På himlen i december 2016

Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande

Månens och planeternas färd på stjärnhimlen

Månens (och planeternas färd) genom stjärnbilderna
Stjärnkartorna visar himlens stjärnbilder en bit söder och norr om himmelsekvatorn med deras officiella gränser (streckade linjer). Det används astronomernas koordinatsystem med rektascension (avståndet från vårdagjämningspunkten – motsvarande longitud på jorden och avståndet från nollmeridianen) och deklination (avståndet från himmelsekvatorn, motsvarande latitud på jorden och avståndet från ekvatorn). Projektionen motsvarar den som används i en del kartböcker med himlens stjärnbilder. Denna karta har dock försetts med olika bakgrundsfärger och blir en kombination av himmelskarta och visibilitetsdiagram.

Stjärnor och stjärnbilder på mörkgrå bakgrund syns definitivt inte och befinner sig för nära eller under horisonten när solen står under horisonten. Även skymningen och gryningen antyds genom ljusa färger. Stjärnor som syns bra ska finnas framför en mörkblå bakgrundsfärg.

Kartan är en kompromiss. Den ska gälla i en månad – men observationsmöjligheterna variera förstås under en månad. Bakgrundsfärgen, som står för visibiliteten, gäller exakt vid det datumet som anges intill månen (alltså i en smal lodrätt remsa runt månen).

Även det grå/svarta området är en kompromiss – den gäller för rätt ljusa stjärnor. De allra ljusaste objekten (som månen och Venus) syns ibland även när de befinner sig i det grå/svarta området. För svaga stjärnor skulle det grå/svarta området vara ännu större.

Månens position har ritats in för varje dag. Den gäller antingen på kvällen (k), på natten (dubbla datum), på morgonen (m) eller mitt på dagen – beroende på när månen skulle kunna ses som bäst. Positionerna för de ljusa planeterna och solen har ritats in för hela månaden. Den aktuella positionen då månen står som närmast en planet har ritats in med en tjockare prick och har försetts med namnet på planeten.


1–8 december: Månen rör sig från djurkretsens södra del i Skytten nordvart till Fiskarna och tilltar. Månen syns på kvällen och den passerar Venus den 3:e och Mars den 5:e.


9–16 december: Månen rör sig från Fiskarna och Valfisken norrut till Tvillingarna. Den tilltar och fullmånen inträffar den 14:e.


17–24 december: Månen starta i Kräftan och rör sig söderut mot Vågen varvid den avtar. Den syns på morgonen och passerar nära Jupiter den 22:e och 23:e.


24–31 december: Månen rör sig genom djurkretsens södra del från Vågen till Stenbocken. Månens skära syns ganska lätt på morgonhimlen fram till den 27:e, möjligen med hjälp av en kikare även den 28:e. Den 29:e är det nymåne och månen förblir osynlig. Redan den 30:e kan man vid bra förhållanden se den tunna tilltagande månskäran strax efter solnedgången.


Den animerade grafiken visar hur det egentligen skulle se ut om man gjorde en karta för varje dag under hela månaden. Här ser du hur det grå/svarta området flyttas tillsammans med solen och hur månen och planeterna rör på sig.


Den animerade grafiken visar hur det ser ut mittemot solen. Det som syns mitt i grafiken passerar himlen i söder precis när solen står som lägst under horisonten i norr mitt i natten. Allt i vänster i grafiken syns bättre på efternatten och morgonen och allt till höger i grafiken syns bäst på kvällen och förnatten.

Åter till toppen

Stjärnkarta i mitten av månaden mitt i natten


Stjärnkartan är en så kallad fisheye-projektion – alltså hela himlen visas på en gång. Kanten motsvarar horisonten och mittpunkten motsvarar punkten på himlen som befinner sig rakt över ditt huvud. Vid kanterna visas väderstreck och så som kartan publiceras visar den stjärnhimlen mot söder så som du ser den på himlen. Tittar du mot väster så måste du rotera kartan ett kvarts varv medsols så att ”V” hamnar i underkanten av grafiken.

