller inte från norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Mars syns bra från landets södra del och inte alls från norra Sverige.

Grafiken visar Mars och Saturnus position på himlen mot söder vid den borgerliga skymningens slut. Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan (ca 1 timme och 20 minuter efter solnedgången). Båda planeterna befinner sig rätt lågt över horisonten. Till en början står Mars lite högre än Saturnus, i slutet är det ringplaneten som står lite högre upp över horisonten än vår röda grannplanet.

Visibilitetsdiagrammet visar när Mars (ljusblå pilar) går ner och när solen (röda pilar) går ner och upp denna månad. Mars går ner strax efter kl. 03 i början på månaden och strax efter kl. 01 i slutet. Mars syns ungefär från 20 minuter efter att solen har gått ner fram till ungefär 20 minuter innan den går ner. Den passerar som högst 10 grader över horisonten i söder strax före midnatt i början på månaden och redan vid solnedgången vid sommarsolståndet.

Animeringen visar himlen mot söder och väster under månadens lopp vid den borgerliga skymningens slut. Du kan då se tre planeter samtidigt – Jupiter, som är på väg ner i väster och Mars och Saturnus mot söder – lågt över horisonten. Mars och Jupiter lyser nästan lika stark i början på månaden.

Grafiken visar himlen mot söder på kvällen den 1:e kl. 23:45. Himlen är fortfarande ganska ljus och bara ett fåtal stjärnor syns. Du kan inte missa Mars, som befinner sig nästan rakt mot söder men ganska lågt över horisonten. En bit till vänster om den hittar du Saturnus, som är betydligt svagare men ändå ljusare än de flesta stjärnor. Snett nedanför Mars och Saturnus hittar du Antares – Skorpionens ljusaste stjärna.

Samma som ovan fastän den 17:e kl. 23:45. Nu är det Saturnus som finns rakt mot söder tillsammans med Antares som i sin tur står snett nedanför ringplaneten. Mars finns en bit till höger om dem och just denna kväll finns även månen snett ovanför till vänster om Mars – säkert en trevlig vy.

Samma som ovan fastän den 30:e kl. 23:45. Mars hamnar allt lägre över horisonten och vår röda grannplanet har också blivit lite ljussvagare. Saturnus finns lite högre upp på himlen en bra bit till vänster om Mars. Antares är antagligen rätt svårt eller inte alls att se med blotta ögat.

Grafiken visar himlen mot söder och sydsydväst på sena kvällen den 16:e och 17:e. Första kvällen står månen snett ovanför till höger om Mars, kvällen därpå snett ovanför till vänster om den. Saturnus finns en bra bit till vänster om dem och även Antares syns snett nedanför till höger om ringplaneten.

Åter till toppen

Jupiter

Jupiter rör sig sakta söderut genom Lejonet. Solsystemets största planet befinner sig ca 7 grader norr om himmelsekvatorn. Vinkelavståndet till solen minskar snabbt från 93 grader till 68 grader under månadens lopp.

Grafiken visar om Jupiter är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja och mörk grönt betyder att du inte kan missa den. Jupiter syns till en början fortfarande bra från södra Sverige. Förhållanden försämras sakta och Jupiter blir i princip osynlig ner mot mellersta Norrland i slutet av månaden.

Grafiken visar Jupiters position på kvällshimlen mot väster vid den borgerliga skymningens slut (ungefär 1 timme och 20 minuter efter solnedgången). Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå punkter i visibilitetsdiagrammet nedan. Jupiter hamnar allt lägre över horisonten mot väster.

Visibilitetsdiagrammet visar att Jupiter syns främst på kvällen. Den går ner strax efter kl. 02 i början på månaden och strax efter midnatt i slutet. Solsystemets största planet blir synlig strax efter solnedgången i början på månaden. i slutet dröjer det lite längre innan den blir synlig i skymningen för att den hamnar allt närmare solen.

Grafiken visar himlen mot sydväst på sena kvällen den 11:e kl. 23:55. Jupiter lyser en bit över horisonten mot väster och halvmånen passerar snett nedanför till vänster om den. Möjligen hinner du se även Regulus, som står en bit till höger om dem.

Åter till toppen

Saturnus

Saturnus rör sig mot solens rörelse genom Ormbäraren. Ringplaneten befinner sig ca 21 grader söder om himmelsekvatorn – och drar därmed en ganska låg bana över himlen. Den står i opposition den 3:e och befinner sig då nästa exakt mittemot solen – 178 grader är elongationen. Vinkelavståndet till solen minskar snabbt från 177 till 152 grader under månadens lopp.

Grafiken visar om Saturnus är synlig för blotta ögat i norra Europa eller inte . Rött betyder nej, grönt betyder ja. Från södra Sverige är det inga problem att se Saturnus, den syns halvbra – vilket betyder att den är lätt att hitta för vana observatörer och lite svårare att identifiera eller hitta för mer ovana eller nybörjare. Ju längre norrut man befinner sig ju sämre syns ringplaneten. Redan från södra Norrland blir det svårt att få syn på Saturnus och den är definitivt osynlig från mellersta och norra Norrland.

Samma diagram som ovan fast för hela året och hela världen. Medan Saturnus syns ganska dålig eller inte alls från nordligaste Europa så syns den mest bra längre söderut i år. I slutet på november och större delen av december syns Saturnus inte någonstans på jorden för att den står för nära solen då.

Grafiken visar Mars och Saturnus position på himlen mot söder vid den borgerliga skymningens slut. Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan (ca 1 timme och 20 minuter efter solnedgången). Båda planeterna befinner sig rätt lågt över horisonten. Till en början står Mars lite högre än Saturnus, i slutet är det ringplaneten som står lite högre upp över horisonten än vår röda grannplanet.

Visibilitetsdiagrammet visar att Saturnus går ner vid soluppgången i mitten av månaden och ungefär kl. 02:30 i slutet på månaden. Ringplaneten passerar som högst 11 grader över horisonten i söder vid kl. 01 i början på månaden och redan vid kl. 23 i slutet.

Grafiken visar himlen mot söder och sydsydväst på sena kvällen den 18:e kl. 23:55. Fullmånen står snett ovanför till höger om Saturnus och båda står i sin tur ovanför Antares och till vänster om ljusa Mars.

Åter till toppen

Uppgifterna är beräknade för Norrköpings horisont och anges i sommartid/normaltid beroende på vilken som gäller.
Denna sida uppdaterades senast den 12 maj 2016.

Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande