2016-11-14 Superfullmånen som inte är så unik

Ok, då var det fullmåne igen. Det vi också fick veta är att den ska vara ovanlig stor. Enligt NASA:s webbsida ska det hela inte ha inträffat sedan 1948 och att det ska inträffa först 2034 igen.
Så mycket mer får vi inte att veta.
Då så – med dessa uppgifter rotade jag nu lite i mina astronomiprogram, faktaböcker och på nätet.
Den 26 januari 1948 kl. 08:11 svensk normaltid inträffade fullmåne. Månen passerade sin jordnärmaste punkt på sin omloppsbana (perigeum) samma dag lite senare – kl. 12:16. Minimala avståndet till jorden var då 356.465,1 km (uppgifter enligt astronomiprogrammet Guide 9.1). Det är ca 47 km närmare än i år. Själva avståndet till jorden vid inträffande av fullmånen var lite större – 356.490 km.
Den 14 november 2016 inträffar fullmånen kl. 14:52 svensk normaltid. Avståndet är då 356.521 km – alltså lite större än 1948. Minsta avståndet till jorden inträffar kl. 12:23 med 356.511,8 km – alltså 46,7 km längre bort än 1948 vid sitt största närmande. (Enligt Jean Meeus är det minimala avståndet 356.509 km, enligt beräkningar som jag genomförde på Nasa’s webbsida 356.510,359 km och astronomiprogrammet MICA 2.2.2 anger 356.508,988 km) – bara för att visa att uppgifterna kan skilja sig lite hit och dit.
Den 25 november 2034 kl: 23:32 svensk normaltid inträffar fullmåne – som befinner sig 356.446 km bort från jorden. Som närmast jorden kommer månen den 25 november 2034 kl. 23:08 (svensk normaltid) med 356.448,0 km –  ca 64 km närmare än 2016.

Nu kommer jag och hävdar att det inte var så länge sedan att vi har kunnat beskåda en lika stor fullmåne som denna gång och att det inte kommer att dröja särskilt länge innan vi kan uppleva en till och med ännu lite större fullmåne.
Nu kommer du kanske att undra lite – ifrågasätter han Nasa’s uppgifter?
Nej, det gör jag förstås inte. Hela sanningen ligger dock som alltid i detaljerna.

Det som Nasa låter förbli osagt är att avståndet mellan jorden och månen avser avståndet mellan månens och jordens centrum. Egentligen en självklarhet (i alla fall för mig) och någonting som i vanliga fall inte behöver nämnas, men just i detta sammanhang är det viktigt.

Alltså i klartext: Månen har inte varit så nära jordens centrum sedan 1948 (vid fullmåne) och den kommer inte så nära igen förrän 2034  – och jag utgår ifrån att det är korrekt – detta kollade jag nämligen faktiskt inte upp.

supermoon_geo_topo2

Grafiken visar observatören i Sverige (den lilla röda gubben som knappt syns) och den fiktiva observatören i jordens centrum

Men: Nu råkar vi bo på jordens yta och inte i jordens centrum. Detta innebär att månens verkliga avstånd från dig som observatör kan variera med en hel jorddiameter – alltså 12.756,28 km (2 gånger jordens ekvator radie r på 6378,14 km som jag använder mig av). Har du nämligen månen rakt ovanför dit huvud så befinner du dig en jordradie eller 6378 km närmare månen än själva jordcentrumet (Δ-r) och har du jorddrabanten rakt nedanför dig (osynlig under dina fötter på andra sidan jorden) då är du en jordradie längre ifrån den (Δ+r) än de officiella angivna värdena (Δ) anger. Δ: geocentriska avståndet mellan jorden och månen – alltså mellan jordens mittpunkt och månens mittpunkt; r: jordradien – 6378,14 km
Beräkningar som baserar på jordens mittpunkt kallas för geocentriska värden och för dig som observerar från jordytan topocentriska.

supermoon_geo_topo4

Grafiken visar att avståndet till månen beror på var du befinner dig på jorden och att den skiljer sig upp till en jordradie från värdena som anges i allmänhet.