Mitt i natten är Pegasuskvadraten redan på väg ner i väster. Den består egentligen av tre stjärnor som tillhör Pegasus (Peg) och den fjärde uppe till vänster ingår redan i stjärnbilden Andromeda (And). Fiskarna (Psc) intill Pegasus håller också att försvinna i horisontdiset. Nedanför Andromeda hittar du Triangeln (Tri) och Väduren (Ari) högt i sydväst. Följer vi den röda linjen (solens skenbara bana, ekliptikan) så ser vi Oxen (Tau) med stjärnhopen Plejaderna. Du ser också Tvillingarna (Gem) med Castor och Pollux rätt högt över horisonten mot sydsydost. Kräftan (Cnc) med sina svaga stjärnor är lite svårare att hitta och Lejonet (Leo) har precis kommit upp över horisontdiset i öster. Vinterns tecken finns också redan på himlen – den så kallade Vintersexkanten – som består av Capella i Kusken (Aur) rakt över ditt huvud, Pollux, Procyon i Lilla hunden (CMi), Sirius i Stora Hunden (CMa), Rigel i Orion (Ori) och Aldebaran. När du tittar mot norr, så får du vrida kartan med 180 grader. Du ser att Karlavagnen (en del av Stora Björnen UMa) finns halvhögt över horisonten i nordost på väg upp och handtaget pekar mot horisonten. Pilen visar vägen mot Polstjärnan som finns i Lilla björnen (UMi). I nordväst finns bara delar av Sommartriangeln kvar, nämligen Deneb i Svanen (Cyg) och Vega i Lyran (Lyr). Cassiopeja (Cas) eller himlens ”W” finns högt på himlen i nordväst. För att göra stjärnkartan inte ännu mer oöverskådlig används de astronomiska förkortningarna för stjärnbildernas namn på stjärnkartan. Så står exempelvis CMi för det latinska uttrycket Canes Minor – vilket betyder Lilla hunden.

Åter till toppen

Solen


Solen fortsätter sin färd genom Ormbäraren och når den 18 december Skytten. Därmed håller den till i djurkretsens sydligaste del. Ekliptikans sydligaste punkt passerar solen på morgonen den 21:e kl. 11:44. Det är då vintersolstånd inträffar. Därmed är natten mellan den 20:e och 21:e och natten mellan den 21:e och 22:e i princip årets längsta nätter och den 21:e årets kortaste dag.


Soluppgångarna försenas med runt en halv timme under månaden till ca kl 08:45 i sista decemberveckan. På grund av att solen passerar allt senare i söder, så vänder det på morgonen först den 28 december. På kvällen vänder det redan 16:e. Vid mitten av månaden går solen ner vid 15 tiden, ca 10 minuter tidigare än i början och slutet på december.


Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går upp i norra Europa denna månad. Tidsangivelserna är i svensk sommartid. Du kan följa förändringen under månadens lopp.


Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går ner i norra Europa denna månad. Tidsangivelserna är i svensk sommartid. Du kan följa förändringen under månadens lopp.


Den animerade grafiken Grafiken visar dagens längd i timmar och minuter för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagens längd definieras som den tid som solen befinner sig över horisonten, dvs. tiden från soluppgång till solnedgång. Beräkningarna avser solens överkant – alltså från första till sista solstråle vid en ideal horisont.


Den animerade grafiken Grafiken visar antal timmar och minuter med dagsljus för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagsljus är enligt den astronomiska definitionen den tiden som solen befinner sig högre än -6 grader på himlen. Rent praktiskt ät det tiden som solen befinner sig över horisonten plus tiden som den borgerliga gryningen och den borgerliga skymningen varar. Just vid den borgerliga skymningens slut och den borgerliga gryningens början befinner sig solen 6 grader under horisonten. Det är fram till dess eller från och med då man i allmänhet har tillräckligt med ljus ute för att man ska kunna läsa en bok utan att behöva använda sig av andra ljuskällor.
Man har alltså alltid en längre tid med dagsljus än tiden som solen befinner sig över horisonten.

Åter till toppen

Skymning, gryning och månsken

Ibland är det viktigt att kunna bedöma om det är ljust eller mörkt ute, om månen lyser upp natthimlen eller inte. Det kan du ta reda på här.


