Vårdagjämning 2012

3 svar

  1. Bertil Almgren skriver:

    Tack för en mycket välskriven artikel, synnerligen pedagogisk och klar i text och bild!
    Naturligtvis kan du inte ta med allt. Jag undrar över hur TD definieras. Har den med astronomiska observationer att göra eller kanske med “atomur”?

    TD använder samma sekunder som UT (atomur) men skillnaden är att vi lägger till någon skottsekund till UT lite då och då. Detta för att solen inte ska passera senare och senare i söder för att jorden roterar allt långsammare. Därför glider TD och UT isär med ungefär 1 minut per 100 år. Detta betyder dock inte att ett dygn blir 1 minut kortare per 100 år. Tidsskillnaden mellan TD och UT summeras ihop till 1 minut under 100 år. För att kunna beräkna planeternas (+jordens och månens) positionerna behövs ett tidsmått som är likformig – men det är alltså vår ”vanliga” tid och den så kallade universaltiden UT (världstiden) inte. /AF

    Kalendern är ju periodisk över 400 år (åren 2000 och 2400 är ju skottår). Vilka är extremtidpunkterna för vårdagjämningen under innevarande 400-årsperiod?

    Jag kollade upp detta i Jean Meeus tabeller och mellan 2000 och 2400 är extremtidpunkterna
    19 mars 2096 kl 14:05:49 TD (tidigast)
    21 mars 2303 kl 18:05:46 TD (senast)
    Så med andra ord: Vår kalender fungerar faktiskt rätt bra. /AF

  2. Mycket intressant och lärorikt! Tack. / Lars-Åke

  3. Bertil Almgren skriver:

    Hej igen! En fråga till om vårdagjämningstidpunkterna.
    Från ett år till nästa ökar klockslaget med knappt 6 timmar. Lätt att förstå eftersom jordens omloppstid är nästan ett kvarts dygn längre än 365 dygn. Men varför är ökningen inte densamma varje gång?? I din tabell kan ökningsskillnaderna vara mer än 10 minuter!

    Bertil Almgren

    I genomsnitt är tidsavståndet ca 5 timmar och 49 minuter (eller 349 minuter).
    Men två faktorer gör att det ibland tar längre och ibland kortare tid. Månen och bland planeterna främst Jupiter, Venus och Mars påverkar jordens position och orsaka på detta vis en oregelbundenhet upp till +/- 12 minuter. Men sedan är det ytterliggare en effekt. Jordaxeln pekar inte riktigt åt samma håll hela tiden, den oscillerar lite grann runt den positionen, där den borde vara… Effekten kallas för nutation och ska inte förväxlas med precessionen, rörelsen, där jordaxeln gör ett varv inom 25800 år. Nutationseffekten utgör ytterliggare en oregelbundenhet på +/- 8 minuter.
    Så i extrema fall kan det alltså gå mellan 329 och 369 minuter mellan två vårdagjämningar. /AF

Denna websida använder kakor. Om du använder sidan, accepterar du detta. This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.  Lär dig mer