Nu utgår vi från årets superfullmåne och en observatör i Norrköping. Vid tidpunkten då månen står som närmast jorden är avståndet ca 356.510 km för en fiktiv observatör i jordens centrum och för Norrköpingsbon ca 358.483 km – nästan 2.000 km mer. Men varför det? Jo, månen befinner sig under horisonten – sedd från Norrköping. Vi ligger på fel sida så att säga. Att det inte är mer än 6.000 km mer beror på att månen inte befinner sig rakt nedanför oss då utan snett bakom jorden ca 18 grader under horisonten och inte 90 grader.
Nu händer följande: Medan månens avstånd till jordens mittpunkt börjar öka, så blir det tvärtom för Norrköpingsbon. Genom jordens rotation flyttas observatören mot månen, avståndet minskar.

Vi är som närmast månen när den hastighet med vilken vi på grund av jordrotationen närmar oss månen är lika med den hastighet med vilken månen avlägsnar sig. I fallet den 14/11 2016 accelererar månen bort från oss medan rörelsen för oss svenskar retarderar (som störst vid uppgången och noll vid meridianpassagen) – vi är alltså som närmast någon gång mellan uppgång och meridianpassage (inom en timme före meridianpassagen). Vid tillfällen när månen närmar sig jorden och vi roterar bort från månen är det tvärtom. Då hamnar vi som närmast månen först efter dess meridianpassage.

20161114_supermoon

Grafiken visar månens skenbara diameter sedd från jordens centrum och från Norrköping under tiden 14/11-2016 kl. 12:00 fram till 15/11-2016 kl. 20:00. Avståndet till månen ökar – sedd från jordens centrum – och därmed minskar månens skiva. Sedd från Norrköping ökar dock månens skenbara storlek och den når sin maximum när den passerar mitt i natten i söder – för då är vi som närmast månen.

Att den topocentriska kurvan för Norrköping inte ligger symmetriskt kring den geocentriska kurvan för jordens centrum har också sina trigonometriska förklaringar.

supermoon_geo_topo5

Fullmånen dagtid: Vi befinner oss på dagsidan, månen på nattsidan under horisonten och vi befinner oss lite längre bort från månen än en fiktiv observatör i jordens centrum.

Bilden visar förhållanden i januari 2018 – alltså vid nästa Sverige-Superfullmånen – och förhållanden liknar årets förhållanden. Observerar att avståndet mellan månen och jorden inte är skalenlig. Men du ser att avståndet Δobs på dagen är något större än Δ.

supermoon_geo_topo3

Fullmånen nattetid: Månen står högt på himlen och avståndet mellan observatören i Norrköping och månen är betydligt mindre än avståndet mellan månen och jordens centrum.

Mitt i natten passerar månen högt på himlen och Norrköpingsbon hamnar betydligt närmare månen en sin virtuella kompis i jordens centrum. Δobs blir betydligt mindre än Δ och därmed blir månen också betydligt större för dig än för en person i jordens centrum.

Men sedan gör NASA ett uttalande i deras video som visas på deras hemsida:”Appearing bigger and brighter, the moon won’t look this super again until 2034”

Och detta är faktiskt fullständig nonsence.
För denna fullmåne lyser faktiskt inte ett dugg mer än en vanlig fullmåne i medel gör (den lyser till och med lite svagare hos oss) – trots att den är större, närmare jorden och dessutom får mer solljus just för att vi också befinner oss närmare solen. Problemet är helt enkelt att Nasa glömde fasvinkeln och oppositionseffekten – månen är denna gång nämligen inte riktigt full belyst vid fullmåne – det fattas lite grann – betydligt mindre än 1% (ca 0,3%). Men fasvinkeln är 4,8 grader (sedd från Norrköping till och med 5,8 grader). Då reduceras månens ljusstyrka med 15% till 85% jämförd med en riktig full belyst måne…och detta i kombination med månens närhet (13-17% ljusare – beroende på var man befinner sig) gör att båda effekter håller på kompensera sig så att månen i slutändan lyser som vanligt…