Skymning, gryning, månljus och mörka nätter: Diagrammet visar när solen går ner (röda pilar neråt) och hur himlen blir mörkare under kvällen. Tidpunkterna för den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen har markerats med ljusblå/mellanblå/mörkblå punkter. Man ser också vilka nätter som är helt mörka och vilka nätter som lyses upp av månen. Mest påtagligt blir det förstås vid fullmåne. Diagrammet visar också hur det blir ljusare på morgonen – när den astronomiska, nautiska och borgerliga gryningen börjar och när solen slutligen går upp (röda pilar uppåt). Månens upp- och nedgångar har markerats med vita pilar. Månens faser har ritats in för varannan dag just vid tidpunkten då den passerar i söder. Dagarna däremellan anges istället höjden över horisonten när den passerar som högst i söder.
Mer om hur du tolkar diagrammet kan du få reda här.

Skymningen och gryningen varar olika länge beroende på årstid – det har du säkert lagt märke till. Speciellt på våren och hösten blir det mörkt ganska fort efter solnedgången medan det dröjer mycket längre på Sommaren och faktiskt lite längre även på vintern. Det hela beror på hur pass brant solen går ner vid horisonten – alltså vinkeln mellan solens dagliga bana på himlen och horisonten.


Skymningens och gryningens varaktighet: Diagrammet visar skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter och gäller för Norrköpings breddgrad, dvs. ungefär 58,6 grader nordlig latitud för en månad åt gången. Datum anges uppe och nere i grafiken och timmar och minuter till höger och vänster. Man skiljer mellan den borgerliga, nautiska och astronomiska skymningen / gryningen. Den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen slutar ca 50 minuter/ 1 timme 45 minuter/ 2 timmar 35 minuter efter solnedgången.


Samma som ovan fastän för hela året 2016. Skymningen (och samma gäller även för gryningen) varar längre på vintern än på våren. detta har att göra med solens flackare vinkel när den går ner (upp). Skymningen är som kortast på senvintern och tidiga våren. Lägg märke till att den astronomiska skymningen (gryningen) är som kortast redan vid månadsskifte februari/mars med ca 2 timmar och 15 minuter. Däremot är den borgerliga skymningen/gryningen som kortast först i mitten på mars (och inte vid vårdagjämningen heller!) med ca 40 minuter. Mellan vårdagjämning och höstdagjämning ser du en vit yta – det är tiden då natten är kortare än 12 timmar eller halva natten är kortare än 6 timmar. Denna yta har sitt minimum vid sommarsolstånd med ca 2 timmar och 50 minuter – så i Norrköping är årets kortaste natt ungefär 5 timmar och 40 minuter lång. Du ser att den astronomiska skymningen är lika lång som halva natten i slutet på april. Då övergår den direkt i den astronomiska gryningen och slutar således inte längre. Det samma händer med den nautiska skymningen i mitten på maj. Den ända skymningen som fortfarande slutar på sommaren är den borgerliga. Den varar som längst ungefär 1 timme och drygt 20 minuter vid sommarsolstånd. Därefter blir nätterna längre igen och den nautiska skymningen börjar och slutar igen i slutet på juli och den astronomiska i mitten på augusti. Vid månadsskifte september/oktober varar den borgerliga skymningen/gryningen som kortast, medan den astronomiska är som kortast först i mitten på oktober. Därefter blir skymningen och gryningen sakta längre och når sitt andra maximum vid vintersolstånd (borgerlig skymning ca 55 minuter, astronomisk skymning ca 2 timmar och 40 minuter.


Skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter för norra Europa under innevarande månad. Den varierar inte bara med tiden utan även med breddgraden. Rent allmänt sett så varar skymningen och gryningen längre ju längre norrut man befinner sig.

Åter till toppen

Månen

Månens faser
Första kvarteret 07 december 2016 kl. 10:03
Fullmåne 14 december 2016 kl. 01:06
Sista kvarteret 21 december 2016 kl. 02:56
sista visibilitet 28 december 2016 kl. 08:09 (kikare behövs)
Nymåne 29 december 2016 kl. 07:53
första visibilitet 30 december 2016 kl. 15:56 (vid bra förhållanden)
Månens extrema avstånd till jorden (avser jordens centrum)
närmast 358.465,3 km 13 december 2016 kl. 00:30
fjärmast 405.868,1 km 25 december 2016 kl. 06:54


