Kategori: Årstider

Vårtemperaturer och den meteorologiska våren verkar nu inte längre ha bråttom med att leta sig norrut över landet. Bakslag i form av vinterliknande väderförhållanden är ganska vanliga vid denna tid på året – men den meteorologiska vintern kommer inte tillbaka om den meteorologiska våren har anlänt. Mars är faktiskt den första meteorologiska vårmånaden - för statistikens skull. Men den astronomiska våren - eller norra halvklotets sommarhalvår - börjar först vid vårdagjämning. Det är i år åter den 20 mars då dagarna och nätterna är (nästan) lika långa på hela jorden. Almanackorna anger till och med ett exakt klockslag. Varför görs det? Och brukar vårdagjämningen inte infalla ibland den 20:e, ibland den 21:e? Och åt vilket håll lutar jordaxeln om den nu inte lutar mot solen? Varför hittar vi olika tidsangivelser för när vårdagjämningen inträffar? Och varför passerar solen ekvatorn faktiskt först lite senare?  Svar på frågorna kan du få här!

Den meteorologiska vintern har fått grepp om stora delar av landet och den astronomiska vintern är på väg. Dagarna har nu blivit superkorta, vilket märks särskilt när det inte finns något snötäcke som på många håll i södra delen av landet. Men strax före jul är det äntligen dags igen: Det vänder, det går uppåt! Vi har kommit fram till vintersolståndet och dagarna börjar då att bli längre igen. När inträffar egentligen årets kortaste dag? Visste du om att årets senaste soluppgång först inträffar efter julhelgen på många håll och att solens tidigaste solnedgång redan har inträffat på de flesta håll? Och så står solen inte ens som sydligast just vid vintersolståndet – trots att vi alla trodde det … Läs mer …