Nästa superfullmåne i Norrköping (och övriga Sverige) inträffar den 2 januari 2018 – alltså om drygt ett år – och den är ännu större och ljusare än denna. 351.602 km blir då det minimala avståndet till månen sedd från Norrköping – medan det den här gången blir 352.153 km – alltså hela 551 km mer!!

20180102_supermoon

Månens skenbara diameter sedd från Norrköping och jordens mittpunkt i januari 2018. Denna fullmåne blir ännu större för Norrköpingsbon trots att det minimala avståndet från jordens centrum kommer att bli lite större och månen sedd därifrån kommer att bli något mindre än superfullmånen den 14 november 2016…

 

I tabellen nedan hittar du värdena för Norrköping för de fullmånar som nämns enligt NASA (alltså 1948 och 2034) och den senaste fullmånen (2010) som var större (sedd från Norrköping) än den 2016 och nästa (2018) som också är större än superfullmånen i år. Mellan 1948 och 2010 samt 2016 och 2034 finns det säkert ännu fler fullmånar som är av samma kaliber som fullmånen 2016 – men det har jag inte kollat upp (än). Värdena som anges i tabellen är delvis framtagen med hjälp av astronomiprogrammet Guide 9.1 (distans i km) och delvis mina egna beräkningar som sedan verifierades mot astronomiprogrammet MICA 2.2.2 (tiden och månens skenbara diameter). Som jag redan nämnde i artikeln ovan att det kan skilja någon km hit och dit mellan beräkningarna. T.ex. den 01 januari 2018 anger MICA 2.2.2 månens minimala avstånd till Norrköping med 351.598 km – alltså 4 km mindre än Guide 9.1.

Fullmånar nära Norrköping (”Sveriges-Super-Fullmånar”)
datum och klockslag månens distans månens skenbara diameter
26 jan 1948 kl. 00:02 351.457 km 33,99′
29 jan 2010 kl. 23:55 351.990 km 33,94′
14 nov 2016 kl. 23:58 352.153 km 33,92′
01 jan 2018 kl. 23:48 351.602 km 33,98′
25 nov 2034 kl. 23:48 351.762 km 33,96′

För att kunna uppskatta hur mycket avståndet varierar inom Sverige så kan jag nämna att (vid superfullmånen 1948) det minimala avståndet mellan månen och Stockholm var 351.508 km, Malmö 351.266 km och för Kiruna 352.117 km. Det skilde sig alltså ca 850 km i månens närmaste avstånd mellan sydligaste och nordligaste Sverige.

Happy fullmoon!

Tagged , , , , . Bookmark the permalink.

Et svar til 2016-11-14 Superfullmånen som inte är så unik

  1. André Franke says:

    Jag fick en kommentar av Sven: En sak som för fullständighets skull borde nämnts är att vi är närmast månen när den hastighet med vilken vi på grund av jordrotationen närmar oss månen är lika med den hastighet med vilken månen avlägsnar sig. I fallet den 14/11 2016 accelererar månen bort från oss medan rörelsen för oss svenskar retarderar (som störst vid uppgången och noll vid meridianpassagen) – vi är alltså som närmast någon gång mellan uppgång och meridianpassage. ”Vänd på siffrorna om det är tvärtom” (d.v.s. om vi i stället roterar bort från månen medan den närmar sig)!

    Tack för kommentaren! Jag lade till det i texten! André

  • Solens och månens upp- och nedgång i Norrköping

    2017-12-14 sol upp:08.39 sol ned:15.01 måne upp:03.48 måne ned:13.54