Månens faser, upp- och nedgångar: Grafiken visar månens fas för varje dag i månaden. Datumet anges uppe till vänster i varje ruta. Månens fas och lutning gäller exakt när månen passerar söder i Norrköping. Klockslag till det anges nedanför månen. Till höger om denna uppgift nämns månens höjd över horisonten och till vänster stjärnbilden som månen befinner sig i. Det används av platsskäl de latinska förkortningarna – som t.ex. Gem för Gemini – Tvillingarna. Månen hamnar inte bara i de 12 kända djurkretstecken utan även i en del kanske mer udda stjärnbilder som t.ex. Sextanten (Sex), Orion (Ori) – men bara i dess allra nordligaste del), Ormbäraren (Oph) eller Valfisken (Cet). Månens belysta andel i procent anges ovanför månen. Månens skenbara diameter vid denna tidpunkt anges längst uppe till höger i rutan. När månen går upp och ner anges längre ner i rutan. Då visas också hur månen lutar just när den går upp eller ner. Åtminstone en gång i månaden passerar månen inte söder under ett helt dygn och vid andra tillfällen sker ingen upp- eller nedgång under ett dygn. Då visas förstås inte detta fenomen och så står det i stället att fenomenet ej inträffar. När det gäller solen är vi vana vid att den först går upp på morgonen, därefter passerar söder på dagen och slutligen går ner på kvällen (i regel i alla fall). Månen gör det vissa dagar. Men eftersom den rör sig runt jorden så sker passagen i söder ungefär 50 minuter senare för varje dag. Detta har till följd att månen kan gå ner först, går upp senare på dagen och inte hinner passera söder alls. Eller så passerar den först söder, går ner och går upp sedan. Längre norrut kan månen till och med går upp eller ner två gånger om dagen men det sker bara ytterst sällan. Månen kan alltså gott och väl gå ner först och upp sedan. Tidpunkten för månens uppgång anges alltså alltid till vänster, tidpunkten för månens nedgång till höger och passagen i söder däremellan ovanför båda dessa uppgifter. Det gäller sedan bara att kolla tiderna och ordna dessa i kronologisk ordning. Det är det fenomenet som sker först med det tidigaste klockslag osv. Diagrammet tar dessutom hänsyn till om himlen i verkligheten är ljus eller mörk. Så ska du enkelt kunna se om månen är lätt eller svårt att hitta. En smal skära syns svårt på dagen eller månen är svårare att upptäcka när den går upp eller ner när himlen är ljus. Däremot syns även månens tunna skära bra när himlen är mörk och då kan du dessutom se jordskenet på månen – jorden reflekterade ljus som lyser upp månens mörka del – liksom fullmånen lyser upp våra mörka nätter. Tiderna anges i svensk normaltid!

Månens position på himlen under hela dygnet: Vill du veta om och var du kan hitta månen? Här får du svaret. Ett diagram som anger för varje dag och klockslag var månen finns (åt vilket väderstreck den står och hur högt över horisonten den befinner sig och vilken månfas vi har). Datum anges till höger och vänster och klockslag ovanför och nedanför i svensk sommartid.


Grafiken visar månfaserna för varannan dag precis vid tidpunkten då månen passerar i söder. Dagarna däremellan anges höjden över horisonten när den står mot söder – 0 grader skulle betyda att månen då står precis vid horisonten och 90 grader att den skulle befinner sig rakt ovanför ditt huvud. Månen når dock inte dessa extremvärden i Norrköping när den passerar i söder, som du kan se. Värdena pendlar mellan ca 12 och 49 grader – så ibland drar månen ungefär samma bana på himlen som solen på sommaren och ibland samma bana som solen på vintern – fastän allt detta under en månad.
Det du kan se är att månen passerar ungefär 50 minuter senare i söder varje dag och att den då också kan luta en del – beroende på om den är på väg mot nordligare eller sydligare trakter i djurkretsen.


Månens position efter solnedgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga skymningens slut. Höjden över horisonten anges i grader till vänster i grafiken och väderstrecken hittar du längs horisonten. En höjd på 10 grader uppfattas i allmänhet som en bra bit över horisonten, 30 grader som halvhögt på himlen och 60 grader som mycket högt. I norra Sverige står månen i vanliga fall lägre över horisonten (gäller väderstreck från öster över syd till väst) och för platser söder om Norrköping gäller att månen står i regel något högre över horisonten.


Månens position när det är som mörkast mitt i natten: Grafiken visar månens position på himlen när det är som mörkast, dvs. när solen står som djupast under horisonten i norr mitt i natten – om du skulle vara vaken då…


Månens position före soluppgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga gryningens början. Du ser hur månen hamnar en bra bit längre åt vänster (österut) på himlen morgon efter morgon.

Åter till toppen

Merkurius


Merkurius håller till i Skytten hela månaden. Vinkelavståndet till solen är 18 grader i början på månaden och ökar till 20,8 grader den 10:e. Det är då den solnära planeten når sin största östliga elongation. Därefter minskar vinkelavståndet till solen – men först långsamt. Den 19:e blir Merkurius stillastående och byter färdriktning. Därefter minskar elongationen snabbt till bara 2 grader den 28:e då solsystemets innersta planet står i undre eller nedre konjunktion med solen. Fram till årsskiftet ökar vinkelavståndet till solen till 8 grader.


Diagrammet för att snabbt kunna se om planeten i fråga är synlig för blotta ögat (grönt) eller inte (rött). Grafiken gäller för en månad och för norra Europa från 52 till 72 graders nordlig latitud. Du kan kolla enkelt om en planet även syns på dina breddgrader om du nu inte råkar bo just i Norrköping… Titta längs breddgraden du bor på. Som du ser så förblir Merkurius osynlig denna månad.


Grafiken visar himlen mot sydväst strax efter solnedgången. Merkurius befinner sig ganska nära horisonten och hinner gå ner innan himlen blir tillräckligt mörk för att den lilla planeten skulle bli synlig för blotta ögat.


Visibilitetsdiagrammet visar när solen går ner (röda pilar) och när Merkurius går ner (ljusblå pilar). Den solnära planeten går ner senare än solen – till en början en halv timme, som mest ca 1 timme och 20 minuter i mitten av månaden och den går ner före solen i slutet på månaden.

Åter till toppen

Venus


Venus lämnar Skytten den 7:e och fortsätter sin skenbara färd genom Stenbocken. Den 31:e är aftonstjärnan framme vid Vattumannen. Deklinationen ökar med 10 grader från -24 till -14 – det vill säga att Venus är snabbt på väg norrut. Vinkelavståndet till solen ökar långsamt från 43 grader till nästan 47 grader under månadens lopp.


Grafiken visar om Venus är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja, mörk grönt – du kan inte missa den! Största förändringen märks i norra Norrland där Venus först är osynlig och bara två veckor senare går det inte att missa aftonstjärnan på kvällshimlen. I söder syns den bra eller mycket bra under hela månaden – och även här blir förhållanden ännu bättre.


Grafiken visar himlen mot söder och sydsydväst vid den borgerliga skymningens slut (ca 50 minuter efter att solen har gått ner). Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Venus står till en början rätt så lågt över horisonten men den hamnar allt högre upp på himlen under månadens lopp. Till vänster om den hittar du Mars. Det kommer att bli en spännande kapplöpning i början på nästa år och trots att Venus är snabbare än mars – så är det faktiskt Mars som kommer att vinna…


Visibilitetsdiagrammet visar när solen går ner (röda pilar som pekar neråt) och när Venus går ner (ljusblå pilar som pekar neråt). Aftonstjärnan går ner ca 2,5 timmar efter solen i början på månaden och över 4 timmar efter solen i slutet. Venus syns redan vid solnedgången mot söder.


Grafiken visar himlen mot sydväst på kvällen den 2:e och 3:e kl. 16:45. Ena kvällen befinner sig månens tunna skära en bit till höger om Venus och den 3:e står den rakt ovanför aftonstjärnan – säkert en vacker vy!

Åter till toppen

Mars


Mars lämnar Stenbocken den 15:e och fortsätter sin skenbara färd norrut genom Vattumannen. Mars befinner sig fortfarande ganska sydlig på stjärnhimlen: 17 grader söder om himmelsekvatorn i början på månaden – men bara 7 grader söder om himmelsekvatorn i slutet på månaden. Vinkelavståndet till solen minskar sakta från 67 till 59 grader. Elongationen avtar bara sakta för att solen och Mars färdas med ungefär samma hastighet genom djurkretsen.


Grafiken visar om Mars är synlig för blotta ögat eller inte från norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Mars syns vartefter även halvbra från nordligaste Sverige – längst i söder syns den ganska bra – vilket betyder att vana observatörer hittar den lätt medan det är lite svårare för ovana observatörer att identifiera Mars.


Grafiken visar Mars och Venus position på himlen mot söder och sydsydväst vid den nautiska skymningens slut (ca 1 timme och 50 minuter efter att solen har gått ner). Det är tidpunkterna som markerats med mellanblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Mars når allt högre upp på himlen under månadens lopp. En bit snett nedanför till höger strålar ljusa Venus – som du inte kan gå miste om…


Visibilitetsdiagrammet visar när solen (röda pilar) går ner och när Mars (ljusblå pilar) går ner denna månad. Mars går ner strax efter kl. 20:30 i början på månaden och strax efter kl. 21 i slutet. Mars börjar bli synlig ungefär 45-60 minuter efter att solen har gått ner och den syns fram till ungefär 30 minuter innan den går ner själv. Vår röda granne syns ungefär i 4 timmar i början på månaden och nästan i 5 timmar i slutet.


Grafiken visar himlen mot söder och sydsydväst på kvällen den 4:e och 5:e kl. 17:15. Himlen har blivit ganska mörk och en hel del stjärnor syns redan. Ljusast åt det hållet är så klart månen, som ena kvällen befinner sig en bit till höger om Mars och andra kvällen snett ovanför till vänster om den. Venus är på väg ner men strålar näst ljusast – efter månen.

Åter till toppen

Jupiter


Jupiter rör sig sakta söderut genom Jungfrun. Solsystemets största planet befinner sig 5,5 grader söder om himmelsekvatorn i början på månaden och 7 grader söder om den i slutet. Vinkelavståndet till solen ökar snabbt från 52 till nästan 80 grader under månadens lopp.


Grafiken visar om Jupiter är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Jupiter syns bra från hela landet på morgonhimlen och den syns allt bättre.


Grafiken visar Jupiters position på himlen mot söder vid den borgerliga gryningens början (ca 50 minuter innan solen går upp). Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Jupiter står halvhögt över horisonten.


Visibilitetsdiagrammet visar när Jupiter går upp (ljusblå pilar) och när solen går upp (röda pilar). Gasjätten går upp vid 03-tiden i början på månaden och strax före kl. 01:30 i slutet. Solsystemets största planet syns ungefär från 15 minuter efter att den har gått upp fram tills den bleknar i solljuset ca 20 minuter före soluppgången.


Grafiken visar himlen mot ostsydost och sydost på morgonen den 22.e och 23:e kl. 07:00. Månen står ena morgonen till höger om ljusa Jupiter och andra morgonen till vänster om den. Just den 23:e bildar jorddrabanten, gasjätten och Spica – Jungfruns ljusaste stjärna – en vacker triangel. Säkert en vacker vy som man inte får missa!

Åter till toppen

Saturnus


Saturnus rör sig sakta genom Ormbäraren – nästan 22 grader söder om himmelsekvatorn. Vinkelavståndet till solen minskar snabbt från 9 grader till drygt 1 grad den 10:e då ringplaneten står i konjunktion med solen. Fram till slutet av året ökar elongationen snabbt till 19 grader.


Grafiken visar om Saturnus är synlig för blotta ögat i norra Europa eller inte. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Saturnus är osynlig för blotta ögat.


Grafiken visar Saturnus position på himlen mot sydost vid den borgerliga gryningens början (ca 50 minuter innan solen går upp). Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Ringplaneten kommer upp över horisonten i slutet på månaden men himlen är ännu för ljus för att kunna se den. Möjligen kan du hitta den med hjälp av en kikare – månens tunna skära står i närheten av Saturnus den på morgonen den 27:e och 28:e.


Visibilitetsdiagrammet visar att Saturnus går ner efter solen fram till 12:e. Från och med 9:e går den upp tidigare än solen. I slutet på månaden går ringplaneten upp ca 07:15 – ca 1,5 timmar tidigare än solen – men det är för kort för att kunna se Saturnus.

Åter till toppen

Uppgifterna är beräknade för Norrköpings horisont och anges i sommartid/normaltid beroende på vilken som gäller.
Denna sida uppdaterades senast den 12 november 2016.

Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande

Tagged , , . Bookmark the permalink.

Stängt för kommentarer

  • Solens och månens upp- och nedgång i Norrköping

    2017-03-24 sol upp:05.45 sol ned:18.19 måne upp:04.35 måne ned:13.29